Öppna huvudmenyn

Förstakammarvalet i Sverige 1902 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1902 fanns det totalt 1 083 valmän, varav 1 056 deltog i valet.

Förstakammarvalet i Sverige 1902
Sverige
← 1901 7 januari till 1 oktober 1902 1903 →

29 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare
  Första parti Andra parti
  Christian Lundeberg.jpg Ehrenheim, Pehr Jakob von 1905.jpg
Ledare Christian Lundeberg Pehr von Ehrenheim
Parti Protektionistiska partiet Första kammarens minoritetsparti
Ledarens valkrets Gävleborgs läns valkrets Uppsala läns valkrets
Erhållna mandat 102 33
Mandatförändring 3

Statsminister före valet

Fredrik von Otter
Partilös

Ny statsminister

Erik Gustaf Boström
Protektionistiska partiet

I halva Jönköpings läns valkrets ägde valet rum den 7 januari. I Gävle stads valkrets ägde valet rum den 31 juli. I Kronobergs läns valkrets och Örebro läns valkrets ägde valet rum den 15 september. I Stockholms läns valkrets, Uppsala läns valkrets, Södermanlands läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, andra halvan av Jönköpings läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Värmlands läns valkrets och Jämtlands läns valkrets ägde valet rum den 16 september. I Västernorrlands läns valkrets och Norrbottens läns valkrets ägde valet rum den 17 september. I Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 24 september. I Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 30 september och i Blekinge läns valkrets och Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 1 oktober.

Innehåll

ValresultatRedigera

Parti Röster [1] Valda Mandatfördelning
FK 1902 FK 1903 +/-
Protektionistiska partiet 763 18 99 102 +3
Minoritetspartiet 301 7 33 33 +-0
Partilösa 153 4 18 15 -3
Övriga 390 0 0 0 +-0
Totalt 1 607 29 150 150 +-0

Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.

Invalda riksdagsmänRedigera

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.