Öppna huvudmenyn

MandatantalRedigera

När det första valet till enkammarriksdagen hölls 1970 fick valkretsen sex fasta mandat, ett antal som förblev oförändrat fram till valet 2002. Antalet utjämningsmandat var noll 1970, ett 1973 och 1976 samt noll åtminstone 1979-1994. Vid riksdagsvalet 2006 hade valkretsen fem fasta mandat och noll utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 5 5 5 5 5

Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen (ej komplett lista)Redigera

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

1998/99–2001/02Redigera

2002/03–2005/06Redigera

2006/07–2009/10Redigera

2010/11–2013/14Redigera

2014/15–2017/18Redigera

2018/19–2021/22Redigera

Första kammarenRedigera

Under tvåkammarriksdagen var Blekinge län en egen valkrets till första kammaren mellan 1866 och 1921. Antalet mandat var hela tiden fyra. I september 1910 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[3] Från och med förstakammarvalet 1921 uppgick valkretsen i Blekinge läns och Kristianstads läns valkrets.

Riksdagsledamöter i första kammarenRedigera

1867–1910 (successivt förnyade mandat)Redigera

1911Redigera

1912–1916Redigera

1917–lagtima riksmötet 1919Redigera

Urtima riksmötet 1919–1921Redigera

Andra kammarenRedigera

Vid valen till andra kammaren var Blekinge län länge uppdelat i olika valkretsar. Landsbygden bestod i valen 18661908 av fyra valkretsar med vardera ett mandat, från väster räknat Listers domsagas valkrets, Bräkne domsagas valkrets, Medelstads domsagas valkrets samt Östra härads domsagas valkrets. Karlskrona stads valkrets hade i valen 18661887 ett mandat, 18901893 två mandat och därefter åter ett i valen 18961908. Länets två övriga städer bildade i valen 18661881 Karlshamns och Sölvesborgs valkrets med ett mandat; efter att Ronneby återfått sina stadsrättigheter 1882 utvidgades valkretsen från och med valet 1884 till Karlshamns, Sölvesborgs och Ronneby valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 sammanfördes hela länet till en gemensam valkrets med sex mandat. Från och med andrakammarvalet 1932 minskades antalet till fem mandat, ett antal som bestod tills andra kammaren avskaffades 1970.

Riksdagsledamöter i andra kammarenRedigera

1912–första riksmötet 1914Redigera

Andra riksmötet 1914Redigera

1915–1917Redigera

1918–1920Redigera

1921Redigera

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–första riksmötet 1958Redigera

Andra riksmötet 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

KällorRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Anders Norberg och Andreas Tjerneld, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1986), band 3, s. 31–33
  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Valmyndigheten: Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018, Läst 10 maj 2018
  3. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 62 i pdf:en