Nybro kommun

kommun i Kalmar län, Sverige

Nybro kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Nybro.

Nybro kommun
Kommun
Stadshuset, uppfört 1935
SloganStaden i Glasriket[1]
Kommunens vapen.
Nybro kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänKalmar län
CentralortNybro
Inrättad1 januari 1971[2]
Befolkning, areal
Folkmängd20 214 ()[3]
Areal1 201,68 kvadratkilometer ()[4]
- därav land1 171,72 kvadratkilometer[4]
- därav vatten29,96 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet17,25 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°44′00″N 15°54′00″Ö / 56.733333333333°N 15.9°Ö / 56.733333333333; 15.9
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKalmar domkrets (–)
Möre och Ölands domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0753[5]
Anställda2 025 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0881[7]
GeoNames2687897
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen gränsar till kommunerna Emmaboda, Kalmar, Lessebo, Mönsterås, Högsby och Uppvidinge.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Bäckebo, Hälleberga, Kristvalla, Kråksmåla, Madesjö, Oskar, Sankt Sigfrid och Örsjö (från 1897). I dessa socknar (förutom Örsjö) bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Köpingskommunen Nybro köping bildades 25 april 1879 genom en utbrytning ur Madesjö landskommun. 1897 bildades Örsjö landskommun genom en ny utbrytning ur Madesjö. 1932 ombildades Nybro köping till Nybro stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området storkommunerna Alsterbro (av de tidigare kommunerna Bäckebo och Kråksmåla), Ljungbyholm (av Ljungby och Sankt Sigfrid), Madesjö (av Kristvalla, Madesjö och Örsjö) samt Mortorp (av Karlslunda, Mortorp och Oskar) medan Hälleberga landskommun samt Nybro stad förblev oförändrade.

1969 införlivades i staden Alsterbro, Hälleberga och Madesjö landskommuner och en del ur Ljungbyholms landskommun (Sankt Sigfrids församling) samt en del ur Mortorps landskommun (Oskars församling). Nybro kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Nybro stad.[8]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Kalmar domsaga.[9]

Kommunvapnet redigera

Blasonering: I fält av guld en från kant till kant gående röd stenbro i ett spann och däröver två svarta armborst med röda pilspetsar.

När Nybro köping blev stad 1932 fastställdes också dess vapen. Armborsten kan komma från Smålands landskapsvapen och/eller Södra Möres häradsvapen. Bron syftar på ortnamnet. Efter kommunbildningen miste Madesjös vapen sin funktion och stadsvapnet registrerades för den nya kommunen i PRV 1974.

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Nybro kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
22 241
1975
  
21 569
1980
  
21 636
1985
  
20 867
1990
  
20 978
1995
  
20 809
2000
  
19 785
2005
  
19 775
2010
  
19 651
2015
  
19 754
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 127, eller 15,86 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 714 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 927, eller 9,70 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 871 den 31 december 2002).[10]

Utrikes födda redigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Nybro kommun 19 714 personer. Av dessa var 2 610 personer (13,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]

Indelningar redigera

 
Distrikt inom Nybro kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:

Tätorter redigera

Det finns sju tätorter i Nybro kommun.[13]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Nybro &&&&&&&&&&013039.&&&&&013 039
2 Orrefors &&&&&&&&&&&&0766.&&&&&0766
3 Alsterbro &&&&&&&&&&&&0448.&&&&&0448
4 Örsjö &&&&&&&&&&&&0362.&&&&&0362
5 Kristvallabrunn &&&&&&&&&&&&0245.&&&&&0245
6 Bäckebo &&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223
6 Flygsfors &&&&&&&&&&&&0220.&&&&&0220
7 Flerohopp &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200

Politik redigera

 
Kommunhuset Balder från tidigt 1980-tal.

Nybros största partiet har fram till valet 2014 varit Socialdemokraterna men mellan 2014 var Centerpartiet det största partiet. Sedan valet 2018 är Socialdemokraterna återigen största partiet. Det näst största borgerliga partiet har varit Moderaterna, förutom 2010-2014 då det var största borgerliga parti.

Mellan 1970 och 1991 och 1994-2014 har kommunen styrts med Socialdemokraterna i toppen men 1991-1994 styrdes det av de borgerliga partiet och 2014-2018 styrdes det återigen av de borgerliga partierna.

Alla riksdagspartiet har funnits i Nybro kommunfullmäktige, med undantaget 1991-1994 då Ny Demokrati inte fanns representerade där men däremot 1994-1998. Miljöpartiet saknades i fullmäktige 2002-2006 och har ingen plats i fullmäktige sedan valet 2018.

I Nybro styr en mittenkoalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet med stöd av Vänsterpartiet i majoritet.

Kommunfullmäktige redigera

Kommunstyrelseordförande och kommunalråd redigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Bernt Svensson 1974 1990 Socialdemokraterna
  Stig Davidsson 1991 1994 Centerpartiet
  Bernt Svensson 1994 2003 Socialdemokraterna
  Markus Lund 2003 2009 Socialdemokraterna
  Inger Rydbrink 2009 2011 Socialdemokraterna
  Markus Lund 2011 2014 Socialdemokraterna
  Mikael Svanström 2014 2014 Socialdemokraterna
  Christina Davidson 2014 2022 Centerpartiet
  Tobias Fagergård 2023 Socialdemokraterna


Kommunstyrelsen 2022–2026

Ordförande 1e Vice ordförande 2e Vice ordförande
S Tobias Fagergård C Christina Davidson M Daniel Lindvall [14]

Nämndpresidier redigera

Nämnd

Ordförande

Vice ordförande
Individ- och familjenämnden[14] KD Margareta Kröger  S  Isabell Lindalen
Kulturnämnden[14] M Sonny Lönngren S Catarina Bentsrud
Lärandenämnden[14] C Anna Lundgren S Lars-Gunnar Hellström
Miljö- och byggnämnden[14] L Ola Håkansson S Ann Hammenholt
Omsorgsnämnden[14] M Mildred Persson S Stig-Roland Fagergård
Samhällsbyggnadsnämnden[14] C Kenneth Petersson S Brith-Louise Fagerstrand
Valnämnden[14] C Carina Akinder S Milla Dietrichson
Överförmyndarnämnden[14] C Kristina Mayer

Utskottspresidier redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Individ- och familjeutskottet KD Bodil Bagert S Ann Arleklo
Kommunstyrelsens arbetsutskott[14] C Christina Davidson S Tobias Fagergård

Bolagsstyrelser 2019-2023 redigera

Bolag Ordförande Vice ordförande
AB Nybro Brunn M Daniel Lindvall S Börje Slättman
Fastigheter i Nybro AB C Urban Eliasson S Anders Lundell
Nybro Bostads AB M Daniel Lindvall S Börje Slättman
Nybro Elnät AB C Urban Eliasson S Anders Lundell
Nybro Energi AB C Urban Eliasson S Anders Lundell
Nybro Kommunbolag AB C Christina Davidson S Mikael Svanström
Nybro Värmecentral AB C Urban Eliasson S Anders Lundell

Beredningspresidier redigera

Bolag Ordförande Vice ordförande
Kommunfullmäktiges valberedning C Albert Madebjörk S Catarina Bentsrud

Mandatfördelning i Nybro kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSPISDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022213426
22213426
4989,2
43
197322215226
22215226
4991,8
418
197622315216
2231526
4992,6
409
197932213326
32213326
4991,5
3712
198222413127
2241327
4991,4
3514
198522311328
22311328
4989,1
3613
1988322211326
322211326
4985,6
3811
1991221112238
22112238
4985,5
3316
19943241111126
3241126
4985,6
3019
199852219147
522947
4979,08
2821
2002421211245
421211245
4978,70
2821
200632112110137
32121037
4979,61
2821
20103211228129
32122829
4981,17
2821
201451411614125
51461425
4982,89
2722
2018315813235
315813235
4983,05
2821
202221387137
2138737
4180,96
2120
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Skolor redigera

Skolor finns i samhällena Kristvallabrunn, Alsterbro, Orrefors, Örsjö och Flerohopp. I tätorten Nybro ligger Paradisskolan, Fagerslättsskolan, Madesjöskolan, Västerängsskolan, Hanemålaskolan och en gymnasieskola som heter Åkrahällskolan. Dessutom finns en Montessoriskola.

Sevärdheter redigera

I kommunen finns det kända Orrefors glasbruk och Målerås glasbruk. I Nybro (tätorten) finns ytterligare två glasbruk, Pukebergs glasbruk och Nybro glasbruk. Tätheten mellan de fjorton glasbruken inom kommunen och i grannkommunerna Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge har lett till att Nybro ofta kallas för "Staden i Glasriket". I Madesjö finns ett hembygdsmuseum inrymt i de gamla kyrkstallarna. I Nybro ligger också världens enda och första James Bond 007 Museum.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Nybro en liten guide, Länsstyrelsen i Kalmar län, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  11. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  14. ^ [a b c d e f g h i j] ”Förtroendevalda”. Nybro kommun. https://nybro.se/kommun-politik/politik/fortroendevalda/. Läst 18 maj 2021. 

Externa länkar redigera