Werner von Schwerin

svensk politiker

Werner Gottlob von Schwerin (i riksdagen kallad von Schwerin i Skarhult), född 18 mars 1851 i Skarhults socken i Malmöhus län, död där 30 december 1922,[1] var en svensk friherre, godsägare och riksdagsman.

Werner von Schwerin

Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod
1888–1899
1903–1911
Valkrets Frosta domsagas valkrets 1888–1899
Malmöhus läns valkrets 1903–1911
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av andra kammaren 1888–1899
Ledamot av första kammaren 1903–1911

Född 17 maj 1837
Skarhults församling, Sverige
Död 30 december 1922 (71 år)
Skarhults församling, Sverige
Politiskt parti Första kammarens moderata parti 1905–1911
Utbildning Juridisk-filosofisk examen 1873
Alma mater Lunds universitet
Werner von Schwerins gravvård på Skarhults kyrkogård.

BiografiRedigera

Werner von Schwerin var son till Jules von Schwerin och Ingeborg Rosencrantz. Han blev student vid Lunds universitet 1870 och avlade juridisk-filosofisk kandidatexamen 1873. Han var ägare av Skarhults slott från 1880. Han var ledamot av centralstyrelsen för AB Skånska handelsbanken från 1896 och av styrelsen för Skånska hypoteksföreningen från 1897 och vice ordförande där från 1919. Han var bland annat även vice ordförande i styrelsen för Östra Skånes Järnvägs AB och ledamot av styrelsen för Ystad-Eslövs Järnvägs AB. Han var ledamot av Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott från 1888, häradsdomare och landstingsman under flera år.

Werner von Schwerin var ledamot av andra kammaren 1888–1899, invald för Frosta domsagas valkrets. Han återkom till riksdagen åren 1902–1911 som ledamot av första kammaren för Malmöhus läns valkrets.

KällorRedigera

LitteraturRedigera

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
  • Hildebrand, Albin. Svenskt porträttgalleri, vol XXV, del 1. Riksdagens första kammare, sid. 114.
  • Werner von Schwerin i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
  • Svensk biografisk kalender I. Malmöhus län (Gullberg, Hjalmar - Uggla, Torsten, utg., 1919), sid. 297.
  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 268

ReferenserRedigera