Kronobergs läns valkrets

svensk valkrets

Kronobergs läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

MandatantalRedigera

I det första valet till enkammarriksdagen hade valkretsen sex fasta mandat, ett antal som förblev oförändrat fram till valet 1982 då valkretsen fick sju fasta mandat. I valet 1985 minskade de fasta mandaten åter till sex. Valkretsen hade dessutom ett utjämningsmandat i valen 1970–1979, noll i valet 1982, ett i valet 1985, noll i valet 1988, tre i valet 1991 och noll i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen sex fasta mandat och ett utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
6 6 6 6 7 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6

Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen (ej komplett lista)Redigera

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

1998/99–2001/02Redigera

2002/03–2005/06Redigera

2006/07–2009/10Redigera

2010/11–2013/14Redigera

2014/15–2017/18Redigera

2018/19–2021/22Redigera

Första kammarenRedigera

Under tvåkammarriksdagens tid var Kronobergs län en egen valkrets till första kammaren vid valen 18661919. Fram till valet 1913 var antalet mandat fem, men vid de båda förstakammarvalen 1919 sänktes antalet till fyra. Från förstakammarvalet 1921 och framåt ingick länet i stället i Kronobergs läns och Hallands läns valkrets.

Riksdagsledamöter i första kammarenRedigera

1867–1911 (successivt förnyade mandat)Redigera

1912–1913Redigera

1914–lagtima riksmötet 1919Redigera

Urtima riksmötet 1919Redigera

1920–1921Redigera

Andra kammarenRedigera

Vid valen till andra kammaren var länet länge indelat i mindre valkretsar. Länets landsbygd utgjorde vid valen 18661890 sex valkretsar med vardera ett mandat: Sunnerbo domsagas västra valkrets, Sunnerbo domsagas östra valkrets, Allbo härads valkrets (Västra Värends valkrets), Norrvidinge och Kinnevalds häraders valkrets (Mellersta Värends valkrets), Konga härads valkrets och Uppvidinge härads valkrets. Vid valet 1893 var Sunnerbo härads båda valkretsar sammanslagna till Sunnerbo härads valkrets, men från och med valet 1896 återgick man till de två gamla valkretsarna fram till valet 1908 då valkretsen åter sammanslogs, nu under namnet Sunnerbo domsagas valkrets.

Residensstaden Växjö ingick i Växjö, Eksjö och Vimmerby valkrets i valen 1866–1875 och därefter i Växjö, Eksjö, Vimmerby och Borgholms valkrets i valen 1878–1884. Från höstvalet 1887 till valet 1893 ingick staden i stället i Växjö och Oskarshamns valkrets. Därefter bröts Växjö och bildade Växjö valkrets i valen 1895–1905, för att slutligen i valet 1908 sammanföras med Eksjö till Växjö och Eksjö valkrets.

När proportionellt valsystem infördes i valet 1911 sammanslogs de gamla enmannakretsarna till två valkretsar: Kronobergs läns västra valkrets med tre mandat och Kronobergs läns östra valkrets (inklusive Växjö) med fyra mandat till och med valet 1917, tre mandat i valet 1920. I valet 1921, slutligen, lades de båda valkretsarna ihop till en gemensam andrakammarkrets för hela länet.

Riksdagsledamöter i andra kammarenRedigera

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–första riksmötet 1958Redigera

Andra riksmötet 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Valmyndigheten: Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018, Läst 10 maj 2018

Tryckta källorRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 195–197