Snäckglada

amerikansk fågelart bland hökfåglarna

Snäckglada (Rostrhamus sociabilis) är en amerikansk fågel i familjen hökartade rovfåglar.[2] Arten är specialiserad på äppelsnäckor som föda.

Snäckglada
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Gavião-caramujeiro (Rostrhamus sociabilis) (17833658669).jpg
Adult hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökartade rovfåglar
Accipitridae
SläkteRostrhamus
Lesson, 1830
ArtSnäckglada
R. sociabilis
Vetenskapligt namn
§ Rostrhamus sociabilis
Auktor(Vieillot, 1817)
Utbredning
Rostrhamus sociabilis.png
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och lätenRedigera

Snäckgladan är en 41–46 cm lång mörk rovfågel med en tunn och mycket nöjd svart näbb. I flykten syns långa rundade vingar, en lång tvärt avskuren stjärt och vitt på övergump och stjärtbas. Ögonen är röda med orangeröda ben och likfärgad vaxhud. Hanen är enhetligt gråsvart, honan är mer sotbrun ovan med ett ljust ögonstreck och beigefärgad undersida med bruna fläckar och streck. Lätet beskrivs som ett snabbt och nasalt ”ke-ke-ke-ke”.[3]

Utbredning och systematikRedigera

Arten delas upp i tre underarter med följande utbredning:[2]

Vissa urskiljer även underarten levis med utbredning på Kuba och Isla de la Juventud, och begränsar därmed plumbeus till Florida.[4]

 
Utbredningsområde:Mörkgrönt visar förekomst året runt, ljusgrönt enbart häckningsområde sommartid.

SläktskapRedigera

Snäckgladan är närmast släkt med vråkar, i en klad tillsammans med de andra våtmarkslevande arterna grodhök, svarthalsad vråk och smalnäbbsglada.[5][6] Den placeras numera som ensam art i släktet Rostrhamus. Tidigare inkluderades smalnäbbsgladan i släktet, men denna lyfts idag ut till det egna släktet Helicolestes.

LevnadssättRedigera

Snäckgladan är en rätt social fågel som ses i par eller smågrupper flygande lågt över grunda och öppna våtmarker med långsamma vingslag. Arten är specialiserad på äppelsnäckor (Pomacea). I USA häckar den mellan februari och juli, i tropiska områden under regnperioden, exempelvis januari till september i Surinam.[7][3]

 
Med nyfångad äppelsnäcka.

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Rostrhamus sociabilis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  3. ^ [a b] Robin Restall; Juan Freile (8 March 2018). Birds of Ecuador. Bloomsbury Publishing. ISBN 978-1-4729-2565-7. https://books.google.com/books?id=GNo3DwAAQBAJ&pg=PA64 
  4. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
  5. ^ Amaral, F.S.R., F.H. Sheldon, A. Gamauf, E. Haring, M. Riesing, L.F. Silveira, and A. Wajntal (2008), Patterns and Processes of Diversification in a Widespread and Ecologically Diverse Avian Group, the Buteonine Hawks (Aves, Accipitridae), Mol. Phylogenet. Evol. 53, 703-715. PDF Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315. PDF
  7. ^ Bierregaard, R.O., Jr & Kirwan, G.M. (2020). Snail Kite (Rostrhamus sociabilis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52971 6 mars 2020).

Externa länkarRedigera