Öppna huvudmenyn

Eksjö kommun

kommun i Jönköpings län, Sverige
(Omdirigerad från Eksjö kommunvapen)

Eksjö kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Eksjö.

Eksjö kommun
Kommun
Eksjö kommunvapen - Riksarkivet Sverige-vector.svg
Vapensköld för Eksjö kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Jönköpings län
Landskap Småland
Domkrets Eksjö domkrets
Läge 57°40′0″N 14°58′0″Ö / 57.66667°N 14.96667°Ö / 57.66667; 14.96667
Centralort Eksjö
Areal 873,3 km² (2015-01-01)[1]
132:a största (av 290)
 - land 799,4 km²
 - vatten 73,9 km²
Folkmängd 17 543 (2018-06-30)[2]
136:e största (av 290)
Befolkningstäthet 21,95 invånare/km²[2][1]
170:e högsta (av 290)
GeoNames 2716433
Kommunkod 0686
Tätortsgrad (%) 78 (2015)[4]
Antal anställda 2 225 ()[3]
Eksjö Municipality in Jönköping County.png
Webbplats: www.eksjo.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Småland och gränsar i söder till Vetlanda kommun, i väster till Nässjö kommun och i norr till Aneby kommun, alla i Jönköpings län. I norr gränsar Eksjö också till Ydre kommun i Östergötlands län samt i öster till Vimmerby kommun och Hultsfreds kommun i Kalmar län.

Eksjö kommun ligger i Vedbo, ett av Smålands traditionella små länder.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Bellö, Edshult, Eksjö, Hult, Hässleby, Höreda, Ingatorp, Kråkshult och Mellby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Eksjö stad från 1403 som 1863 bildade en stadskommun.

Mariannelunds köping bildades 1928 genom en utbrytning ur Hässleby landskommun.

1949 inkorporerades Eksjö landskommun i Eksjö stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Höreda (av de tidigare kommunerna Edshult, Hult, Höreda och Mellby) och Ingatorp (av Bellö och Ingatorp) samtidigt som landskommunerna Hässleby och Kråkshult uppgick i Mariannelunds köping medan Eksjö stad förblev oförändrad.

Eksjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Eksjö stad, Mariannelunds köping samt Höreda och Ingatorps landskommuner.[5]

1 januari 2005 överfördes fastigheten Arvidshög 1:1 från Eksjö kommun till Vetlanda kommun. Överföringen i avseende på församlingsindelningen skedde först 1 januari 2006, och fastigheten överfördes då från Kråkshults församling till Karlstorps församling.[6][7]

Kommunen ingår sedan bildandet till Eksjö tingsrätts domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I fält av silver en grön ek.

Eken syftar förmodligen på ortnamnet och finns på ett bevarat sigillavtryck från 1439. Vapnet fastställdes officiellt först 1949. Vid kommunbildningen 1971 fanns två vapen, detta för Eksjö stad och ett för Höreda landskommun. 1974 lät kommunen registrera det gamla stadsvapnet som kommunens vapen.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Eksjö kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
18 203
1975
  
18 227
1980
  
18 072
1985
  
17 894
1990
  
18 124
1995
  
17 890
2000
  
16 868
2005
  
16 575
2010
  
16 244
2015
  
16 790
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

GeografiRedigera

Kommunens område ligger på småländska höglandet. De högsta punkterna är Kulla Backar, 342 meter över havet, och Skurugataberg, nära Skuruhatt, 337 meter över havet.

IndelningarRedigera

 
Distrikt (socknar) inom Eksjö kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:

TätorterRedigera

Det finns 6 tätorter i Eksjö kommun.

KommunikationerRedigera

Genom kommunen löper riksväg 32 i nord-sydlig riktning och riksväg 40 i öst-västlig. Norr om Eksjö avtar länsväg 134 från riksväg 32 åt nordöst. Järnvägen Bockabanan går längs med riksväg 40 och trafikeras av regiontågen Krösatågen som förbinder Eksjö med Nässjö och Södra stambanan.

PolitikRedigera

Kommunfullmäktige i Eksjö kommun har 49 ledamöter. Under kommunfullmärktige finns fem fasta beredningar som arbetar med framtids- och visionära frågor. Vid behov tillsätts tillfälliga beredningar.

De fasta beredningarna:

  • Ekonomi och näringsliv
  • Demokrati
  • Miljö och fysisk planering
  • Barn- och ungdomsfrågor
  • Vuxenfrågor

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande
M
Anders Gustafsson
Förste vice ordförande
C
Ingbritt Martinsson
Andre vice ordförande
S
GunBritt Henning

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Annelie Hägg
Förste vice ordförande
M
Carina Lindström
Andre vice ordförande
S
Diana Laitinen Carlsson

Mandatfördelning i Eksjö kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPÖVRSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701913836
1913836
4989,3
43
197316515535
16515535
4991,4
427
197616515535
16515535
4992,6
418
197916713436
16713436
4991,1
409
198217611348
17611348
4990,4
3811
198517111749
1711749
4989,1
3910
198817212648
17212648
4985,5
3613
1991162114610
162114610
4985,6
3415
199419410349
19410349
4986,1
3019
1998315310279
315310279
4980,88
2722
200217211478
17211478
4980,37
3316
20061621103611
162103611
4979,80
3316
20101533112510
1533112510
4982,00
3118
20141634111410
163411410
4983,57
2920
20183132610249
3132610249
4985,27
3019
  • Övriga partier 1973–82 var Kommunal Samling
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Lennart Bogren 1998 2014 Centerpartiet
  Annelie Hägg 2014 Centerpartiet

NäringslivRedigera

Eksjö kommun har en stor offentlig sektor där 40 % av befolkningen arbetar. I Eksjö finns Eksjö Garnison och Höglandssjukhuset som är kommunens största arbetsgivare, bortsett från kommunen själv.

VänorterRedigera

Förutom de formella vänorterna finns också andra internationella kontakter och projektpartners. Skolorna har kontakter på många olika platser, till exempel Eritrea, Nederländerna, Irland, Skottland, Tjeckien, Kenya och Tyskland.

Alytus län i Litauen är "vänlän" till Jönköpings län. Eksjö kommun är en aktiv part i olika länsprojekt med Alytus.


Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2018”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2018/. Läst 17 augusti 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Statistiska centralbyrån: Indelningsändringar från 1974 till 2006; sida 37 & 38 Läst 25 december 2015
  7. ^ Svenska kyrkan: Kyrkostyrelsens protokoll, 2005:5. § 101 Arkiverad 26 december 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 december 2015
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

Externa länkarRedigera