Öppna huvudmenyn

EnkammarriksdagenRedigera

Vid det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen nio fasta mandat och två utjämningsmandat. Antalet fasta mandat har därefter varit oförändrade nio fram till 2014, och i valen 1979, 1982, 1991 och 1994 fick valkretsen därtill två utjämningsmandat (i övriga val fram till 1994 inga utjämningsmandat). I valet 2006 hade valkretsen nio fasta mandat och tre utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)Redigera

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

1998/99–2001/02Redigera

2002/03–2005/06Redigera

2006/07–2009/10Redigera

2010/11–2013/14Redigera

2014/15–2017/18Redigera

2018/19–2021/22Redigera

TvåkammarriksdagenRedigera

Ledamöter i första kammarenRedigera

Södermanlands län var en egen valkrets vid valen till första kammaren 18661919. Från början var antalet mandat fyra, men från och med 1888 steg antalet till fem. Från valet 1921 och framåt ingick länet i stället i Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets.

1867–1911 (successivt förnyade mandat)Redigera

1912Redigera

1913–1918Redigera

Lagtima riksdagen 1919Redigera

Urtima riksdagen 1919–1921Redigera

Ledamöter i andra kammarenRedigera

Vid val till andra kammaren var landsbygden från och med valet 1866 uppdelad i fyra valkretsar: Jönåkers, Rönö och Hölebo häraders valkrets, Oppunda och Villåttinge häraders valkrets, Väster- och Öster-Rekarne häraders valkrets samt Selebo, Åkers och Daga häraders valkrets. Inför valet 1881 ändrades valkretsindelningen på landsbygden till fem valkretsar: Jönåkers härads valkrets, Rönö, Hölebo och Daga häraders valkrets, Oppunda härads valkrets, Villåttinge härads valkrets samt Livgedingets domsagas valkrets (Väster- och Öster-Rekarne, Åkers och Selebo häraders valkrets). Från och med valet 1887 delades Livgedinget i två nya valkretsar: Väster- och Öster-Rekarne häraders valkrets samt Åkers och Selebo häraders valkrets. Denna valkretsindelning bestod till och med valet 1909.

Städerna i länet var fram till valet 1909 indelade i två valkretsar i skiftande kombination. I valen från 1866 till 1875 var städerna fördelade på Eskilstuna och Strängnäs valkrets samt Nyköpings, Torshälla, Mariefreds och Trosa valkrets. Vid valet 1878 ändrades valkretsarna till Eskilstuna och Torshälla valkrets samt Nyköpings, Strängnäs, Mariefreds och Trosa valkrets, och vid höstvalet 1887 justerades indelningen på nytt till Eskilstuna och Strängnäs valkrets samt Nyköpings, Torshälla, Mariefreds, Trosa och Enköpings valkrets. Från och med valet 1897 gällde indelningen Eskilstuna stads valkrets samt Nyköpings, Torshälla, Strängnäs, Mariefreds och Trosa valkrets.

Vid andrakammarvalet 1911 slogs länets landsbygd och städer ihop i två valkretsar: Södermanlands läns norra valkrets och Södermanlands läns södra valkrets. Från och med valet 1921 var hela Södermanlands län förenat till en enda valkrets vid val till andra kammaren.

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–vårsessionen 1958Redigera

Höstsessionen 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

KällorRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 345
  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018