Bergslagens militärområde
Bergslagens militärområde (Milo B), ursprungligen V. militärområdet, var ett militärområde inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1942–1991. Förbandsledningen var förlagd i Karlstads garnison i Karlstad.[1]
| Bergslagens militärområde (Milo B) | |
 Vapen för Bergslagens militärområde tolkat efter dess blasonering. | |
| Officiellt namn | Bergslagens militärområde |
|---|---|
| Datum | 1942–1991 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Försvarsmaktsgemensam |
| Typ | Militärområde |
| Roll | Operativ, territoriell och taktisk verksamhet |
| Storlek | Stab |
| Efterföljare | Mellersta militärområdet |
| Del av | Försvarsstaben |
| Högkvarter | Karlstads garnison |
| Förläggningsort | Karlstad |
| Befälhavare | |
| Militärbefälhavare | Bengt Tamfeldt [a] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Kommandotecken |  |
HistorikRedigera
Bergslagens militärområde bildades den 6 juli 1942 i Stockholm som V. militärområdet (femte militärområdet). Den 1 oktober 1942 förlades militärområdesstaben till Karlstad. Militärområdet leddes av en militärbefälhavare vilken tillfördes ansvaret för den territoriella och den markoperativa uppgiften. År 1966 gjorde en namnändring av militärområdet till Bergslagens militärområde (Milo B). Samtidigt tillfördes de operativa uppgifterna från marinkommandochefer och jakteskaderchefer, vilket gjorde att militärbefälhavaren fick ansvar för den samlade operativa ledning för samtliga stridskrafter inom militärområdet, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften.
Bergslagens militärområdes stab var lokaliserad till Kaserngatan 4 i Karlstad. Från den 2 november 1984 lokaliserades staben till Karolinen på Våxnäsgatan 10 i Karlstad. Den 1 juli 1991 slogs militärområdet samman med och Östra militärområdet (Milo Ö) och bildade Mellersta militärområdet (Milo M). Det nya militärområdet kom i praktiken att täcka hela Svealand. Staben för det nya militärområdet lokaliserades till Strängnäs garnison.[1]
FörsvarsområdenRedigera
Militärområdet var uppdelat i ett antal försvarsområden vilka täckte Kopparbergs län, Värmlands län och Örebro län. I samband med OLLI-reformen, vilken pågick åren 1973–1975, uppgick försvarsområdesstaberna inom militärområdet i ett brigadproducerande regemente och bildade ett försvarsområdesregemente.
|
Fo 51
Fo 52
|
Fo 53
Fo 54
|
Ingående enheterRedigera
Från 1942 till den 30 juni 1991 ingick nedanstående förband, staber och skolor i Bergslagens militärområde. Åren 1942–1966 var endast arméstridskrafterna underställda militärbefälhavaren, då de marina- och flygvapenförbanden var underställda marinkommandon samt flygeskadrar. År 1966 upplöstes marinkommandona samt flygeskadrarna och samtliga förband i Sverige underställdes en militärbefälhavare. Militärområdena omfattade då samtliga försvarsgrenar.
Organisation 1945Redigera
- V. militärbefälsstaben, Karlstad.[2]
- A 9 – Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn.
- I 2 – Värmlands regemente, Karlstad.
- I 3 – Livregementets grenadjärer, Örebro.
- I 13 – Dalregementet, Falun.
- T 2 N – Göta trängkårs kompani i Nora, Nora.
Organisation 1955Redigera
- V. militärbefälsstaben, Karlstad.[3]
- A 9 – Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn.
- I 2 – Värmlands regemente, Karlstad.
- I 3 – Livregementets grenadjärer, Örebro.
- I 13 – Dalregementet, Falun.
- IB 2 – Värmlandsbrigaden, Karlstad.
- IB 3 – Livbrigaden, Örebro.
- IB 13 – Dalabrigaden, Falun.
- IB 33 – Närkebrigaden, Örebro.
- IB 43 – Kopparbergsbrigaden, Falun.
Organisation 1964Redigera
- V. militärbefälsstaben, Karlstad.[4]
- A 9 – Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn.
- I 2 – Värmlands regemente, Karlstad.
- I 3 – Livregementets grenadjärer, Örebro.
- I 13 – Dalregementet, Falun.
- IB 2 – Värmlandsbrigaden, Karlstad.
- IB 3 – Livbrigaden, Örebro.
- IB 13 – Dalabrigaden, Falun.
- IB 33 – Närkebrigaden, Örebro.
- IB 43 – Kopparbergsbrigaden, Falun.
Organisation 1971Redigera
- Milo B – Bergslagens militärområdesstab, Karlstad.
- 16. förd – 16. arméfördelningen, Karlstad
- A 9 – Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn.
- I 2 – Värmlands regemente, Karlstad.
- I 3 – Livregementets grenadjärer, Örebro.
- I 13 – Dalregementet, Falun.
- IB 2 – Värmlandsbrigaden, Karlstad.
- IB 3 – Livbrigaden, Örebro.
- IB 13 – Dalabrigaden, Falun.
- IB 33 – Närkebrigaden, Örebro.
- IB 43 – Kopparbergsbrigaden, Falun.
- IFB – Bergslagens militärområdes intendenturförvaltning, Kristinehamn
- TFB – Bergslagens militärområdes tygförvaltning, Kristinehamn
Organisation 1987Redigera
- Milo B – Bergslagens militärområdesstab, Karlstad.
- ArtSS – Artilleriets stridsskola, Älvdalen.
- A 9 – Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn.
- I 2/Fo 52 – Värmlands regemente, Karlstad.
- I 3/Fo 51 – Livregementets grenadjärer, Örebro.
- I 13/Fo 53 – Dalregementet, Falun.
- IB 2 – Värmlandsbrigaden, Karlstad.
- IB 3 – Livbrigaden, Örebro.
- IB 33 – Närkebrigaden, Örebro.
- IB 43 – Kopparbergsbrigaden, Falun.
- NB 13 – Dalabrigaden, Falun.
- MFB – Bergslagens militärområdes materielförvaltning, Kristinehamn
- SjvS – Försvarets sjukvårdsstyrelse, Karlstad
- VFB – Bergslagens militärområdes verkstadsförvaltning, Kristinehamn
Organisation 1991Redigera
- Milo B – Bergslagens militärområdesstab, Karlstad.
- ArtSS – Artilleriets stridsskola, Älvdalen.
- A 9 – Bergslagens artilleriregemente, Kristinehamn.
- I 2/Fo 52 – Värmlands regemente, Karlstad.
- I 3/Fo 51 – Livregementets grenadjärer, Örebro.
- I 13/Fo 53 – Dalregementet, Falun.
- IB 2 – Värmlandsbrigaden, Karlstad.
- IB 3 – Livbrigaden, Örebro.
- IB 33 – Närkebrigaden, Örebro.
- IB 43 – Kopparbergsbrigaden, Falun.
- MFB – Bergslagens militärområdes materielförvaltning, Kristinehamn
- NB 13 – Dalabrigaden, Falun.
- SjvS – Försvarets sjukvårdsstyrelse, Karlstad
- VFB – Bergslagens militärområdes verkstadsförvaltning, Kristinehamn
FörbandscheferRedigera
MilitärbefälhavareRedigera
- 1942–1944: Axel Rappe
- 1945–1947: Axel Bredberg
- 1944–1945: Bertil Uggla (tf)
- 1945–1947: Sven Salander (tf)
- 1947–1959: Sven Salander
- 1959–1966: Regner Leuhusen
- 1966–1967: Stig Synnergren
- 1967–1973: Stig Löfgren
- 1973–1979: Sigmund Ahnfelt
- 1979–1983: Gösta Hökmark
- 1983–1991: Bengt Tamfeldt
Ställföreträdande militärbefälhavareRedigera
- 1942–1944: Anders Bergquist
- 1945–1951: Harald Hægermark
MilostabscheferRedigera
- 1942–1944: Gustav Åkerman
- 1944–1949: Börje Furtenbach
- 1949–1954: Sten Langéen
- 1954–1960: Allan Månsson
- 1960–1963: Bo A:son Sandmark
- 1963–1966: Åke Ingemar Lundberg
- 1966–1968: Karl Eric Holm
- 1966–1968: Gunnar Nordlöf (tf)
- 1968–1972: Gunnar Nordlöf
- 1972–1974: Karl-Gösta Lundmark
- 1974–1984: Sven Werner
- 1984–1986: Percurt Green
- 1986–1987: Bertel Österdahl
- 1987–1989: Lars-Olof Strandberg
- 1989–1990: Bernt Östh
- 1990–1991: Vakant[5]
Namn, beteckning och förläggningsortRedigera
|
|
ReferenserRedigera
AnmärkningarRedigera
- ^ Bengt Tamfeldt blev sista militärbefälhavaren för militärområdet.
NoterRedigera
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 86-92
- ^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1945
- ^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1955
- ^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1964
- ^ Spiegelberg, Christina, red (1991). Sveriges statskalender 1991. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. sid. 383. Libris 3682770. ISBN 9138125277. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59829/1/gupea_2077_59829_1.pdf
Tryckta källorRedigera
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Vidare läsningRedigera
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Bergslagens militärområde.
