Wikipedia

Kalmar kommun

kommun i Kalmar län, Sverige
Artikel Diskussion

Kalmar kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Kalmar, som också är länets residensstad.

Kalmar kommun
Kommun
Kalmar City Hall.JPG
Kommunhuset
SloganAlla tiders Kalmar[1]
Kommunens vapen.
Kalmar kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänKalmar län
CentralortKalmar
Inrättad1 januari 1971[2]
Areal, befolkning
Areal1 250,98 kvadratkilometer ()[3]
- därav land956,14 kvadratkilometer[3]
- därav vatten294,84 kvadratkilometer[3]
Folkmängd71 947 ()[4]
Bef.täthet75,25 inv./km² (land)
Läge
KalmarKommun2.svg
Kommunen i länet.
Koordinater56°40′00″N 16°22′00″Ö / 56.666666666667°N 16.366666666667°Ö / 56.666666666667; 16.366666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKalmar domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0746[5]
Anställda7 425 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0880[7]
Postnummer390 02–398 09[8]
Riktnummer480
GeoNames2702260
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Längs kusten förekommer en berggrund av sandsten men som inåt landet övergår i graniter. Ytan domineras av skogsmark men kommunen har också en mycket stor andel jordbruksmark. Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av tjänstenäringarna, sett ur andelen sysselsatta. Dessa svarade för mer än 66 procent av samtliga arbetstillfällen i kommunen.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Efter en politiskt stökig mandatperiod 2010–2014 har koalitionen Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet behållit makten under de påföljande mandatperioderna på 2010-talet.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna Arby, Dörby, Förlösa, Hagby, Halltorp, Hossmo, Kalmar, Karlslunda, Kläckeberga, Ljungby, Mortorp, Ryssby, Voxtorp, och Åby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kalmar stad som 1863 bildade en stadskommun. År 1925 inkorporerades Kalmar landskommun i Kalmar stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området runt staden sex storkommuner: Dörby (av de tidigare kommunerna Dörby, Hossmo och Kläckeberga), Ljungbyholm (av Ljungby och Sankt Sigfrid), Läckeby (av Förlösa och Åby), Mortorp (av Karlslunda, Mortorp och Oskar), Ryssby (av Ryssby) samt Södermöre (av Arby, Hagby, Halltorp och Voxtorp). Kalmar stad förblev opåverkad, men år 1965 införlivades dock Dörby landskommun i staden.

1969 utbröts delar ur Mortorps och Ljungbyholms landskommuner (Oskar och Sankt Sigfrid) till Nybro stad.

Kalmar kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kalmar stad och de fem landskommunerna Ljungbyholm, Läckeby, Mortorp, Ryssby och Södermöre.[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Kalmar tingsrätts domsaga.[10]

GeografiRedigera

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Småland. I öster finns Kalmarsund och Östersjön. Kommunen gränsar i söder till Torsås kommun, i väster till Emmaboda kommun och Nybro kommun i norr Mönsterås kommun och i öster Borgholms kommun och Mörbylånga kommun på Öland.

Kalmar kommun ligger i Möre, ett av Smålands traditionella små länder.

Topografi och hydrografiRedigera

Se även: Lista över insjöar i Kalmar kommun
Mark Andel av totala ytan 2015

(Genomsnitt Sverige)[11]

Bebyggelse 7,0% (2,9%)
Skog 61,0% (69,1%)
Jordbruksmark 24,8% (7,5%)
Övrig mark 7,3% (20,6%)

Berggrunden som löper parallellt med kusten utgörs av sandsten till skillnad från berggrunden i väster som domineras av graniter. Vattendragens huvudriktning är från nordväst mot sydöst, vilket återspeglar berggrundsytans lutning. En zon av moränöar förekommer längs kusten och en del används fortfarande som betesmark vilket gör att de har bibehållit en flora och insektsfauna som annars tillhör en landskapstyp som försvunnit. En rikt varierad vegetation som inkluderar välutvecklade strandängar, sandgräshed, ängslövskogar samt barrskogar hittas i Skäggenäs i Kalmarsund. Vid inlandsisens avsmältning i Kalmarsund bildades ett stort antal moränryggar som återfinns söderhom Skäggenäs. Innanför kustlinjen hittas ett område som huvudsakligen består av jordbruksmark, bördiga åkrar omväxlande med betesmarker och enstaka lövskogsdungar. Än längre in från kusten övergår landskapet successivt i barrskogar och marken övergår i steniga näringsfattiga moränjordar.[12]

I södra delen av kommunen ligger halvön Stensö. Denna utgörs till största del av en Stensö är en halvö som till stora delar består av en svallad rullstensås. Området var tidigare betesmark men numer är ytan till största del täckt av ekskog.[13]

NaturskyddRedigera

År 2022 fanns 10 naturreservat i Kalmar kommun.[14]

Horsö-Värsnäs ligger i norra delen av kommunen och inkluderar många sällsynta arter av insekter, lavar och svampar som lever i reservatet många gamla ekar som hyser många sällsynta arter av insekter, lavar och svampar. Ett annat reservat är Svinö som är beläget på en ö som till största del är täckt av planterad barrskog. Barrskogen inkluderar ett flertal utländska arter så som douglasgran, svarttall och europeisk och japansk lärk.[15]

Administrativ indelningRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 14 församlingar.

 
Distrikt inom Kalmar kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 17 distrikt.[16]

TätorterRedigera

Totalt bodde 89,3 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var högre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[17] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns 17 tätorter i kommunen.[18]

Nr Tätort Folkmängd (2020)
1 Kalmar &&&&&&&&&&041852.&&&&&041 852
2 Lindsdal &&&&&&&&&&&05977.&&&&&05 977
3 Smedby &&&&&&&&&&&03730.&&&&&03 730
4 Ljungbyholm &&&&&&&&&&&01831.&&&&&01 831
5 Rinkabyholm &&&&&&&&&&&01659.&&&&&01 659
6 Trekanten &&&&&&&&&&&01579.&&&&&01 579
7 Rockneby &&&&&&&&&&&&0980.&&&&&0980
8 Läckeby &&&&&&&&&&&&0955.&&&&&0955
9 Hagby &&&&&&&&&&&&0834.&&&&&0834
10 Påryd &&&&&&&&&&&&0666.&&&&&0666
11 Drag &&&&&&&&&&&&0576.&&&&&0576
12 Vassmolösa &&&&&&&&&&&&0531.&&&&&0531
13 Dunö &&&&&&&&&&&&0435.&&&&&0435
14 Tvärskog &&&&&&&&&&&&0391.&&&&&0391
15 Åmunnen &&&&&&&&&&&&0353.&&&&&0353
16 Halltorp &&&&&&&&&&&&0274.&&&&&0274
17 Revsudden &&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206

Centralorten är i fet stil.

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

Efter valet 2010 behöll de rödgröna makten i kommunen.[19] År 2012 bröts dock samarbetet med Miljöpartiet av Socialdemokraterna. Detta motiverades av Socialdemokraterna: "Att polisanmäla sin samarbetspartner, skriva debattartiklar fulla med anklagelser, överklaga demokratiskt fattade beslut eller aktivt motarbeta en politisk linje som finns inom majoriteten främjar inte ett majoritetssamarbete". Uttalandet var riktat till miljöpartisterna Jonas Löhnn och Jimmy Svensson som polisanmält ordföranden för Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR).[20] Senare under mandatperioden inkluderades dock Centerpartiet i den kvarstående koalitionen med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.[21] Efter valet 2014 fortsatte de tre partierna att styra i majoritet med budskapet "Hela Kalmar ska fortsätta växa".[22] Samma koalition samlade 35 av 61 mandat i kommunfullmäktige efter valet 2018 och fortsatte därför att styra i majoritet.[23]

KommunfullmäktigeRedigera

PresidiumRedigera

Avser mandatperioden 2018–2022

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
S Roger Kaliff S Elisabeth Heimark Sjögren M Per-Olof Jonsson [24]

Mandatfördelning i Kalmar kommun, valen 1970–2022Redigera

ValårVSMPSDÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197023018110
301810
6188,2
56
1973228144211
2814411
6190,8
529
1976227136211
2713611
6191,4
4813
197942796213
4279613
6190,1
4615
1982229192216
29916
6190,6
4516
1985229276114
297614
6188,7
4219
1988228476212
2847612
6185,2
3823
1991225284416
2584416
6186,1
3922
1994428364214
42836414
6186,3
3328
1998624352615
62435615
6180,40
3526
2002524357611
524357611
6180,66
3328
20063273254413
327354413
6181,51
3625
20102294254213
2945413
6183,68
3625
2014328465429
32846549
6185,24
3328
20184262853310
426853310
6186,88
3427
20224242842413
42484413
6184,27
3130
  • Övriga 1970 var Mittensamverkan
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NämnderRedigera

KommunstyrelsenRedigera

Avser mandatperioden 2018–2022.

Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
S Johan Persson M Hanne Lindqvist V Liselotte Ross [25]

Övriga nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Hjälpmedelsnämnden S Michael Ländin
Krisledningsnämnden[26] S Johan Persson M Hanne Lindqvist
Kultur- och fritidsnämnden[27] S Maia Dahlberg M Johan Krantz V Bertil Dahl
Omsorgsnämnden[28] S Michael Ländin M Måns Linge V Richard Deichmann
Samhällsbyggnadsnämnden[29] S Peter Akinder M Kajsa Hedin V Leila ben Larbi
Servicenämnden[30] C Johanna Petersson KD Christopher Dywik S Jenny Melander
Socialnämnden[31] S Roger Holmberg M Lisa Jalmander
Södermöre kommundelsnämnd[32] S Magnus Uhr KD Christopher Dywik C Anna Eskilsson
Utbildningsnämnden[33] S Lasse Johansson M Susanne Eliasson V Bitte Gudmundsson
Valnämnden[34] S Ann-Marie Engström M Annica Portland Bengtsson
Vatten- och miljönämnden[35] S Anna Thore M Patrik Olsen
Överförmyndarnämnden[36] S Anette Lingmerth

UtskottspresidierRedigera

Utskott Ordförande Vice ordförande
Kommunstyrelsens arbetsutskott[37] C Erik Ciardi M Hanne Lindqvist
Kommunstyrelsens planutskott[38] S Peter Akinder M Kajsa Hedin
Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad S Dzenita Abaza M Måns Linge

Internationella relationerRedigera

Kommunen har ett aktivt internationellt samarbete på flera olika sätt i syfte att "skapa mervärden för stadens invånare, näringsliv och kommunens egen verksamhet samt för att uppnå visionen om ett integrerat, hållbart och framgångsrikt Kalmar". År 2022 var Kalmar medlem i tre internationella nätverk – Union of the Baltic Cities (UBC), De nya Hansan och Europeiska koalitionen av städer mot rasism (ECCAR).[39] Därtill hade kommunen nio vänortsavtal som syftar till att "hitta vägar till en bättre verksamhet för kommunens invånare. En del vänssamarbeten finansieras av Sida då syftet är att "ge stöd åt den svenska biståndspolitiken".[40] Vänorterna presenteras nedan.

I Norden:

I övriga Europa:

Utanför Europa:

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av tjänstenäringarna, sett ur andelen sysselsatta. Dessa svarade för mer än 66 procent av samtliga arbetstillfällen i kommunen. Omkring hälften av dessa, 33 procent av samtliga arbetstillfällen, bidrog den offentliga tjänstesektorn med varav regionen och kommunen var de största arbetsgivarna. Livsmedelsbranschen dominerade tillverkningsindustrin som sysselsatte sju procent av de förvärvsarbetande. Bland industrier märks slakteriet KLS Ugglarp AB och förpackningsindustrim Norden Machinery AB och bland privatägda tjänsteföretag märks callcentret Webhelp Sweden AB.[12]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E22. Från Kalmar utgår länsväg 125 åt nordväst, riksväg 25 åt väster och länsväg 137 åt öster över Ölandsbron. I riktning från nordväst till sydöst sträcker sig Kust till kust-banan från Göteborg och Växjö som trafikeras av SJ och Öresundståg. Från Kalmar C utgår även Stångådalsbanan mot Linköping.

UtbildningRedigera

År 2022 fanns tre kommunala gymnasieskolor i kommunen, vilka är en del av Kalmarsunds gymnasieförbund.[41] Därtill fanns sex fristående gymnasieskolor i kommunen, däribland Dag Hammarskjölds gymnasium[42] som utgår från Waldorfpedagogikens grunder.[42]

I samband med högskolereformen 1977 bildades Högskolan i Kalmar som 2010 slogs samman med Växjö universitet i det nya Linnéuniversitetet.[43] År 2021 hade 30,5 procent i åldersgruppen 25-64 år minst tre års eftergymnasial utbildning vilket var något högre än för riket där motsvarande siffra var 29,6 procent.[44]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Kommunen har 71 947 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 33:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Skellefteå kommun 1970–2020[45]
ÅrFolkmängd
1970
  
52 637
1975
  
52 385
1980
  
52 846
1985
  
54 165
1990
  
56 206
1995
  
58 420
2000
  
59 308
2005
  
60 924
2010
  
62 815
2015
  
65 704
2020
  
70 329

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 965, eller 13,86 % av befolkningen (hela befolkningen: 67 676 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 367, eller 8,94 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 066 den 31 december 2002).[46]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Kalmar kommun 64 676 personer. Av dessa var 7 198 personer (11,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[47]

ReligionRedigera

Se även: Kategori:Kyrkobyggnader i Kalmar kommun

63,4 procent av invånarna i kommunen var medlemmar i Svenska kyrkan 2019[48] som består av fem församlingar – S:t Johannes, Kalmar domkyrka, Heliga Korset, S:ta Birgitta och Två systrars.[49] Bland kyrkor märks Kalmar domkyrka som byggdes under 1600-talet. Kyrkan är en av norra Europas bäst bevarade barockkyrkor.[50] Katolska kyrkan finns också representerad genom S:t Kristoffers församling som tillhör Stockholms katolska stift.[51] Västerportkyrkan hade 2020 cirka 100 medlemmar och är en del av Equmeniakyrkan och Evangeliska frikyrkan.[52] Pingstkyrkan i Kalmar hade 2011 omkring 300 medlemmar.[53]

Den judiska församlingen, Kalmar mosaiska församling, bildades 1887 med stöd av Kungl. Maj:ts beslut 28 oktober samma år. Den judiska begravningsplatsen tillkom redan 1873.[54] Begravningsplatsen förvaltas numer av Svenska kyrkan,[55] men synagogan Stängdes 1991.[56] Andra religiösa samfund i kommunen är Jehovas vittnen som 2022 hade två församlingar i kommunen,[57] Kalmar moské[58] och EFS.[59]

KulturRedigera

MuseumRedigera

I kommunen finns ett flertal museum. Kalmar läns museum återfinns i ett före detta spannmålsmagasin som uppfördes 1932 för Kalmar Ångkvarn.[60] Kalmar konstmuseum har en internationella profil som fått mycket uppmärksamhet. Museet förvaltar också en unik samling konst med anknytning till länet.[61] Kalmar sjöfartsmuseum beskriver sig som "ett mindre museum med artefakter från sjöfartens historia" som "strävar efter att behålla den genuina atmosfären hos ett traditionellt sjöfartsmuseum".[62]

Krusenstiernska gården är inget vanligt museum utan beskrivs som "ett hem som är uppbyggt med arvegods från tre generationer. Arvegods som bevarats sedan dess sista privata ägare lämnade det".[63] På museet visas exempelvis utställningen om Regalskeppet Kronan[64]

KulturarvRedigera

Se även: Lista över fornlämningar i Kalmar kommun

Kalmar Slott, med anor från 1100-talet, har kommit att bli en symbol för Kalmar och har en historia som inkluderar allt från storpolitik till hovintriger, stormningar och våldsamma krig. Exempelvis kan slottet knytas till Kalmarunionen, Kalmarkriget och Vasakungarna.[65]

Under 1800-talets andra hälft växte en ny borgerlighet fram med nya ideal och anspråk som kan ses i stadsplaneringen, detta trots att området då endast hade omkring 8000 invånare. Exempel på byggnader som tillkom under denna period är anstalten Kalmar, ett varmbadhus och Kalmar teater.[66]

KommunvapenRedigera

Blasonering: I fält av silver ett krenelerat rött borgtorn med port och fönster av guld, uppskjutande från en av vågskura bildad, blå stam och på sidor åtföljt av en sexuddig, röd stjärna.

Vågorna och tornet kommer från Kalmars stadssigill, det äldsta i Norden. Stjärnorna kom till senare, men skiljer bilden från andra liknande. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1974.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ läs online, www.kalmar.se.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ GeoPostcodes, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0880&id2=null. Läst 29 augusti 2022. 
  12. ^ [a b] ”Kalmar - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kalmar-(kommun-ingress). Läst 28 augusti 2022. 
  13. ^ ”Stensö” (PDF). Kalmar kommun. https://kalmar.se/download/18.3d99d73715c38c8a9e144ca/1496668709093/Stensofolder_slutversion.pdf. Läst 28 augusti 2022. 
  14. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/sok.html. Läst 29 augusti 2022. 
  15. ^ ”Natur- och friluftsområden”. kalmar.se. https://kalmar.se/uppleva-och-gora/natur-friluftsliv-och-parker/natur--och-friluftsomraden.html. Läst 29 augusti 2022. 
  16. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  17. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0880&id2=null. Läst 27 augusti 2022. 
  18. ^ ”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 augusti 2022. 
  19. ^ ”Allt om valet i Kalmar län”. Sveriges Radio. 21 september 2010. https://sverigesradio.se/artikel/4029460. Läst 28 augusti 2022. 
  20. ^ ”S bryter med MP i Kalmar”. Sveriges Radio. 2 april 2012. https://sverigesradio.se/artikel/5047104. Läst 28 augusti 2022. 
  21. ^ ”Så är läget i din kommun inför valet”. Sveriges Radio. 12 september 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5963014. Läst 28 augusti 2022. 
  22. ^ ”Hela Kalmar ska växa - Kalmar kommun - www.kalmar.se”. web.archive.org. 29 november 2014. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129030939/http://www.kalmar.se/Nyheter/hela-kalmar-ska-vaxa/. Läst 28 augusti 2022. 
  23. ^ ”S, C och V fortsätter att styra Kalmar”. SVT Nyheter. 27 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/s-c-och-v-fortsatter-att-styra-kalmar. Läst 28 augusti 2022. 
  24. ^ [1], Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  25. ^ [2], Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  26. ^ [3], Krisledningsnämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  27. ^ [4], Kultur- och fritidsnämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  28. ^ [5], Omsorgsnämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  29. ^ [6], Samhällsbyggnadsnämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  30. ^ [7], Servicenämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  31. ^ [8], Socialnämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  32. ^ [9], Södermöre kommundelsnämnd - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  33. ^ [10], Utbildningsnämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  34. ^ [11], Valnämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  35. ^ [12], Vatten- och miljönämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  36. ^ [13], Kalmarsunds överförmyndarnämnd - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  37. ^ [14], Kommunstyrelsens arbetsutskott - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  38. ^ [15], Kommunstyrelsens planutskott - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
  39. ^ ”Internationella nätverk”. kalmar.se. https://kalmar.se/kommun-och-politik/internationellt-arbete/internationella-natverk.html. Läst 28 augusti 2022. 
  40. ^ ”Vänorter”. kalmar.se. https://kalmar.se/kommun-och-politik/internationellt-arbete/vanorter.html. Läst 28 augusti 2022. 
  41. ^ ”Gymnasieskolor inom Kalmarsunds gymnasieförbund”. kalmar.se. https://kalmar.se/utbildning-och-barnomsorg/gymnasier-i-kalmar/gymnasieskolor-inom-kalmarsunds-gymnasieforbund.html. Läst 28 augusti 2022. 
  42. ^ [a b] ”Fristående gymnasieskolor”. kalmar.se. https://kalmar.se/utbildning-och-barnomsorg/gymnasier-i-kalmar/fristaende-gymnasieskolor.html. Läst 28 augusti 2022. 
  43. ^ ”Högskolan i Kalmar - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%B6gskolan-i-kalmar. Läst 28 augusti 2022. 
  44. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Kalmar. Läst 28 augusti 2022. 
  45. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  46. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  47. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  48. ^ Svenska kyrkan (2020). Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 21 september 2020. https://web.archive.org/web/20200921073629/https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/NyckeltalLKF.pdf. Läst 28 augusti 2022. 
  49. ^ ”Svenska kyrkan i Kalmar”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/kalmar. Läst 28 augusti 2022. 
  50. ^ ”Kalmar domkyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/platser/627-kalmar-domkyrkoforsamling-kalmar-domkyrka. Läst 28 augusti 2022. 
  51. ^ ”S:t Kristoffer, Kalmar | Katolska kyrkan”. www.katolskakyrkan.se. https://www.katolskakyrkan.se/hitta-din-narmaste-kyrka-eller-forsamling/s-t-kristoffer-kalmar. Läst 28 augusti 2022. 
  52. ^ ”Vi söker ny pastor! – Västerportkyrkan”. https://www.vasterportkyrkan.se/vi-soker-ny-pastor/. Läst 28 augusti 2022. 
  53. ^ ”Stor ekumenik vid pingstbygget i Kalmar”. www.varldenidag.se. https://www.varldenidag.se/nyheter/stor-ekumenik-vid-pingstbygget-i-kalmar/cbbkje!x6nxOmwJQCd9RnBsfKMmAQ/. Läst 28 augusti 2022. 
  54. ^ ”Släktforskning i färg på nätet - ArkivDigital” (på engelska). www.arkivdigital.se. https://www.arkivdigital.se/sources/3657?county=8. Läst 28 augusti 2022. 
  55. ^ ”Judiska (mosaiska) begravningsplatsen”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/kalmar/kyrkogarden/mosaiska-begravningsplatsen. Läst 28 augusti 2022. 
  56. ^ Abramowicz, Naomi (29 januari 2019). ”Glöm inte judiskt liv”. Barometern. https://www.barometern.se/glom-inte-judiskt-liv/. Läst 28 augusti 2022. 
  57. ^ ”Hitta ett möte”. apps.jw.org. https://apps.jw.org/ui/Z/meeting-search.html#/weekly-meetings/search/Z/Kalmar,%20Sverige/56.663445,16.356779/@56.674871,16.365942,12z/detail?location=56.683361,16.337298. Läst 28 augusti 2022. 
  58. ^ ”Kalmar Moské”. Islamiska Kulturföreningen Salam i Kalmar. https://kalmarmoske.se/index.html. Läst 28 augusti 2022. 
  59. ^ ”Kalmar – EFS och Salt Sydöst”. https://efssydost.se/kalmar/. Läst 28 augusti 2022. 
  60. ^ ”Historia”. Kalmar läns museum. https://kalmarlansmuseum.se/om-oss/om-museet/. Läst 27 augusti 2022. 
  61. ^ ”Om Kalmar konstmuseum | Kalmar konstmuseum”. https://www.kalmarkonstmuseum.se/om-kalmar-konstmuseum/. Läst 27 augusti 2022. 
  62. ^ ”Kalmar Sjöfartsmuseum”. https://www.kalmarsjofartsmuseum.se/. Läst 27 augusti 2022. 
  63. ^ ”Vårt museum”. kalmar.se. https://kalmar.se/uppleva-och-gora/motesplatser-for-alla/krusenstiernska-garden---stadstradgard-fran-1800-talet/vart-museum.html. Läst 27 augusti 2022. 
  64. ^ ”Regalskeppet Kronan”. Kalmar läns museum. https://kalmarlansmuseum.se/kronan/. Läst 27 augusti 2022. 
  65. ^ ”Historien om Kalmar Slott”. Kalmar Slott. https://kalmarslott.se/historia/historien-om-kalmar-slott/. Läst 27 augusti 2022. 
  66. ^ ”Kalmar Teaters historia”. www.kalmar.se. https://www.kalmar.se/uppleva-och-gora/kulturupplevelser-och-fritidsaktiviteter/kultur-i-kalmar/teater/kalmar-teater/kalmar-teaters-historia.html. Läst 28 augusti 2022. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kalmar_kommun&oldid=51632634"