Östra militärområdet
Östra militärområdet (Milo Ö), ursprungligen IV. militärområdet, var ett militärområde inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1942–1991. Förbandsledningen var förlagd i Strängnäs garnison i Strängnäs.[1]
Östra militärområdet (Milo Ö) | |
Vapen för Östra militärområdet tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Östra militärområdet |
Datum | 1942–1991 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Försvarsmaktsgemensam |
Typ | Militärområde |
Roll | Operativ, territoriell och taktisk verksamhet |
Del av | Försvarsstaben |
Efterföljare | Mellersta militärområdet |
Storlek | Stab |
Högkvarter | Strängnäs garnison |
Förläggningsort | Strängnäs |
Befälhavare | |
Militärbefälhavare | Bror Stefenson [a] |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga | |
Kommandotecken |
Historik
redigeraÖstra militärområdet grundades 1942 som IV.militärområdet (fjärde militärområdet) och leddes av en militärbefälhavare, vilken tillfördes ansvaret för den territoriella och den markoperativa uppgiften. 1966 gjorde en namnändring av militärområdet till Östra militärområdet. Samtidigt tillfördes de operativa uppgifterna från marinkommandochefer och jakteskaderchefer, vilket gjorde att militärbefälhavaren fick ansvar för den samlade operativa ledning för samtliga stridskrafter inom militärområdet, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften.
Östra militärområdets stab var belägen i Strängnäs och ingick i Strängnäs garnison. 1991 slogs militärområdet samman med Bergslagens militärområde (Milo B) och bildade Mellersta militärområdet (Milo M), vilket i praktiken kom att täcka hela Svealand.
Försvarsområden
redigeraMilitärområdet var uppdelat i ett antal försvarsområden vilka täckte Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län och Östergötlands län. Mellan åren 1966 och 1982 omfattade det även Gävleborgs län. I samband med OLLI-reformen, vilken pågick mellan åren 1973–1975, uppgick försvarsområdesstaberna inom militärområdet i ett brigadproducerande regemente och bildade ett försvarsområdesregemente. Dock skedde ett undantag från denna regel inom Östra militärområdet. Varken Livgardets dragoner eller Upplands signalregemente var något brigadproducerande regemente, men blev ändå försvarsområdesregementen.
Fo 41
Fo 42
Fo 43
Fo 44
Fo 45
|
Fo 46
Fo 47
Fo 48
Fo 49
|
Ingående enheter
redigeraFrån 1942 till den 30 juni 1991 ingick nedanstående förband, staber och skolor i Östra militärområdet. Åren 1942–1966 var endast arméstridskrafterna underställda militärbefälhavaren, då de marina- och flygvapenförbanden var underställda marinkommandon samt flygeskadrar. År 1966 upplöstes marinkommandona samt flygeskadrarna och samtliga förband i östra Sverige underställdes militärbefälhavaren. Militärområdena omfattade då samtliga försvarsgrenar.
Organisation 1945
redigera- IV. militärbefälsstaben, Stockholm.[2]
- A 1 – Svea artilleriregemente (A 1), Stockholm.
- I 1 – Svea livgarde, Stockholm.
- I 4 – Livgrenadjärregementet, Linköping.
- I 8 – Upplands regemente, Uppsala
- Ing 1 – Svea ingenjörkår, Stockholm.
- Int 1 – Första intendenturkompaniet, Stockholm.
- Lv 2 – Östgöta luftvärnsregemente, Linköping.
- Lv 3 – Stockholms luftvärnsregemente, Stockholm.
- K 1 – Livregementet till häst, Stockholm.
- P 1 – Göta pansarlivgarde, Enköping
- P 3 – Södermanlands pansarregemente, Strängnäs.
- S 1 – Signalregementet, Stockholm.
- T 1 – Svea trängkår, Linköping.
- Tyg 1 – Första tygkompaniet, Stockholm.
Organisation 1955
redigera- IV. militärbefälsstaben, Strängnäs.[3]
- A 1 – Svea artilleriregemente (A 1), Stockholm.
- I 1 – Svea livgarde, Stockholm.
- I 4 – Livgrenadjärregementet, Linköping.
- I 8 – Upplands regemente, Uppsala.
- IB 1 – Gula brigaden, Stockholm.
- IB 4 – Grenadjärbrigaden, Linköping.
- IB 28 – Upplandsbrigaden, Uppsala
- IB 34 – Östgötabrigaden, Linköping.
- IB 38 – Västmanlandsbrigaden, Uppsala.
- Ing 1 – Svea ingenjörkår, Stockholm.
- K 1 – Livgardesskvadronen, Stockholm.
- Lv 2 – Östgöta luftvärnsregemente, Linköping.
- Lv 3 – Stockholms luftvärnsregemente, Norrtälje.
- P 1 – Göta pansarlivgarde, Enköping.
- P 10 – Södermanlands pansarregemente, Strängnäs.
- PB 6 – Blåa brigaden, Enköping.
- PB 10 – Södermanlandsbrigaden, Strängnäs.
- S 1 – Signalregementet, Stockholm.
- Ss – Stockholms stabskompani, Stockholm.
- T 1 – Svea trängregemente, Linköping.
Organisation 1964
redigera- IV. militärbefälsstaben, Strängnäs.[3]
- A 1 – Svea artilleriregemente (A 1), Linköping.
- I 1 – Svea livgarde, Stockholm.
- I 4 – Livgrenadjärregementet, Linköping.
- IB 1 – Gula brigaden, Stockholm.
- IB 4 – Grenadjärbrigaden, Linköping.
- IB 38 – Upplandsbrigaden, Stockholm.
- Ing 1 – Svea ingenjörregemente, Stockholm.
- K 1 – Livgardesskvadronen, Stockholm.
- Lv 3 – Roslagens luftvärnsregemente, Norrtälje.
- P 1 – Göta livgarde, Enköping.
- P 10 – Södermanlands regemente, Strängnäs.
- PB 6 – Blåa brigaden, Enköping.
- PB 10 – Södermanlandsbrigaden, Strängnäs.
- S 1 – Upplands signalregemente, Uppsala.
- Ss – Stockholms stabskompani, Stockholm.
- T 1 – Svea trängregemente, Linköping.
- TygS – Tygförvaltningsskolan, Stockholm
Organisation 1971
redigera- Milo Ö – Östra militärområdesstaben, Strängnäs.
- MKG – Gotlands militärkommando, Visby
- A 1 – Svea artilleriregemente, Linköping.
- F 1 – Västmanlands flygflottilj, Västerås.
- F 3 – Östgöta flygflottilj, Malmslätt
- F 2 – Roslagens flygkår, Hägernäs.
- F 8 – Svea flygkår, Barkarby.
- F 11 – Södermanlands flygflottilj, Nyköping.
- F 13 – Bråvalla flygflottilj, Norrköping.
- F 15 – Hälsinge flygflottilj, Söderhamn.
- F 16 – Upplands flygflottilj Uppsala
- F 18 – Södertörns flygflottilj, Tullinge.
- F 20 – Flygvapnets Krigsskola, Uppsala.
- I 1 – Svea livgarde, Kungsängen.
- I 4 – Livgrenadjärregementet, Linköping.
- I 14 – Hälsinge regemente, Gävle.
- IB 1 – Gula brigaden, Kungsängen.
- IB 4 – Grenadjärbrigaden, Linköping.
- IB 14 – Gästrikebrigaden, Gävle.
- IB 44 – Hälsingebrigaden, Gävle.
- IB 38 – Upplandsbrigaden, Kungsängen.
- Ing 1 – Svea ingenjörregemente, Södertälje.
- K 1 – Livgardesskvadronen, Stockholm.
- KA 1 – Vaxholms kustartilleriregemente, Vaxholm.
- Lv 3 – Roslagens luftvärnsregemente, Norrtälje.
- P 1 – Göta livgarde, Enköping.
- P 10 – Södermanlands regemente, Strängnäs.
- PB 6 – Blåa brigaden, Enköping.
- PB 10 – Södermanlandsbrigaden, Strängnäs.
- S 1 – Upplands signalregemente, Uppsala.
- SK – Stockholms kustartilleriförsvar, Vaxholm.
- T 1 – Svea trängregemente, Linköping.
- ÖrlB O – Ostkustens örlogsbas, Muskö.
- ÖrlBavd Ro – Roslagens örlogsbasavdelning, Uppsala.
Organisation 1987
redigera- Milo Ö – Östra militärområdesstaben, Strängnäs.
- MKG – Gotlands militärkommando, Visby
- A 1 – Svea artilleriregemente, Linköping.
- F 13 – Bråvalla flygflottilj, Norrköping.
- F 16 – Upplands flygflottilj Uppsala
- F 20 – Flygvapnets Uppsalaskolor, Uppsala.
- I 1/Fo 44 – Svea livgarde, Kungsängen.
- I 4/Fo 41 – Livgrenadjärregementet, Linköping.
- IB 1 – Gula brigaden, Kungsängen.
- IB 4 – Grenadjärbrigaden, Linköping.
- Ing 1 – Svea ingenjörregemente, Södertälje
- KA 1 – Vaxholms kustartilleriregemente, Vaxholm.
- Lv 3 – Roslagens luftvärnsregemente, Norrtälje.
- MekB 10 – Södermanlandsbrigaden, Strängnäs.
- P 10/Fo 43 – Södermanlands regemente, Strängnäs.
- S 1/Fo 47/48 – Upplands regemente, Uppsala.
- SK – Stockholms kustartilleriförsvar, Vaxholm.
- ÖrlB O – Ostkustens örlogsbas, Muskö.
Organisation 1991
redigera- Milo Ö – Östra militärområdesstaben, Strängnäs.
- MKG – Gotlands militärkommando, Visby
- A 1 – Svea artilleriregemente, Linköping.
- AF 2 – Östgöta arméflygbataljon, Malmslätt.
- F 13 – Bråvalla flygflottilj, Norrköping.
- F 16 – Upplands flygflottilj Uppsala
- F 20 – Flygvapnets Uppsalaskolor, Uppsala.
- I 1/Fo 44 – Svea livgarde, Kungsängen.
- I 4/Fo 41 – Livgrenadjärregementet, Linköping.
- IB 1 – Gula brigaden, Kungsängen.
- IB 4 – Grenadjärbrigaden, Linköping.
- Ing 1 – Svea ingenjörregemente, Södertälje
- KA 1 – Vaxholms kustartilleriregemente, Vaxholm.
- Lv 3 – Roslagens luftvärnsregemente, Norrtälje.
- P 10/Fo 43 – Södermanlands regemente, Strängnäs.
- MekB 10 – Södermanlandsbrigaden, Strängnäs.
- S 1/Fo 47/48 – Upplands signalregemente, Uppsala.
- MKO – Ostkustens marinkommando, Muskö.
Förläggningar och övningsplatser
redigeraInför att staben organiserades, förlades den 1942 till Stureplan 1 i Stockholm. Den 31 maj 1949 omlokaliserades den till Livgardets Kavallerikasern vid Lidingövägen 28. Från den 12 juni 1963 förlades staben till en nybebyggd fastighet i anslutning till Södermanlands regemente (P 10).[1] År 1966 uppfördes ytterligare en byggnad intill huvudbyggnaden. När Östra militärområdet och Bergslagens militärområde sammanslogs, övertogs fastigheten av Mellersta militärområdet. Och den 1 juli 2000 övertogs fastigheten av Mellersta militärdistriktet. Efter att Mellersta militärdistriktet upplöstes och avvecklades 2005, lämnades fastigheten den 30 juni 2007. Våren 2015 revs de två kontorskomplexen. Till fastigheten tillhörde en båtbrygga samt en helikopterflygplats.[4]
Förbandschefer
redigeraMilitärbefälhavaren för IV. militärområdet, från 1966 Östra militärområdet, innehade även befattningen överkommendanten i Stockholm.
Militärbefälhavare
redigera- 1942–1943: Erik Testrup
- 1943–1944: Helge Jung
- 1944–1945: Arvid Moberg [b]
- 1945–1957: Gustaf Dyrssen
- 1957–1961: Bert Carpelan
- 1961–1967: Gustav Åkerman
- 1967–1969: Carl Eric Almgren
- 1969–1974: Ove Ljung
- 1974–1976: Nils Sköld
- 1976–1982: Gunnar Eklund
- 1982–1988: Bengt Lehander
- 1988–1991: Bror Stefenson
Ställföreträdande militärbefälhavare
redigera- 1942–1945: Arvid Moberg
- 1945–1953: Pehr Janse
- 1953–1955: Sven Erhard Öberg
- 1955–1959: Hadar Cars
- 1959–1963: Bengt Brusewitz
- 1963–1967: Carl A:son Klingenstierna
Milostabschefer
redigera- 1942–1946: Gunnar af Klintberg
- 1946–1949: Carl-Johan Wachtmeister
- 1949–1952: Per Tamm
- 1952–1955: Carl Eric Svärd
- 1955–1957: Åke Wahlgren
- 1957–1959: Jan-Erik Vilhelm Landin
- 1959–1960: Bengt Liljestrand
- 1960–1961: Stig Waldenström
- 1961–1965: Karl-Gösta Lundmark
- 1966–1970: Bengt Lundvall
- 1970–1973: Hans Neij
- 1973–1978: Nils-Fredrik Palmstierna
- 1978–1980: Erik Bengtsson
- 1980–1984: Gustaf Welin
- 1984–1985: Roland Grahn
- 1985–1990: Jörn Beckmann
- 1990–1991: Bengt Anderberg
Namn, beteckning och förläggningsort
redigera
|
|
Galleri
redigera-
Minnessten
-
Stabsbyggnaden (2009)
-
Stabsbyggnaden (2009)
-
Stabsbyggnaden (2009)
-
Stabsbyggnaden (2009)
Referenser
redigeraAnmärkningar
redigera- ^ Bror Stefenson blev sista militärbefälhavaren för militärområdet.
- ^ Arvid Moberg var åren 1944–1945 tillförordnad militärbefälhavare och överkommendant.
Noter
redigera- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 86-92
- ^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1945
- ^ [a b] Arméns indelning i Sveriges statskalender 1964
- ^ ”Här planlades Svea rikes försvar vid krig”. ekuriren.se. Arkiverad från originalet den 27 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170327165817/http://www.ekuriren.se/nyheter/har-planlades-svea-rikes-forsvar-vid-krig/. Läst 26 mars 2017.
Tryckta källor
redigera- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8