Öppna huvudmenyn
Wikipedia

Norrbottens läns valkrets

MandatantalRedigera

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen tio fasta mandat, ett antal som var oförändrat åtminstone fram till 1998 då antalet sjönk till 9. 2014 sjönk antalet mandat till 8 mandat. Även i riksdagsvalet 2006 hade valkretsen nio fasta mandat. Antalet utjämningsmandat var två i valet 1970, ett i valet 1973, två i valet 1976, ett i valet 1979, noll i valet 1982, ett i valet 1985, noll i valen 1988 och 1991 samt ett i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen ett utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
10 10 10 10 10 10 10 10 10 9 9 9 9 8 8

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)Redigera

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

1998/99–2001/02Redigera

2002/03–2005/06Redigera

2006/07–2009/10Redigera

2010/11–2013/14Redigera

2014/15–2017/18Redigera

2018/19–2021/22Redigera

Riksdagsledamöter i första kammarenRedigera

Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Norrbottens läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början två, men höjdes till tre år 1882, till fyra vid lagtima riksmötet 1905 och till fem vid urtima riksmötet 1919. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västerbottens läns och Norrbottens läns valkrets.

1867–1911 (successivt förnyade mandat)Redigera

1912–1914Redigera

1915–lagtima riksdagen 1919Redigera

Urtima riksdagen 1919–1920Redigera

1921Redigera

ValresultatRedigera

1898 (första)Redigera

Förstakammarvalet i Sverige 1898: Norrbottens läns valkrets
Kandidat Röster
Antal %  +− %
  Lars Berg 36 97,3
  Närmaste kandidat 1 2,7
Antal giltiga röster 37
Kasserade röster 0
Totalt 37
Förstakammarvalet i Sverige 1898: Norrbottens läns valkrets
Kandidat Röster
Antal %  +− %
  Fredrik Almgren 31 N/A
  Okänt Okänt
Antal giltiga röster Okänt
Kasserade röster Okänt
Totalt Okänt

Valet hölls den 20 september 1898 för Lars Bergs och Fredrik Almgrens mandat. Valkretsen hade 37 valmän och i Lars Bergs val deltog samtliga i valet. För valet för Almgrens mandat saknas statistik.[3]

Fredrik Almgren, som omvaldes för sitt mandat, valdes samma dag för att representera Älvsborgs läns valkrets i första kammaren och avsade sig därefter sitt Norrbottensmandat.[3]

1898 (andra)Redigera

Förstakammarvalet i Sverige 1898: Norrbottens läns valkrets
Kandidat Röster
Antal %  +− %
  Carl Taube 29 80,6
  Gustaf Gilljam[4] 7 19,4
Antal giltiga röster 36
Kasserade röster 0
Totalt 36

Valet hölls den 21 september 1898 för Fredrik Almgrens mandat. Almgren hade blivit vald av två valkretsar den 20 september 1898 och avsade sig sitt Norrbottensmandat. Valkretsen hade 37 valmän och 36 deltog i valet.[3]

1899Redigera

Förstakammarvalet i Sverige 1899: Norrbottens läns valkrets
Kandidat Röster
Antal %  +− %
  Knut Gillis Bildt 32 86,5
  Närmaste kandidat 5 13,5
Antal giltiga röster 37
Kasserade röster 0
Totalt 37

Valet hölls den 19 september 1899 för att utse en efterträdare till Lars Berg som hade avsagt sig sitt mandat. Valkretsen hade 37 valmän och samtliga deltog i valet.[5]

1901Redigera

Förstakammarvalet i Sverige 1901: Norrbottens läns valkrets
Kandidat Röster
Antal %  +− %
  Lars Berg 33 84,6
  Närmaste kandidat 4 10,3
  Övriga kandidater 2 5,1 —
Antal giltiga röster 39
Kasserade röster 0
Totalt 39

Valet hölls den 18 september 1901 för att utse en efterträdare till Carl Otto Bergman som avlidit den 21 juni 1901. Valkretsen hade 39 valmän och samtliga deltog i valet.[6]

1904Redigera

Förstakammarvalet i Sverige 1904: Norrbottens läns valkrets
Kandidat Röster
Antal %  +− %
  Karl Husberg 27 65,9
  Närmaste kandidat 11 26,8
  Övriga kandidater 3 7,3 —
Antal giltiga röster 41
Kasserade röster 0
Totalt 41

Valet hölls den 21 september 1904 för att utse en ny ledamot efter valkretsens mandat höjts från tre till fyra. Valkretsen hade 41 valmän och samtliga deltog i valet.[7]

1906Redigera

Förstakammarvalet i Sverige 1906: Norrbottens läns valkrets
Kandidat Röster
Antal %  +− %
  Emil Berggren 40 95,2
  Lars Tingsten[8] 1 2,4
  Axel Fagerlin[8] 1 2,4 —
Antal giltiga röster 42
Kasserade röster 1
Totalt 43

Valet hölls den 18 september 1906 för att utse en efterträdare till Karl Husberg som avsagt sig sitt mandat. Valkretsen hade 43 valmän och samtliga deltog i valet.[9]

1907Redigera

Förstakammarvalet i Sverige 1907: Norrbottens läns valkrets
Kandidat Röster
Antal %  +− %
  Carl Taube 28 65,1 ▼15,5
  Lantmäterifiskal J. Hamrin[10] 10 23,3
  Hjalmar Lundbohm[10] 5 11,6 —
Antal giltiga röster 43
Kasserade röster 0
Totalt 43

Valet hölls den 18 september 1907 efter utgången av Carl Taubes nioåriga mandat. Valkretsen hade 43 valmän och samtliga deltog i valet.[9]

1908Redigera

Förstakammarvalet i Sverige 1908: Norrbottens läns valkrets
Kandidat Röster
Antal %  +− %
  Nils Bosæus 26 61,9
  Lars Tingsten[11] 16 38,1
Antal giltiga röster 42
Kasserade röster 1
Totalt 43

Valet hölls den 23 september 1908 efter utgången av Knut Gillis Bildts nioåriga mandat. Valkretsen hade 43 valmän och samtliga deltog i valet.[9]

Riksdagsledamöter i andra kammarenRedigera

Norrbottens läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922–1970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866–1911 i kretsar med ett mandat vardera.

I andrakammarvalen 1866–1869 var landsbygden uppdelad på två valkretsar, Norrbottens norra domsagas valkrets och Norrbottens södra domsagas valkrets. Vid 1872 års val delades den södra valkretsen upp i Norrbottens södra domsagas södra valkrets (omfattande Piteå och Råneå tingslag) och Norrbottens södra domsagas norra valkrets (omfattande Överluleå och Nederluleå tingslag samt Jokkmokks och Gällivare lappmarker). I valet 1878 gjordes en total valkretsreform där de äldre valkretsarna ersattes av fyra nya: Piteå domsagas valkrets, Luleå domsagas valkrets, Kalix domsagas valkrets och Torneå domsagas valkrets. I valet 1908 bröts vissa områden ut ur Kalix- och Torneåkretsarna och bildade en femte valkrets, Gällivare domsagas valkrets.

Av länets städer ingick residensstaden Luleå samt Piteå i Härnösands, Umeå, Luleå och Piteå valkrets i valen 1866–1872, medan Haparanda ingick i landsbygdsvalkretsarna (se ovan). Vid valet 1875 överfördes dock Haparanda till stadsvalkretsen, som utökades till Härnösands, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda valkrets. Inför valet 1878 ändrades valkretsen till Luleå, Umeå, Piteå, Haparanda och Skellefteå valkrets, men i extravalet 1887 bildade de tre norrbottniska städerna en gemensam valkrets, Luleå, Piteå och Haparanda valkrets. Inför valet 1896 överfördes Piteå till Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets medan de båda andra bildade Luleå och Haparanda valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Norrbottens läns södra valkrets (med tre mandat i valen 1911–1917, fyra i valet 1920) och Norrbottens läns norra valkrets (med tre mandat). Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets. Antalet mandat var sju i valen 1921–1932 och därefter åtta i valen 1936–1968.

1922–1924Redigera

1925-1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–vårsessionen 1958Redigera

Höstsessionen 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

ValresultatRedigera

1952Redigera

Parti Röster Mandatfördelning
Antal % +− % Antal +−
  Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 55 148 50,0 +1,4 4 0
  Sveriges kommunistiska parti 19 025 17,3 -4,1 1 0
  Högerpartiet 13 354 12,1 +1,6 1 0
  Folkpartiet 13 052 11,9 +1,2 1 0
  Landsbygdspartiet Bondeförbundet 9 628 8,7 -0,1 1 0
  Övriga partier 7 0,0 — —
Antal giltiga röster 109 213 100,0   8
Ogiltiga röster 373  
Totalt 109 586
(77,0 %)

Inför valet upptogs 145 607 personer i röstlängden, och av dessa var var 143 416 personer (98,5 %) röstberättigade och 2 191 personer (1,5 %) icke röstberättigade. Valdeltagandet var 77,0 %.[12]

1956Redigera

Parti Röster Mandatfördelning
Antal % +− % Antal +−
  Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 53 914 49,3 ▼0,7 4 ▬
  Sveriges kommunistiska parti 18 832 17,2 ▼0,1 1 ▬
  Högerpartiet 14 809 13,5 ▲1,4 1 ▬
  Folkpartiet 12 065 11,0 ▼0,9 1 ▬
  Landsbygdspartiet Bondeförbundet 9 871 9,0 ▲0,3 1 ▬
  Övriga partier 2 0,0 ▼ 0 ▬
Antal giltiga röster 109 493 100,0   8
Ogiltiga röster 459  
Totalt 109 952
(73,8 %)

Inför valet upptogs 151 939 personer i röstlängden, och av dessa var var 148 957 personer (98,0 %) röstberättigade och 2 982 personer (2,0 %) icke röstberättigade. Valdeltagandet var 73,8 %.[13]

1958Redigera

Parti Röster Mandatfördelning
Antal % +− % Antal +−
  Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 63 079 53,1 ▲3,8 5 ▲1
  Sveriges kommunistiska parti 19 065 17,2 ▼1,1 1 ▬
  Högerpartiet 15 484 13,0 ▼0,5 1 ▬
  Centerpartiet 11 497 9,7 ▲0,7 1 ▬
  Folkpartiet 9 602 8,1 ▼2,9 0 ▼1
  Övriga partier 1 0,0 ▼ 0 ▬
Antal giltiga röster 118 728 100,0   8
Ogiltiga röster 265  
Totalt 118 993
(77,1 %)

Inför valet upptogs 157 639 personer i röstlängden, och av dessa var var 154 259 personer (98,0 %) röstberättigade och 3 380 personer (2,1 %) icke röstberättigade. Valdeltagandet var 73,8 %.[14]

1968Redigera

Parti Röster Mandatfördelning
Antal % +− % Antal +−
  Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 85 247 57,8 5 +1
  Centerpartiet 18 285 12,4 1 0
  Vänsterpartiet Kommunisterna 14 924 10,8 1 0
  Högerpartiet 13 119 8,9 1 0
  Folkpartiet 12 021 8,1 0 -1
  Kristen Demokratisk Samling 2 889 2,0 0 0
  Övriga partier 37 0,0 — —
Antal giltiga röster 147 532 100,0   8
Ogiltiga röster 611  
Totalt 148 143
(87,3 %)

Inför valet var 169 684 personer röstberättigade. Antalet poströster utgjorde 10 481 eller 7,1 % av hela antalet röster.[15]

KällorRedigera

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  3. ^ [a b c] Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1897–1899 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 23. (Läst 26 mars 2016)
  4. ^ ”Tidningen Kalmar den 23 september 1898”. Arkiverad från originalet den 7 april 2016. https://web.archive.org/web/20160407001151/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:143990. Läst 25 mars 2016. 
  5. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1897–1899 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 23. (Läst 26 mars 2016)
  6. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1900–1902 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 23. (Läst 26 mars 2016)
  7. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1903–1905 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sidan 21. (Läst 2 april 2016)
  8. ^ [a b] Östgötaposten den 21 september 1906
  9. ^ [a b c] Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1906–1908 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., sidorna 22-23. (Läst 2 april 2016)
  10. ^ [a b] ”Östgötaposten den 20 september 1907”. Arkiverad från originalet den 15 april 2016. https://web.archive.org/web/20160415033129/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:199194. Läst 2 april 2016. 
  11. ^ Östgötaposten den 25 september 1908[död länk]
  12. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1949–1952 Läst 27 maj 2015
  13. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1953–1956 Läst 2 april 2016
  14. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1957–1958 I Läst 2 april 2016
  15. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1965–1968 I Läst 27 maj 2015

LitteraturRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 387–389
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 466
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Norrbottens_läns_valkrets&oldid=46208910"