Öppna huvudmenyn

Uppsala läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Innehåll

MandatantalRedigera

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen åtta fasta mandat och inga utjämningsmandat. Antalet har därefter ökat gradvis till åtta fasta mandat och ett utjämningsmandat 1973, nio fasta mandat och ett utjämningsmandat 1976 och 1979, nio fasta mandat och två utjämningsmandat 1982 och 1985, nio fasta mandat och tre utjämningsmandat 1988, nio fasta mandat och två utjämningsmandat 1991 samt tio fasta mandat och två utjämningsmandat 1994. Vid valet 2006 hade valkretsen elva fasta mandat och ett utjämningsmandat.

Inför 2006 års val ändrades valkretsindelningen genom att Heby kommun överfördes från Västmanlands läns valkrets till Uppsala läns valkrets.[1]

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[2]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[3]
8 8 9 9 9 9 9 9 10 10 10 11 11 11 11

Riksdagsledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)Redigera

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

1998/99–2001/02Redigera

2002/03–2005/06Redigera

2006/07–2009/10Redigera

2010/11–2013/14Redigera

2014/15–2017/18Redigera

2018/19–2021/22Redigera

Första kammarenRedigera

Under tvåkammarriksdagens tid var Uppsala län en egen valkrets till första kammaren i valen 18661919. Antalet mandat var från början tre, men höjdes till fyra vid förstakammarvalet 1888 och sänktes ånyo till tre i valet 1917. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Stockholms läns och Uppsala läns valkrets. I september 1911 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[4] I november 1911 hölls val igen (Förstakammarvalet i Sverige 1911) efter första kammarens upplösning av kungen, och de ledamöter valda i septembervalet är inte med i den här listan.

Riksdagsledamöter i första kammarenRedigera

1867–1911 (successivt förnyade mandat)Redigera

1912–1917Redigera

1918–lagtima riksdagen 1919Redigera

Urtima riksdagen 1919–1921Redigera

Andra kammarenRedigera

Vid val till andra kammaren var länet till en början uppdelat i flera valkretsar. Vid valen 1866 och 1869 var landsbygden indelad i Uppsala läns norra domsagas valkrets, Uppsala läns mellersta domsagas valkrets och Uppsala läns södra domsagas valkrets. Valen 18721905 fanns fyra valkretsar eftersom den norra domsagans valkrets ersattes av Olands härads valkrets och Norunda och Örbyhus häraders valkrets. I valet 1908 ändrades indelningen i norr så att valkretsarna blev Örbyhus härads valkrets och Olands och Norunda häraders valkrets.

Av städerna i länet bildade residensstaden Uppsala stads valkrets mellan 1866 och 1908. Enköping ingick i valen 18661875 i Västerås, Köpings och Enköpings valkrets, men flyttades i valet 1878 till Enköpings, Södertälje, Norrtälje, Vaxholms, Öregrunds, Östhammars och Sigtuna valkrets och vid vårvalet 1887 till Nyköpings, Torshälla, Mariefreds, Trosa och Enköpings valkrets. Från och med valet 1896 ingick Enköping i Köpings, Nora, Lindesbergs och Enköpings valkrets. Från och med valet 1911, slutligen, var hela Uppsala län med städer och landsbygd en enda valkrets också vid valen till andra kammaren.

Riksdagsledamöter i andra kammarenRedigera

1912–vårsessionen 1914Redigera

Höstsessionen 1914Redigera

1915–1917Redigera

1918–1920Redigera

1921Redigera

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–vårsessionen 1958Redigera

Höstsessionen 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

KällorRedigera

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010
  2. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  3. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  4. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 sida 62 i pdf:en

LitteraturRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 287–288