Öppna huvudmenyn

Gävleborgs läns valkrets

valkrets i Gävleborgs län, Sverige

Gävleborgs läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Innehåll

MandatantalRedigera

Vid det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen tolv fasta mandat, ett antal som förblev oförändrat till och med 1976. I valen 19791994 hade valkretsen elva fasta mandat, från och med valet 1994 var antalet tio som sjönk till 9 i valet 2014. Antalet utjämningsmandat har varierat från ett i valen 19701976, två i valet 1979, ett i valet 1982, två i valet 1985, ett i valet 1988, två i valet 1991 och ett valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen ett utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
12 12 12 11 11 11 11 11 11 10 10 10 10 9 9

Ledamöter i enkammarriksdagenRedigera

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

1998/99–2001/02Redigera

2002/03–2005/06Redigera

2006/07–2009/10Redigera

2010/11–2013/14Redigera

2014/15–2017/18Redigera

2018/19–2021/22Redigera

Riksdagsledamöter i första kammarenRedigera

Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Gävleborgs läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Efter att Gävle brutit sig ur landstinget 1893 bröts staden ut och blev en egen förstakammarvalkrets från och med 1894 (Gävle stads valkrets). Från och med 1922 var hela länet på nytt en sammanhållen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början fyra, men höjdes till fem år 1873, till sex år 1883 och till sju vid riksdagen 1922, men sänktes 1944 åter till sex. I september 1910 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[3]

Vid förstakammarvalen 19211960, då Gävle stad ingick i valkretsen men inte i landstinget, genomfördes valen av en valkorporation bestående av landstingsledamöterna plus ett antal elektorer för Gävle. Efter att staden återinträtt i landstinget 1964 behövde denna procedur inte genomföras vid det sista förstakammarvalet 1968. Det formella namnet på valkretsen under perioden 19221964 var Gävleborgs läns med Gävle stads valkrets.

1867–1910 (successivt förnyade mandat)Redigera

1911Redigera

1912–1916Redigera

1917–lagtima riksdagen 1919Redigera

Urtima riksdagen 1919–1921Redigera

1922–1928Redigera

1929–1936Redigera

1937–1944Redigera

1945–1952Redigera

1953–1960Redigera

1961–1968Redigera

1969–1970Redigera

Riksdagsledamöter i andra kammarenRedigera

Gävleborgs läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 19221970. Fram till 1921 var länet indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 18661911 i kretsar med ett mandat vardera (med undantag för Gävle valkrets, som hade två mandat från och med extravalet 1887).

I andrakammarvalen 18661881 var landsbygden uppdelad på fem valkretsar: Ovansjö, Torsåkers och Årsunda samt Hedesunda och Österfärnebo tingslags valkrets (i valet 1881 namnändrad till Gästriklands västra tingslags valkrets), Ockelbo och Hamrånge samt Hille och Valbo tingslags valkrets (i valet 1881 namnändrad till Gästriklands östra tingslags valkrets), Norra Hälsinglands domsagas valkrets, Västra Hälsinglands domsagas valkrets och Södra Hälsinglands domsagas valkrets. Södra Hälsinglands domsagas valkrets var från och med valet 1884 uppdelad i två nya: Södra Hälsinglands västra tingslags valkrets (i valet 1890 namnändrad till Bollnäs domsagas valkrets, ungefär motsvarande Ovanåkers och Bollnäs kommuner) och Södra Hälsinglands östra tingslags valkrets (i valet 1890 namnändrad till Sydöstra Hälsinglands domsagas valkrets, ungefär motsvarande Söderhamns kommun). I valen 18901905 var Norra Hälsinglands domsagas valkrets uppdelad i Bergsjö och Delsbo tingslags valkrets samt Enångers och Forsa tingslags valkrets, men vid valet 1908 återgick man till den tidigare Norra Hälsinglands domsagas valkrets.

Gävle var egen valkrets till andra kammaren från 1866 till valet 1908, från och med extravalet 1887 med två mandat. Städerna i Hälsingland bildade Söderhamns och Hudiksvalls valkrets fram till extravalet 1887, då Söderhamn bildade Söderhamns valkrets och Hudiksvall gick upp i Östersunds och Hudiksvalls valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Gästriklands valkrets (med fyra mandat), Hälsinglands södra valkrets (med tre mandat) samt Hälsinglands norra valkrets (med fyra mandat fram till ordinarie valet 1914, då antalet sänktes till tre).

Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets. Antalet mandat var tio i valet 1921, elva i valen 19241928, tio i valen 19321944 och nio i valen 19481968.

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–vårsessionen 1958Redigera

Höstsessionen 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

KällorRedigera

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  3. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 62 i pdf:en

LitteraturRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 107–108
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 354