Topografin i kommunen är uppdelad i olika höjdzoner, varav majoriteten är bevuxen med skog. En urbergsplatå reser sig mot norr men övergår i slättområden mot söder. Sedan mitten av 1980-talet har tjänstesektorn fått en allt viktigare roll i det lokala näringslivet. Traditionellt har dock det lokala näringslivet dominerats av offentlig förvaltning, areella näringar samt småskalig tillverkningsindustri.
Invånarantalet har sedan kommunen bildades legat stabilt mellan &&&&&&&&&&028254.&&&&&028 254 personer (2010) och &&&&&&&&&&030368.&&&&&030 368 personer (1975).
Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. De styrde senast i en koalition under mandatperioden 2006–2010. Därefter har kommunen styrts av olika borgerliga koalitioner.
Kommunen har en liten exklav i Karlskrona kommun innefattande ett par byar (Skillingsboda, Lönnemåla och Stora Lönnemåla) samt merparten av insjöarna Stora Skälen och Långasjön.
Topografi i kommunen är uppdelad i olika höjdzoner. I norr ligger höjden på cirka 100–125 meter över havet vilken utgörs av en skogklädd urbergsplatå. Mot söder blir platån uppdelad av djupt nedskurna dalgångar som följer berggrundens nord–sydliga sprickzoner. Dalgångarna är fyllda med bördiga finkorniga sediment och är därför uppodlade. I södra delarna av kommunen tar dalstråken över och landskapet övergår i slättområden som når ut till skärgården. Längs kuststräckan vid Gö växer ett ädelskogsområde dominerat av ek. Detta område är delvis karakteriserat av en månghundraårig beteskultur.
År 2023 fanns 40 naturreservat i Ronneby kommun.[12] Bland dessa Biskopsmåla som förutom att det är skyddat som naturreservat även är skyddat enligt Natura 2000. Reservatet skyddade 2016 och utgörs av ett kust- och skärgårdslandskap med naturskog av ädellövträd och gran. Holmar och skär utgör ett fågelskyddsområde.[13] Ett annat exempel på naturreservat är Gö som av Länsstyrelsen i Blekinge län beskrivs som en "fristad för många ovanliga växter och djur". I reservatet som bildades 2008 trivs många rödlistade arter, som exempel kan nämnas vedinsekter och fransfladdermusen.[14]
I öst-västlig riktning genomkorsas kommunen av E22 som har gemensam sträckning med riksväg 27 i kommunens östra delar varefter den senare tar av åt nordväst i Ronneby. Öst-västlig riktning har även järnvägen Blekinge kustbana som trafikeras av Öresundstågs regiontåg mellan Karlskrona och Kristianstad C respektive Hässleholm C med stopp i Ronneby och Bräkne-Hoby.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 4 176, eller 14,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 221 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 405, eller 8,45 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 472 den 31 december 2002).[23]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ronneby kommun 28 221 personer. Av dessa var 3 488 personer (12,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna och de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person, som inte kommer från något av de här 17 länderna, har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[24]
Blasonering: En blå sköld bandevis delad af en silfverström. I det öfre fältet en sexuddig stjerna och i det nedre en nymåne, båda likaledes af silfver.[25]
Ronneby var tidigt stad, men förlorade sina privilegier när Karlskrona anlades. 1882 blev Ronneby stad på nytt och vapnet fastställdes året efter. Efter kommunbildningen 1971 blev stadens vapen oförändrat för den nya kommunen. Redan tidigare hade tre icke fastställda vapen – för Bräkne-Hoby landskommun, Listerby landskommun och Ronneby landskommun – kommit ur bruk i samband med sammanslagningar genomförda under 1960-talet. 1974 registrerades kommunens vapen i PRV, märkligt nog med samma stavning som i texten från 1883.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Nevéus, Clara; de Wærn Bror Jacques, Eriksson Kurt (1992). Ny svensk vapenbok. Stockholm: Streiffert i samarbete med Riksarkivet. sid. 122-123. Libris7672458. ISBN 91-7886-092-X