Kalmar kommun
Kalmar kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Kalmar, som också är länets residensstad.
| Kalmar kommun Kommun | |
 Kommunhuset | |
| Slogan | Alla tiders Kalmar[1] |
|---|---|
 Kalmar kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Småland |
| Län | Kalmar län |
| Centralort | Kalmar |
| Inrättad | 1 januari 1971[2] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 72 672 ()[3] |
| Areal | 1 250,98 kvadratkilometer ()[4] |
| - därav land | 956,14 kvadratkilometer[4] |
| - därav vatten | 294,84 kvadratkilometer[4] |
| Bef.täthet | 76,01 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°40′00″N 16°22′00″Ö / 56.666666666667°N 16.366666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Kalmar domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0746[5] |
| Anställda | 7 425 ()[6] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0880[7] |
| Postnummer | 390 02–398 09[8] |
| Riktnummer | 480 |
| GeoNames | 2702260 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Längs kusten förekommer en berggrund av sandsten men som inåt landet övergår i graniter. Ytan domineras av skogsmark men kommunen har också en mycket stor andel jordbruksmark. Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av tjänstenäringarna, sett ur andelen sysselsatta. Dessa svarade för mer än 66 procent av samtliga arbetstillfällen i kommunen.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Efter en politiskt stökig mandatperiod 2010–2014 har koalitionen Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet behållit makten under de påföljande mandatperioderna på 2010-talet.
Administrativ historik
redigeraKommunens område motsvarar socknarna Arby, Dörby, Förlösa, Hagby, Halltorp, Hossmo, Kalmar, Karlslunda, Kläckeberga, Ljungby, Mortorp, Ryssby, Voxtorp, och Åby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kalmar stad som 1863 bildade en stadskommun. År 1925 inkorporerades Kalmar landskommun i Kalmar stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området runt staden sex storkommuner: Dörby (av de tidigare kommunerna Dörby, Hossmo och Kläckeberga), Ljungbyholm (av Ljungby och Sankt Sigfrid), Läckeby (av Förlösa och Åby), Mortorp (av Karlslunda, Mortorp och Oskar), Ryssby (av Ryssby) samt Södermöre (av Arby, Hagby, Halltorp och Voxtorp). Kalmar stad förblev opåverkad, men år 1965 införlivades dock Dörby landskommun i staden.
1969 utbröts delar ur Mortorps och Ljungbyholms landskommuner (Oskar och Sankt Sigfrid) till Nybro stad.
Kalmar kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kalmar stad och de fem landskommunerna Ljungbyholm, Läckeby, Mortorp, Ryssby och Södermöre.[9]
Kommunen ingår sedan bildandet i Kalmar tingsrätts domsaga.[10]
Geografi
redigeraKommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Småland. I öster finns Kalmarsund och Östersjön. Kommunen gränsar i söder till Torsås kommun, i väster till Emmaboda kommun och Nybro kommun i norr Mönsterås kommun och i öster Borgholms kommun och Mörbylånga kommun på Öland.
Kalmar kommun ligger i Möre, ett av Smålands traditionella små länder.
Topografi och hydrografi
redigera| Mark | Andel av totala ytan 2015
(Genomsnitt Sverige)[11] |
|---|---|
| Bebyggelse | 7,0% (2,9%) |
| Skog | 61,0% (69,1%) |
| Jordbruksmark | 24,8% (7,5%) |
| Övrig mark | 7,3% (20,6%) |
Berggrunden som löper parallellt med kusten utgörs av sandsten till skillnad från berggrunden i väster som domineras av graniter. Vattendragens huvudriktning är från nordväst mot sydöst, vilket återspeglar berggrundsytans lutning. En zon av moränöar förekommer längs kusten och en del används fortfarande som betesmark vilket gör att de har bibehållit en flora och insektsfauna som annars tillhör en landskapstyp som försvunnit. En rikt varierad vegetation som inkluderar välutvecklade strandängar, sandgräshed, ängslövskogar samt barrskogar hittas i Skäggenäs i Kalmarsund. Vid inlandsisens avsmältning i Kalmarsund bildades ett stort antal moränryggar som återfinns söderhom Skäggenäs. Innanför kustlinjen hittas ett område som huvudsakligen består av jordbruksmark, bördiga åkrar omväxlande med betesmarker och enstaka lövskogsdungar. Än längre in från kusten övergår landskapet successivt i barrskogar och marken övergår i steniga näringsfattiga moränjordar.[12]
I södra delen av kommunen ligger halvön Stensö. Denna utgörs till största del av en svallad rullstensås. Området var tidigare betesmark men numera är ytan till största del täckt av ekskog.[13]
Naturskydd
redigeraÅr 2022 fanns 10 naturreservat i Kalmar kommun.[14]
Horsö-Värsnäs ligger i norra delen av kommunen och inkluderar många sällsynta arter av insekter, lavar och svampar som lever i reservatet många gamla ekar som hyser många sällsynta arter av insekter, lavar och svampar. Ett annat reservat är Svinö som är beläget på en ö som till största del är täckt av planterad barrskog. Barrskogen inkluderar ett flertal utländska arter så som douglasgran, svarttall och europeisk och japansk lärk.[15]
Administrativ indelning
redigeraFram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 14 församlingar.
De 14 församlingarna i Kalmar kommun
Från 2016 indelas kommunen istället i 17 distrikt.[16]
De 17 distrikten i Kalmar kommun
Tätorter
redigeraTotalt bodde 89,3 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var högre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[17] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns 17 tätorter i kommunen.[18]
| Nr | Tätort | Folkmängd (2020) |
|---|---|---|
| 1 | Kalmar | 41 852 |
| 2 | Lindsdal | 5 977 |
| 3 | Smedby | 3 730 |
| 4 | Ljungbyholm | 1 831 |
| 5 | Rinkabyholm | 1 659 |
| 6 | Trekanten | 1 579 |
| 7 | Rockneby | 980 |
| 8 | Läckeby | 955 |
| 9 | Hagby | 834 |
| 10 | Påryd | 666 |
| 11 | Drag | 576 |
| 12 | Vassmolösa | 531 |
| 13 | Dunö | 435 |
| 14 | Tvärskog | 391 |
| 15 | Åmunnen | 353 |
| 16 | Halltorp | 274 |
| 17 | Revsudden | 206 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
redigeraStyre
redigeraEfter valet 2010 behöll de rödgröna makten i kommunen.[19] År 2012 bröts dock samarbetet med Miljöpartiet av Socialdemokraterna. Detta motiverades av Socialdemokraterna: "Att polisanmäla sin samarbetspartner, skriva debattartiklar fulla med anklagelser, överklaga demokratiskt fattade beslut eller aktivt motarbeta en politisk linje som finns inom majoriteten främjar inte ett majoritetssamarbete". Uttalandet var riktat till miljöpartisterna Jonas Löhnn och Jimmy Svensson som polisanmält ordföranden för Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR).[20] Senare under mandatperioden inkluderades dock Centerpartiet i den kvarstående koalitionen med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.[21] Efter valet 2014 fortsatte de tre partierna att styra i majoritet med budskapet "Hela Kalmar ska fortsätta växa".[22] Samma koalition samlade 35 av 61 mandat i kommunfullmäktige efter valet 2018 och fortsatte därför att styra i majoritet.[23]
Kommunfullmäktige
redigeraPresidium
redigera| Presidium 2022–2026[24] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Elisabeth Heimark Sjögren |
| Förste vice ordförande | S | Stephan Quist Karlsson |
| Andre vice ordförande | M | Per-Olof Jonsson |
Mandatfördelning 1970–2022
redigera| Valår | V | S | MP | SD | ÖVR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 30 | 18 | 1 | 10 |
| 61 | 88,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 28 | 14 | 4 | 2 | 11 |
| 61 | 90,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 27 | 13 | 6 | 2 | 11 |
| 61 | 91,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 4 | 27 | 9 | 6 | 2 | 13 |
| 61 | 90,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 29 | 1 | 9 | 2 | 2 | 16 |
| 61 | 90,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 29 | 2 | 7 | 6 | 1 | 14 |
| 61 | 88,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 28 | 4 | 7 | 6 | 2 | 12 |
| 61 | 85,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 25 | 2 | 8 | 4 | 4 | 16 |
| 61 | 86,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 28 | 3 | 6 | 4 | 2 | 14 |
| 61 | 86,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 6 | 24 | 3 | 5 | 2 | 6 | 15 |
| 61 | 80,40 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 24 | 3 | 5 | 7 | 6 | 11 |
| 61 | 80,66 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 27 | 3 | 2 | 5 | 4 | 4 | 13 |
| 61 | 81,51 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 29 | 4 | 2 | 5 | 4 | 2 | 13 |
| 61 | 83,68 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 28 | 4 | 6 | 5 | 4 | 2 | 9 |
| 61 | 85,24 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 4 | 26 | 2 | 8 | 5 | 3 | 3 | 10 |
| 61 | 86,88 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 4 | 24 | 2 | 8 | 4 | 2 | 4 | 13 |
| 61 | 84,27 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
redigeraKommunstyrelse
redigeraAvser mandatperioden 2022-2026.
| Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| S | Johan Persson | M | Hanne Lindqvist | V | Liselotte Ross | [25] |
Övriga nämnder
redigera
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2025-03) Motivering: Avsnittet ej uppdaterat efter valet 2022. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Nämnd | Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hjälpmedelsnämnden | S | Michael Ländin | ||||
| Krisledningsnämnden[26] | S | Johan Persson | M | Hanne Lindqvist | ||
| Kultur- och fritidsnämnden[27] | S | Lasse Johansson | M | Måns Linge | V | Bertil Dahl |
| Omsorgsnämnden[28] | S | Michael Ländin | M | Måns Linge | V | Maria Persson-Engman |
| Samhällsbyggnadsnämnden[29] | S | Peter Akinder | M | Kajsa Hedin | V | Leila ben Larbi |
| Servicenämnden[30] | C | Johanna Petersson | M | Barbro Andersson | S | Kajsa Johansson |
| Socialnämnden[31] | S | Roger Holmberg | M | Patrik Olsen | V | Richard Deichmann |
| Södermöre kommundelsnämnd[32] | S | Magnus Uhr | M | Johan Krantz | C | Anna Eskilsson |
| Utbildningsnämnden[33] | S | Marie Simonsson | M | Susanne Eliasson | V | Bitte Gudmundsson |
| Valnämnden[34] | S | Inger Kornelius | L | Lotta Wahlmino | ||
| Vatten- och miljönämnden[35] | S | Anna Thore | M | Ellinor Troli | ||
| Överförmyndarnämnden[36] | S | Anette Lingmerth | ||||
Internationella relationer
redigeraKommunen har ett aktivt internationellt samarbete på flera olika sätt i syfte att "skapa mervärden för stadens invånare, näringsliv och kommunens egen verksamhet samt för att uppnå visionen om ett integrerat, hållbart och framgångsrikt Kalmar". År 2022 var Kalmar medlem i tre internationella nätverk – Union of the Baltic Cities (UBC), De nya Hansan och Europeiska koalitionen av städer mot rasism (ECCAR).[37] Därtill hade kommunen nio vänortsavtal som syftar till att "hitta vägar till en bättre verksamhet för kommunens invånare. En del vänssamarbeten finansieras av Sida då syftet är att "ge stöd åt den svenska biståndspolitiken".[38] Vänorterna presenteras nedan.
I Norden:
I övriga Europa:
Utanför Europa:
Ekonomi och infrastruktur
redigeraNäringsliv
redigeraDet lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av tjänstenäringarna, sett ur andelen sysselsatta. Dessa svarade för mer än 66 procent av samtliga arbetstillfällen i kommunen. Omkring hälften av dessa, 33 procent av samtliga arbetstillfällen, bidrog den offentliga tjänstesektorn med varav regionen och kommunen var de största arbetsgivarna. Livsmedelsbranschen dominerade tillverkningsindustrin som sysselsatte sju procent av de förvärvsarbetande. Bland industrier märks slakteriet KLS Ugglarp AB och förpackningsindustrim Norden Machinery AB och bland privatägda tjänsteföretag märks callcentret Webhelp Sweden AB.[12]
Infrastruktur
redigeraTransporter
redigeraI nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E22. Från Kalmar utgår länsväg 125 åt nordväst, riksväg 25 åt väster och länsväg 137 åt öster över Ölandsbron. I riktning från nordväst till sydöst sträcker sig Kust till kust-banan från Göteborg och Växjö som trafikeras av SJ och Öresundståg. Från Kalmar C utgår även Stångådalsbanan mot Linköping.
Utbildning
redigeraÅr 2022 fanns tre kommunala gymnasieskolor i kommunen, vilka är en del av Kalmarsunds gymnasieförbund.[39] Därtill fanns sex fristående gymnasieskolor i kommunen, däribland Dag Hammarskjölds gymnasium[40] som utgår från Waldorfpedagogikens grunder.[40]
I samband med högskolereformen 1977 bildades Högskolan i Kalmar som 2010 slogs samman med Växjö universitet i det nya Linnéuniversitetet.[41] År 2021 hade 30,5 procent i åldersgruppen 25-64 år minst tre års eftergymnasial utbildning vilket var något högre än för riket där motsvarande siffra var 29,6 procent.[42]
Befolkning
redigeraDemografi
redigeraBefolkningsutveckling
redigeraKommunen har 72 672 invånare (31 mars 2025), vilket placerar den på 33:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Kalmar kommun 1970–2020[43] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 52 637 | |||
| 1975 | 52 385 | |||
| 1980 | 52 846 | |||
| 1985 | 54 165 | |||
| 1990 | 56 206 | |||
| 1995 | 58 420 | |||
| 2000 | 59 308 | |||
| 2005 | 60 924 | |||
| 2010 | 62 815 | |||
| 2015 | 65 704 | |||
| 2020 | 70 329 | |||
Utländsk bakgrund
redigeraDen 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 965, eller 13,86 % av befolkningen (hela befolkningen: 67 676 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 367, eller 8,94 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 066 den 31 december 2002).[44]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
redigeraDen 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Kalmar kommun 64 676 personer. Av dessa var 7 198 personer (11,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[45]
| Födelseland[45] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
57 478 |
| 2 | Asien: Övriga länder | 1 035 |
| 3 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
858 |
| 4 |  Irak |
569 |
| 5 |  Bosnien och Hercegovina |
530 |
| 6 |  Polen |
479 |
| 7 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
390 |
| 8 |  Syrien |
339 |
| 9 |  Tyskland |
316 |
| 10 |  Finland |
314 |
| 11 | Europa utom EU: Övriga länder | 306 |
| 12 |  Iran |
289 |
| 13 | Afrika: Övriga länder | 282 |
| 14 |  Afghanistan |
240 |
| 15 | Sydamerika | 226 |
| 16 |  Thailand |
218 |
| 17 |  Kina |
143 |
| 18 | Nordamerika | 136 |
| 19 |  Danmark |
123 |
| 20 |  Somalia |
118 |
| 21 |  Norge |
103 |
| 22 |  Turkiet |
96 |
| 23 |  Sovjetunionen |
36 |
| 24 | Oceanien | 30 |
| 25 |  Island |
15 |
| 26 | Okänt födelseland | 7 |
Religion
redigera63,4 procent av invånarna i kommunen var medlemmar i Svenska kyrkan 2019[46] som består av fem församlingar – S:t Johannes, Kalmar domkyrka, Heliga Korset, S:ta Birgitta och Två systrars.[47] Bland kyrkor märks Kalmar domkyrka som byggdes under 1600-talet. Kyrkan är en av norra Europas bäst bevarade barockkyrkor.[48] Katolska kyrkan finns också representerad genom S:t Kristoffers församling som tillhör Stockholms katolska stift.[49] Västerportkyrkan hade 2020 cirka 100 medlemmar och är en del av Equmeniakyrkan och Evangeliska frikyrkan.[50] Pingstkyrkan i Kalmar hade 2011 omkring 300 medlemmar.[51]
Den judiska församlingen, Kalmar mosaiska församling, bildades 1887 med stöd av Kungl. Maj:ts beslut 28 oktober samma år. Den judiska begravningsplatsen tillkom redan 1873.[52] Begravningsplatsen förvaltas numer av Svenska kyrkan,[53] men synagogan Stängdes 1991.[54] Andra religiösa samfund i kommunen är Jehovas vittnen som 2022 hade två församlingar i kommunen,[55] Kalmar moské[56] och EFS.[57]
Kultur
redigeraMuseum
redigeraI kommunen finns ett flertal museum. Kalmar läns museum återfinns i ett före detta spannmålsmagasin som uppfördes 1932 för Kalmar Ångkvarn.[58] Kalmar konstmuseum har en internationella profil som fått mycket uppmärksamhet. Museet förvaltar också en unik samling konst med anknytning till länet.[59] Kalmar sjöfartsmuseum beskriver sig som "ett mindre museum med artefakter från sjöfartens historia" som "strävar efter att behålla den genuina atmosfären hos ett traditionellt sjöfartsmuseum".[60]
Krusenstiernska gården är inget vanligt museum utan beskrivs som "ett hem som är uppbyggt med arvegods från tre generationer. Arvegods som bevarats sedan dess sista privata ägare lämnade det".[61] På museet visas exempelvis utställningen om Regalskeppet Kronan[62]
Kulturarv
redigeraKalmar Slott, med anor från 1100-talet, har kommit att bli en symbol för Kalmar och har en historia som inkluderar allt från storpolitik till hovintriger, stormningar och våldsamma krig. Exempelvis kan slottet knytas till Kalmarunionen, Kalmarkriget och Vasakungarna.[63]
Under 1800-talets andra hälft växte en ny borgerlighet fram med nya ideal och anspråk som kan ses i stadsplaneringen, detta trots att området då endast hade omkring 8000 invånare. Exempel på byggnader som tillkom under denna period är anstalten Kalmar, ett varmbadhus och Kalmar teater.[64]
Kommunvapen
redigeraBlasonering: I fält av silver ett krenelerat rött borgtorn med port och fönster av guld, uppskjutande från en av vågskura bildad, blå stam och på sidor åtföljt av en sexuddig, röd stjärna.
Vågorna och tornet kommer från Kalmars stadssigill, det äldsta i Norden. Stjärnorna kom till senare, men skiljer bilden från andra liknande. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1974.
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ läs online, www.kalmar.se .[källa från Wikidata]
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2025, SCB, 13 maj 2025, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ GeoPostcodes, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0880&id2=null. Läst 29 augusti 2022.
- ^ [a b] ”Kalmar - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kalmar-(kommun-ingress). Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Stensö” (PDF). Kalmar kommun. https://kalmar.se/download/18.3d99d73715c38c8a9e144ca/1496668709093/Stensofolder_slutversion.pdf. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/sok.html. Läst 29 augusti 2022.
- ^ ”Natur- och friluftsområden”. kalmar.se. https://kalmar.se/uppleva-och-gora/natur-friluftsliv-och-parker/natur--och-friluftsomraden.html. Läst 29 augusti 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0880&id2=null. Läst 27 augusti 2022.
- ^ ”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 augusti 2022.
- ^ ”Allt om valet i Kalmar län”. Sveriges Radio. 21 september 2010. https://sverigesradio.se/artikel/4029460. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”S bryter med MP i Kalmar”. Sveriges Radio. 2 april 2012. https://sverigesradio.se/artikel/5047104. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Så är läget i din kommun inför valet”. Sveriges Radio. 12 september 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5963014. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Hela Kalmar ska växa - Kalmar kommun - www.kalmar.se”. web.archive.org. 29 november 2014. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129030939/http://www.kalmar.se/Nyheter/hela-kalmar-ska-vaxa/. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”S, C och V fortsätter att styra Kalmar”. SVT Nyheter. 27 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/s-c-och-v-fortsatter-att-styra-kalmar. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Kalmar kommun. https://kalmar.tromanpublik.se/organisation/5368c2ed-f82d-4577-b6c0-03f34170d357. Läst 17 juni 2024.
- ^ [1] Arkiverad 1 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine., Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
- ^ [2] Arkiverad 29 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine., Krisledningsnämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
- ^ [3] Arkiverad 1 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine., Kultur- och fritidsnämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
- ^ [4] Arkiverad 1 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine., Omsorgsnämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
- ^ [5] Arkiverad 1 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine., Samhällsbyggnadsnämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
- ^ [6] Arkiverad 1 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine., Servicenämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
- ^ [7] Arkiverad 1 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine., Socialnämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
- ^ [8] Arkiverad 1 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine., Södermöre kommundelsnämnd - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
- ^ [9] Arkiverad 5 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Utbildningsnämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
- ^ [10] Arkiverad 6 april 2022 hämtat från the Wayback Machine., Valnämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
- ^ [11] Arkiverad 5 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Vatten- och miljönämnden - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
- ^ [12] Arkiverad 5 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., Kalmarsunds överförmyndarnämnd - Förtroendevalda i Kalmar kommun.
- ^ ”Internationella nätverk”. kalmar.se. https://kalmar.se/kommun-och-politik/internationellt-arbete/internationella-natverk.html. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Vänorter”. kalmar.se. https://kalmar.se/kommun-och-politik/internationellt-arbete/vanorter.html. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Gymnasieskolor inom Kalmarsunds gymnasieförbund”. kalmar.se. https://kalmar.se/utbildning-och-barnomsorg/gymnasier-i-kalmar/gymnasieskolor-inom-kalmarsunds-gymnasieforbund.html. Läst 28 augusti 2022.
- ^ [a b] ”Fristående gymnasieskolor”. kalmar.se. https://kalmar.se/utbildning-och-barnomsorg/gymnasier-i-kalmar/fristaende-gymnasieskolor.html. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Högskolan i Kalmar - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%B6gskolan-i-kalmar. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220828202109/https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Kalmar. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ Svenska kyrkan (2020). Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 21 september 2020. https://web.archive.org/web/20200921073629/https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/NyckeltalLKF.pdf. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Svenska kyrkan i Kalmar”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/kalmar. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Kalmar domkyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/platser/627-kalmar-domkyrkoforsamling-kalmar-domkyrka. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”S:t Kristoffer, Kalmar | Katolska kyrkan”. www.katolskakyrkan.se. https://www.katolskakyrkan.se/hitta-din-narmaste-kyrka-eller-forsamling/s-t-kristoffer-kalmar. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Vi söker ny pastor! – Västerportkyrkan”. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220828211045/https://www.vasterportkyrkan.se/vi-soker-ny-pastor/. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Stor ekumenik vid pingstbygget i Kalmar”. www.varldenidag.se. https://www.varldenidag.se/nyheter/stor-ekumenik-vid-pingstbygget-i-kalmar/cbbkje!x6nxOmwJQCd9RnBsfKMmAQ/. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Släktforskning i färg på nätet - ArkivDigital” (på engelska). www.arkivdigital.se. https://www.arkivdigital.se/sources/3657?county=8. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Judiska (mosaiska) begravningsplatsen”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/kalmar/kyrkogarden/mosaiska-begravningsplatsen. Läst 28 augusti 2022.
- ^ Abramowicz, Naomi (29 januari 2019). ”Glöm inte judiskt liv”. Barometern. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220828211044/https://www.barometern.se/glom-inte-judiskt-liv/. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Hitta ett möte”. apps.jw.org. https://apps.jw.org/ui/Z/meeting-search.html#/weekly-meetings/search/Z/Kalmar,%20Sverige/56.663445,16.356779/@56.674871,16.365942,12z/detail?location=56.683361,16.337298. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Kalmar Moské”. Islamiska Kulturföreningen Salam i Kalmar. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220828211045/https://kalmarmoske.se/index.html. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Kalmar – EFS och Salt Sydöst”. https://efssydost.se/kalmar/. Läst 28 augusti 2022.
- ^ ”Historia”. Kalmar läns museum. https://kalmarlansmuseum.se/om-oss/om-museet/. Läst 27 augusti 2022.
- ^ ”Om Kalmar konstmuseum | Kalmar konstmuseum”. https://www.kalmarkonstmuseum.se/om-kalmar-konstmuseum/. Läst 27 augusti 2022.
- ^ ”Kalmar Sjöfartsmuseum”. https://www.kalmarsjofartsmuseum.se/. Läst 27 augusti 2022.
- ^ ”Vårt museum”. kalmar.se. https://kalmar.se/uppleva-och-gora/motesplatser-for-alla/krusenstiernska-garden---stadstradgard-fran-1800-talet/vart-museum.html. Läst 27 augusti 2022.
- ^ ”Regalskeppet Kronan”. Kalmar läns museum. https://kalmarlansmuseum.se/kronan/. Läst 27 augusti 2022.
- ^ ”Historien om Kalmar Slott”. Kalmar Slott. https://kalmarslott.se/historia/historien-om-kalmar-slott/. Läst 27 augusti 2022.
- ^ ”Kalmar Teaters historia”. www.kalmar.se. https://www.kalmar.se/uppleva-och-gora/kulturupplevelser-och-fritidsaktiviteter/kultur-i-kalmar/teater/kalmar-teater/kalmar-teaters-historia.html. Läst 28 augusti 2022.
Externa länkar
redigera- Kalmar kommun
Wikimedia Commons har media som rör Kalmar kommun.
