Uppsala läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Mandatantal redigera

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen åtta fasta mandat och inga utjämningsmandat. Antalet har därefter ökat gradvis till åtta fasta mandat och ett utjämningsmandat 1973, nio fasta mandat och ett utjämningsmandat 1976 och 1979, nio fasta mandat och två utjämningsmandat 1982 och 1985, nio fasta mandat och tre utjämningsmandat 1988, nio fasta mandat och två utjämningsmandat 1991 samt tio fasta mandat och två utjämningsmandat 1994. Vid valet 2006 hade valkretsen elva fasta mandat och ett utjämningsmandat.

Inför 2006 års val ändrades valkretsindelningen genom att Heby kommun överfördes från Västmanlands läns valkrets till Uppsala läns valkrets.[1]

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[2]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[3]
8 8 9 9 9 9 9 9 10 10 10 11 11 11 11

Riksdagsledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett) redigera

1971–1973 redigera

1974–1975/76 redigera

1976/77–1978/79 redigera

1979/80–1981/82 redigera

1982/83–1984/85 redigera

1985/86–1987/88 redigera

1988/89–1990/91 redigera

1991/92–1993/94 redigera

1994/95–1997/98 redigera

1998/99–2001/02 redigera

2002/03–2005/06 redigera

2006/07–2009/10 redigera

2010/11–2013/14 redigera

2014/15–2017/18 redigera

2018/19–2021/22 redigera

2022/23–2025/26 redigera

Första kammaren redigera

Under tvåkammarriksdagens tid var Uppsala län en egen valkrets till första kammaren i valen 18661919. Antalet mandat var från början tre, men höjdes till fyra vid förstakammarvalet 1888 och sänktes ånyo till tre i valet 1917. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Stockholms läns och Uppsala läns valkrets. I september 1911 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[11] I november 1911 hölls val igen (Förstakammarvalet i Sverige 1911) efter första kammarens upplösning av kungen, och de ledamöter valda i septembervalet är inte med i den här listan.

Riksdagsledamöter i första kammaren redigera

1867–1911 (successivt förnyade mandat) redigera

1912–1917 redigera

1918–lagtima riksdagen 1919 redigera

Urtima riksdagen 1919–1921 redigera

Andra kammaren redigera

Vid val till andra kammaren var länet till en början uppdelat i flera valkretsar. Vid valen 1866 och 1869 var landsbygden indelad i Uppsala läns norra domsagas valkrets, Uppsala läns mellersta domsagas valkrets och Uppsala läns södra domsagas valkrets. Valen 18721905 fanns fyra valkretsar eftersom den norra domsagans valkrets ersattes av Olands härads valkrets och Norunda och Örbyhus häraders valkrets. I valet 1908 ändrades indelningen i norr så att valkretsarna blev Örbyhus härads valkrets och Olands och Norunda häraders valkrets.

Av städerna i länet bildade residensstaden Uppsala stads valkrets mellan 1866 och 1908. Enköping ingick i valen 18661875 i Västerås, Köpings och Enköpings valkrets, men flyttades i valet 1878 till Enköpings, Södertälje, Norrtälje, Vaxholms, Öregrunds, Östhammars och Sigtuna valkrets och vid vårvalet 1887 till Nyköpings, Torshälla, Mariefreds, Trosa och Enköpings valkrets. Från och med valet 1896 ingick Enköping i Köpings, Nora, Lindesbergs och Enköpings valkrets. Från och med valet 1911, slutligen, var hela Uppsala län med städer och landsbygd en enda valkrets också vid valen till andra kammaren.

Riksdagsledamöter i andra kammaren redigera

1912–vårsessionen 1914 redigera

Höstsessionen 1914 redigera

1915–1917 redigera

1918–1920 redigera

1921 redigera

1922–1924 redigera

1925–1928 redigera

1929–1932 redigera

1933–1936 redigera

1937–1940 redigera

1941–1944 redigera

1945–1948 redigera

1949–1952 redigera

1953–1956 redigera

1957–vårsessionen 1958 redigera

Höstsessionen 1958–1960 redigera

1961–1964 redigera

1965–1968 redigera

1969–1970 redigera

Källor redigera

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988 Arkiverad 4 februari 2023 hämtat från the Wayback Machine., läst 3 maj 2010
  2. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014 Arkiverad 4 februari 2023 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 november 2017
  3. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 26 juli 2022.
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 juni 2022.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 3 juni 2022.
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 maj 2022.
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 17 maj 2022.
  9. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 24 april 2022.
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 29 oktober 2022.
  11. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 sida 62 i pdf:en

Litteratur redigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 287–288