Gästrikebrigaden
Gästrikebrigaden (IB 14) var en infanteribrigad inom svenska armén som verkade i olika former åren 1949–1993. Förbandsledningen var förlagd i Gävle garnison i Gävle.[1]
Gästrikebrigaden (IB 14) | |
Vapen för Hälsinge regemente tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Gästrikebrigaden |
Datum | 1949–1993 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Armén |
Typ | Infanteriet |
Roll | Krigsförband |
Del av | Hälsinge regemente |
Föregångare | Hälsinge regemente [a] |
Storlek | Infanteribrigad |
Högkvarter | Gävle garnison |
Förläggningsort | Gävle |
Befälhavare | |
Brigadchef | Hans Berndtson [b] |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga | |
Truppslagstecken m/1960 |
Historik
redigeraGenom försvarsbeslutet 1948 beslutades att arméns fältregementen skulle omorganiseras, och från 1949 års krigsorganisation anta en brigadorganisation. Gästrikebrigaden (IB 14) sattes upp åren 1949–1951 vid Hälsinge regemente (I 14) genom att fältregementet Hälsinge regemente (I 44) omorganiserades till brigad. Det naturliga hade varit att fältregementet antagit namnet Hälsingebrigaden, men istället kom fältregementet Gästriklands regemente (I 14) anta namnet Hälsingebrigaden (IB 44).
Inför försvarsbeslutet 1992 var regeringens krav att reducera antalet armébrigader. I den process som följde ställdes Hälsinge regemente mot en avveckling av Sollefteå garnison. Dock ansåg både överbefälhavaren och regeringen att Hälsinge regemente med dess etablissement skulle avvecklas, framför alternativet Sollefteå garnison. Att avveckla Hälsinge regemente framför Sollefteå garnison, bedömdes av regeringen att Gävleborgsregionen hade bättre förutsättningar att långsiktigt omhänderta de arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna. Vidare ansågs det att en avveckling av Hälsinge regemente skulle ge utrymme för rationaliseringar inom Östersunds garnison.[2]
Gästrikebrigaden (IB 14) avvecklades och upplöstes den 31 december 1993.
Verksamhet
redigeraI samband med försvarsbeslutet 1968 kom brigaden på sikt att bli Hälsinge regemente så kallade anfallsbrigad, då ekonomin inom Försvarsmakten ej tillät modernisering av samtliga brigader. Under brigadens aktiva tid kom den att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59 IB 66 och IB 77. Brigadspaningskompaniet, brigadpansarvärnskompaniet samt de tre brigadskyttebataljonerna utbildades vid Hälsinge regemente, medan övriga enheter utbildades vid respektive truppslag.
Bataljoner
redigera
|
|
Förbandschefer
redigera- 1949–1988: ???
- 1988–1991: Gorm Wigforss
- 1991–1993: Hans Berndtson
Namn, beteckning och förläggningsort
redigera
|
|
Se även
redigeraReferenser
redigeraAnmärkningar
redigera- ^ Avser fältregementet (krigsförbandet) åren 1942–1949
- ^ Berndtson blev sista chefen för brigaden.
Noter
redigera- ^ Braunstein (2003), s. 65–67
- ^ ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvarets-utveckling-till-och-med-budgearet_GF03102. Läst 1 november 2017.
Tryckta källor
redigera- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
Vidare läsning
redigera- Kungl. Hälsinge regementes historia: förbandet och bygden. [Gävle]: [Hälsinge regementes historiekommitté]. 1968. Libris 8213520
- Björkenstam, Knut (1994). Så levde man på Kungsbäck, Hälsinge Regemente i Gävle 1909-1994. ISBN 91-63027-35-6
- Björkenstam, Knut (1998). Så minns vi Kungsbäck - Hälsinge regementes chefer 1968-1997 berättar. Libris 7453619. ISBN 91-630-7763-9