Öppna huvudmenyn

Jämtlands läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Innehåll

MandatantalRedigera

Valkretsen har vid samtliga val 1970–2006 haft fem fasta mandat men sedan valet 2010 har antalet mandat sänkts till fyra.

Fasta valkretsmandat i valen 1970-2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 4 4 4

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)Redigera

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

1998/99–2001/02Redigera

2002/03–2005/06Redigera

2006/07–2009/10Redigera

2010/11–2013/14Redigera

2014/15–2017/18Redigera

2018/19–2021/22Redigera

Första kammarenRedigera

Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Jämtlands läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början två, men höjdes till tre år 1886. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets. I september 1911 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[3] I november 1911 hölls val igen (Förstakammarvalet i Sverige 1911) efter första kammarens upplösning av kungen, och de ledamöter valda i septembervalet är inte med i den här listan.

Riksdagsledamöter i första kammarenRedigera

1867–1911 (successivt förnyade mandat)Redigera

1912–1917Redigera

1918–lagtima riksdagen 1919Redigera

Urtima riksdagen 1919–1921Redigera

Andra kammarenRedigera

Jämtlands läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 19221970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 18661911 i kretsar med ett mandat vardera.

I andrakammarvalet 1866 var landsbygden uppdelad på två valkretsar, Norra Jämtlands domsagas valkrets och Södra Jämtlands domsagas valkrets. Redan i valet 1869 delades dock den norra valkretsen upp i Hammerdals, Lits och Offerdals tingslags valkrets och Ragunda, Revsunds, Brunflo och Rödöns tingslags valkrets.

Inför 1881 års andrakammarval avskaffades samtliga tidigare valkretsar och landsbygden delades in i fyra nya: Jämtlands norra domsagas valkrets, Jämtlands västra domsagas valkrets, Jämtlands östra domsagas valkrets samt Härjedalens domsagas valkrets. Därefter var landsbygdens valkretsindelning oförändrad till och med det sista valet med majoritetsval 1908.

Residensstaden Östersund delade valkrets med andra Norrlandsstäder i skiftande kombinationer. I valen 18661875 ingick Östersund i Sundsvalls och Östersunds valkrets, men flyttades i valet 1878 till Härnösands och Östersunds valkrets och därefter i extravalet 1887 till Östersunds och Hudiksvalls valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Jämtlands läns norra valkrets och Jämtlands läns södra valkrets (med tre mandat vardera). Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets med fem mandat i samtliga val.

Andrakammarvalet 1952 blev uppmärksammat eftersom det föreskrivna förfarandet vid röstsammanräkningen inte följdes i länet. Bondeförbundet överklagade då valet i Jämtlands län, och regeringsrätten beslöt att valet skulle göras om. Omvalet den 14 december 1952 (det så kallade luciavalet) ledde till att bondeförbundet återtog det mandat som i den underkända valomgången tillfallit folkpartiet.

Riksdagsledamöter i andra kammarenRedigera

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–vårsessionen 1958Redigera

Höstsessionen 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  3. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 sida 62 i pdf:en

Tryckta källorRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 276–277