Öppna huvudmenyn

Örebro läns valkrets är en egen valkrets vid val till den svenska riksdagen.

Innehåll

MandatantalRedigera

Efter att enkammarriksdagen inrättades hade valkretsen elva fasta mandat i valen 1970–1979 och tio mandat i valen 1982–1994. I riksdagsvalet 2006 var antalet fasta mandat tio. Antalet utjämningsmandat har varierat mellan ett i valen 1970–1973, noll i valet 1976, ett i valet 1979, två i valen 1982–1985, ett i valet 1988, två i valet 1991 och tre i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen två utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
11 11 11 11 10 10 10 10 10 10 10 10 9 9 9

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)Redigera

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

1998/99–2001/02Redigera

2002/03–2005/06Redigera

2006/07–2009/10Redigera

2010/11–2013/14Redigera

2014/15–2017/18Redigera

2018/19–2021/22Redigera

Första kammarenRedigera

Örebro län var egen valkrets till första kammaren under hela perioden 18661970. Antalet mandat var fem fram till 1878, höjdes till sex 1879 och sänktes sedan till fem 1922.

Riksdagsledamöter i första kammarenRedigera

1867–1911 (successivt förnyade mandat)Redigera

1912Redigera

1913–1918Redigera

Lagtima riksdagen 1919Redigera

Urtima riksdagen 1919–1921Redigera

1922–1926Redigera

1927–1934Redigera

1935–1942Redigera

1943–1950Redigera

1951–1958Redigera

1959–1966Redigera

1967–1970Redigera

Andra kammarenRedigera

Örebro län var även en valkrets till andra kammaren under perioden 19221970. Fram till 1921 var länet indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 18661911 i kretsar med ett mandat vardera.

När de första valen till andra kammaren förrättades 1866 utgjordes landsbygden av (från söder till norr) Kumla och Sundbo häraders valkrets, Askers och Sköllersta häraders valkrets, Edsbergs, Lekebergs, Grimstens och Hardemo häraders valkrets (från och med valet 1872 namnändrad till Edsbergs, Grimstens och Hardemo häraders valkrets), Örebro och Glanshammars häraders valkrets, Nora domsagas valkrets samt Lindes domsagas valkrets. Denna indelning bestod till och med valet 1908.

Av städerna utgjorde residensstaden Örebro valkrets, medan Askersunds stad, Nora stad och Lindesbergs stad vid valen 18661893 ingick i Kristinehamns, Askersunds, Nora och Lindesbergs valkrets. Vid valet 1896 överfördes Nora och Lindesberg till Köpings, Nora, Lindesbergs och Enköpings valkrets, medan Askersund gick till Kristinehamns, Filipstads och Askersunds valkrets för att slutligen i valet 1908 övergå till Vadstena, Skänninge, Söderköpings, Motala, Gränna och Askersunds valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och Örebro län indelades i Örebro läns norra valkrets (med fem mandat) och Örebro läns södra valkrets (med fyra mandat). Vid andrakammarvalet 1921 förenades slutligen hela länet till en samlad valkrets. Antalet mandat var nio i valen 19211924 och därefter åtta från valet 1928 och framåt.

Riksdagsledamöter i andra kammarenRedigera

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–vårsessionen 1958Redigera

Höstsessionen 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

KällorRedigera

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018

LitteraturRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 457–458
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 264