Öppna huvudmenyn

MandatantalRedigera

Åtminstone under perioden 19711994 hade valkretsen elva fasta mandat. I riksdagsvalet 2006 var antalet fasta mandat tio. Antalet utjämningsmandat har varierat mellan ett 1970, två 1973–1979, ett 1982–1991 och två 1994. I valet 2006 hade valkretsen tre utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
Kopparbergs län Dalarnas län
11 11 11 11 11 11 11 11 11 10 10 10 10 9 9

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)Redigera

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

1998/99–2001/02Redigera

2002/03–2005/06Redigera

2006/07–2009/10Redigera

2010/11–2013/14Redigera

2014/15–2017/18Redigera

2018/19–2021/22Redigera

Första kammarenRedigera

Kopparbergs läns valkrets var egen valkrets till första kammaren under hela perioden 18661970. Antalet mandat var fem fram till 1874 och höjdes till sex 1875.

Riksdagsledamöter i första kammarenRedigera

1867–1911 (successivt förnyade mandat)Redigera

1912–1914Redigera

1915–lagtima riksdagen 1919Redigera

Urtima riksdagen 1919–1920Redigera

1921Redigera

1922–1927Redigera

1928–1935Redigera

1936–1943Redigera

1944–1951Redigera

1952–1959Redigera

1960–1967Redigera

1968–1970Redigera

Andra kammarenRedigera

Kopparbergs läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 19221970. Fram till 1921 var länet indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 18661911 i kretsar med ett mandat vardera.

När de första valen till andra kammaren förrättades 1866 utgjordes landsbygden av Mora, Sofia Magdalena och Vänjans, Orsa, Älvdals samt Särna och Idre tingslags valkrets (i valet 1875 namnändrad till Ovansiljans domsagas valkrets), Leksands, Åls och Bjursås, Rättviks och Ore samt Gagnefs tingslags valkrets (i valet 1875 namnändrad till Nedansiljans domsagas valkrets), Hedemora domsagas valkrets, Falu domsagas valkrets, Grangärde, Norrbärke och Söderbärke tingslags valkrets (i valet 1902 namnändrad till Smedjebackens domsagas valkrets, i valet 1905 ånyo omdöpt till Västerbergslags domsagas valkrets), Malungs, Lima och Äppelbo samt Nås, Järna och Floda tingslags valkrets (i valet 1893 namnändrad till Nås och Malungs tingslags valkrets, i valet 1902 ånyo omdöpt till Nås och Malungs domsagas valkrets).

Från och med extravalet 1887 delades Nedansiljans valkrets i Leksands, Åls och Bjursås tingslags valkrets (i valet 1893 namnändrad till Leksands tingslags valkrets) och Gagnefs samt Rättviks och Ore tingslags valkrets (i valet 1893 namnändrad till Gagnefs och Rättviks tingslags valkrets). Från och med valet 1896 delades även Falu domsagas valkrets i Falu domsagas södra tingslags valkrets och Falu domsagas norra tingslags valkrets.

Länets tre städer vid denna tid, Falun, Hedemora och Säter, utgjorde vid valen 18661908 en gemensam valkrets, Falu, Hedemora och Säters valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och Kopparbergs län indelades i Kopparbergs läns östra valkrets (med tre mandat), Kopparbergs läns norra valkrets (med tre mandat) och Kopparbergs läns västra valkrets (med fyra mandat, med undantag för ordinarie valet 1914 då antalet mandat var tre). Vid andrakammarvalet 1921 förenades slutligen hela länet till en samlad valkrets. Antalet mandat var tio i valen 19211924, nio i valen 19281964 och åtta i valet 1968.

Riksdagsledamöter i andra kammarenRedigera

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–vårsessionen 1958Redigera

Höstsessionen 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

KällorRedigera

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  3. ^ Riksdagens protokoll 1997/98:54 Torsdagen den 22 januari, Sveriges Riksdag
  4. ^ Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:72 Måndagen den 2 mars, Sveriges Riksdag

LitteraturRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 33–34
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 320