Egentliga hökar (Accipiter) är ett släkte av rovfåglar inom familjen hökar.
| Egentliga hökar | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
| Familj | Hökar Accipitridae |
| Underfamilj | Accipitrinae |
| Släkte | Egentliga hökar Accipiter |
| Vetenskapligt namn | |
| § Accipiter | |
| Auktor | Brisson, 1760 |
 Sparvhök (Accipiter nisus) | |
Utseende redigera
Fåglarna inom släktet är slanka med korta rundade vingar och långa stjärtar vilket är en förutsättning för deras manöverduglighet i luften. De har långa ben och långa klor som de använder för att döda sina byten och en vass, krökt näbb som de använder för att slita loss köttstycken. Honorna är oftast större än hanarna.
Ekologi redigera
Deras jaktteknik är oftast att fånga bytet genom en överraskningsattack från en dold plats och endast kortare jakt. Huvudsakligen består deras föda av mindre fåglar och däggdjur.
Ett typiskt flyktmönster (jizzen) är en serie vingslag följt av en kortare glidflykt. Merparten av arterna återfinns i skog- och buskbiotoper.
Systematik redigera
Senare forskning[1] visar att släktet Accipiter är parafyletiskt. Antingen bör det expanderas för att även inkludera kärrhökarna i Circus (där Circus står närmast duvhöken) och Megatriorchis eller så bör Accipiter delas upp i flera släkten. Likaså visar resultat att exempelvis orienttofshök endast är avlägset släkt med övriga i Accipiter, samt att Erythrotriorchis även bör ingå i gruppen egentliga hökar. Inga auktoriteter har än så länge implementerat den nya systematiken. De mycket små arterna halsbandshök och pygméhök inkluderades tidigare i släktet, men urskiljs sedan 2022 i egna Microspizias.
Arter inom släktet redigera
Listan nedan följer Clements m.fl. 2022.[2]
- Undersläkte Lophospiza
- Orienttofshök (Accipiter trivirgatus)
- Sulawesitofshök (Accipiter griseiceps)
- Undersläkte Aerospiza
- Rödsidig hök (Accipiter castanilius)
- Bantuhök (Accipiter tachiro)
- Rödbröstad hök (Accipiter [t.] toussenelii) – urskiljs ofta som egen art[3]
- Undersläkte Tachyspiza
- Brokhök (Accipiter erythropus)
- Dvärghök (Accipiter minullus)
- Fläckstjärtad hök (Accipiter trinotatus)
- Tajgahök (Accipiter gularis)
- Besra (Accipiter virgatus)
- Småhök (Accipiter nanus)
- Rosabröstad hök (Accipiter rhodogaster)
- Moluckhök (Accipiter erythrauchen)
- Kraghök (Accipiter cirrocephalus)
- Bismarckhök (Accipiter brachyurus)
- Halmaherahök (Accipiter henicogrammus)
- Brunhök (Accipiter fasciatus)
- Proteushök (Accipiter hiogaster)
- Accipiter h. sylvestris – betraktas som art av BirdLife International
- Gråhök (Accipiter novaehollandiae)
- Shikra (Accipiter badius)
- Balkanhök (Accipiter brevipes)
- Nikobarhök (Accipiter butleri)
- Kinesisk hök (Accipiter soloensis)
- Svartmantlad hök (Accipiter melanochlamys)
- Skathök (Accipiter albogularis)
- Nyakaledonienhök (Accipiter haplochrous)
- Fijihök (Accipiter rufitorques)
- Skalbaggshök (Accipiter francesii)
- Blågrå hök (Accipiter luteoschistaceus)
- Härmhök (Accipiter imitator)
- Gråhuvad hök (Accipiter poliocephalus)
- Prinshök (Accipiter princeps)
- Undersläkte Accipiter
- Gråbukig hök (Accipiter poliogaster)
- Ovambohök (Accipiter ovampensis)
- Madagaskarsparvhök (Accipiter madagascariensis)
- Sparvhök (Accipiter nisus)
- Rostbröstad sparvhök (Accipiter rufiventris)
- Amerikansk sparvhök (Accipiter striatus)
- Inkasparvhök (Accipiter s. ventralis) – behandlas ibland som god art
- Rostbyxad sparvhök (Accipiter s. erythronemius) – behandlas ibland som god art
- Vitbröstad sparvhök (Accipiter s. chionogaster) – behandlas ibland som god art
- Undersläkte Astur
- Tvåfärgad hök (Accipiter bicolor)
- Chilehök (Accipiter chilensis)
- Trasthök (Accipiter cooperii)
- Kubahök (Accipiter gundlachi)
- Duvhök (Accipiter gentilis)
- Papuaduvhök (Accipiter meyerianus)
- Svart duvhök (Accipiter melanoleucus)
- Madagaskarduvhök (Accipiter henstii)
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Oatley, G., R.E. Simmons, and J. Fuchs (2015), A molecular phylogeny of the harriers (Circus, Accipitridae) indicate the role of long distance dispersal and migration in diversification, Mol. Phylogenet. Evol. 85, 150-160.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
Källor redigera
- Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom