Öppna huvudmenyn

Västerbottens läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Innehåll

MandatantalRedigera

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen nio fasta mandat, ett antal som var oförändrat åtminstone fram till 1994. Även i riksdagsvalet 2006 hade valkretsen nio fasta mandat. Antalet utjämningsmandat var ett i valen 1970–1982, två i valet 1985, ett i valen 1988–1991 och två i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen två utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)Redigera

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

1998/99–2001/02Redigera

2002/03–2005/06Redigera

2006/07–2009/10Redigera

2010/11–2013/14Redigera

2014/15–2017/18Redigera

2018/19–2021/22Redigera

Riksdagsledamöter i första kammarenRedigera

Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Västerbottens läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början två, men höjdes till tre år 1868 och till fyra år 1891. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västerbottens läns och Norrbottens läns valkrets. I september 1909 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[3]

1867–1909 (successivt förnyade mandat)Redigera

1910–1911Redigera

1912–1915Redigera

1916–lagtima riksdagen 1919Redigera

Urtima riksdagen 1919–1921Redigera

Riksdagsledamöter i andra kammarenRedigera

Västerbottens läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 19221970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 18661911 i kretsar med ett mandat vardera.

I andrakammarvalet 1866 var landsbygden uppdelad på fyra valkretsar, Umeå tingslags valkrets, Nordmalings och Bjurholms, Degerfors, Lycksele och Åsele tingslags valkrets, Västerbottens mellersta domsagas valkrets och Västerbottens norra domsagas valkrets. Vid valet 1875 ersattes Umeå tingslags valkrets och Nordmalings och Bjurholms, Degerfors, Lycksele och Åsele tingslags valkrets av två nya valkretsar, Umeå, Nordmalings och Bjurholms tingslags valkrets samt Degerfors, Lycksele och Åsele tingslags valkrets. Inför 1884 års andrakammarval avskaffades även dessa två och ersattes av Västerbottens södra domsagas valkrets och Västerbottens västra domsagas valkrets. Vid valet 1893 delades Västerbottens södra domsagas valkrets upp i Nordmalings och Bjurholms samt Degerfors tingslags valkrets samt Umeå tingslags valkrets. Vid det sista majoritetsvalet 1908 delades även Västerbottens norra domsagas valkrets upp och ersattes av Skellefteå tingslags valkrets och Norsjö och Malå tingslags valkrets.

Residensstaden Umeå ingick i valen 18661872 i Härnösands, Umeå, Luleå och Piteå valkrets, medan Skellefteå stad ingick i Västerbottens norra domsagas valkrets. I valet 1875 överfördes dock Skellefteå till stadsvalkretsen, som utökades till Härnösands, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda valkrets. Inför valet 1878 ändrades valkretsen till Luleå, Umeå, Piteå, Haparanda och Skellefteå valkrets, men i extravalet 1887 överfördes länets båda städer till Härnösands, Umeå och Skellefteå valkrets. Därefter förblev stadsvalkretsen oförändrad till valet 1896, då de båda västerbottniska städerna övergick till Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Västerbottens läns södra valkrets (med fyra mandat) och Västerbottens läns norra valkrets (med tre mandat). Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets. Antalet mandat var sju i valen 19211928, åtta i valen 19321948 och därefter åter sju i valen 19521968.

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–vårsessionen 1958Redigera

Höstsessionen 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

KällorRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 324–326
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 438
  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  3. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. sida 62 i pdf:en