Hultsfreds kommun
Hultsfreds kommun är en kommun i Kalmar län, i inlandet i länets norra del. Centralort är Hultsfred. Kommunen gränsar till Vetlanda kommun och Eksjö kommun åt väst respektive nordväst inom Jönköpings län. Inom Kalmar län har kommunen sin nordliga gräns med Vimmerby kommun, och åt öst med Oskarshamns kommun och åt söder med Högsby kommun. I sydväst gränsar Hultsfreds kommun till Uppvidinge kommun i Kronobergs län.
Hultsfreds kommun Kommun | |
Hultsfreds kommunhus | |
Slogan | Du syns och hörs i Hultsfred |
---|---|
![]() Kommunens vapen. | |
Land | Sverige |
Landskap | Småland |
Län | Kalmar län |
Centralort | Hultsfred |
Inrättad | 1 januari 1971[1] |
Areal, befolkning | |
Areal | 1 187,01 kvadratkilometer ()[2] |
- därav land | 1 121,5 kvadratkilometer[2] |
- därav vatten | 65,51 kvadratkilometer[2] |
Folkmängd | 14 091 ()[3] |
Bef.täthet | 12,56 inv./km² (land) |
Läge | |
![]() Kommunen i länet. | |
Koordinater | 57°29′00″N 15°50′00″Ö / 57.483333333333°N 15.833333333333°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Kalmar domkrets (–) Oskarshamns domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-0712[4] |
Anställda | 1 425 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 0860[6] |
GeoNames | 2704397 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Gårdveda, Järeda, Lönneberga, Målilla, Mörlunda, Tveta, Vena och Virserum. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Hultsfreds köping bildades 1927 som en utbrytning ur Vena landskommun
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Målilla (av de tidigare kommunerna Gårdveda och Målilla), Mörlunda (av Mörlunda och Tveta) samt Virserum (av Järeda och Virserum) medan landskommunerna Lönneberga och Vena samt Hultsfreds köping förblev oförändrade.
Virserums köping bildades 1956 genom en ombildning av Virserums landskommun. Samtidigt upphörde Virserums municipalsamhälle, som inrättats den 9 februari 1917.
1969 införlivas landskommunerna Lönneberga och Målilla i Hultsfreds köping. Hultsfreds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hultsfreds köping, Virserums köping, Mörlunda landskommun och Vena landskommun.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Oskarshamns domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[8]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I blått en av vågskuror bildad bjälke, åtföjd ovan av tre bredvid varandra ställda granar och nedan av ett vattenhjul, allt av silver.
Vid kommunbildningen 1971 hade den namngivande enheten, Hultsfred, inget vapen. Däremot fanns tre andra vapen inom området. Kommunen gav då Riksarkivet i uppdrag att skapa ett nytt vapen. Vattenhjulet togs från Virserums vapen, granarna fanns i form av en granskura i Mörlundas vapen. Vågskurebjälken syftar på Emån och fanns i båda dessa vapen. Det nya vapnet registrerades år 1982.
Målilla landskommun
(1953–1968)Mörlunda landskommun
(1957–1971)Virserums köping
(1959–1971)
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
Befolkningsutvecklingen i Hultsfreds kommun 1970–2015 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1970 | 19 550 | |||
1975 | 18 422 | |||
1980 | 17 794 | |||
1985 | 16 961 | |||
1990 | 17 020 | |||
1995 | 16 762 | |||
2000 | 15 163 | |||
2005 | 14 456 | |||
2010 | 13 696 | |||
2015 | 13 919 | |||
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 413, eller 17,56 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 738 den 31 december 2014).[9]
Utrikes föddaRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Hultsfreds kommun 13 738 personer. Av dessa var 2 098 personer (15,3 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]
Födelseland[10] | ||
---|---|---|
1 | Sverige | 11 640 |
2 | Tyskland | 375 |
3 | Syrien | 335 |
4 | Europeiska unionen: Övriga länder | 164 |
5 | Bosnien och Hercegovina | 139 |
6 | Asien: Övriga länder | 134 |
7 | Finland | 132 |
8 | / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
116 |
9 | Europa utom EU: Övriga länder | 112 |
10 | Danmark | 94 |
11 | Afrika: Övriga länder | 80 |
12 | Afghanistan | 67 |
13 | Polen | 64 |
14 | Sydamerika | 60 |
15 | Irak | 52 |
16 | Somalia | 46 |
17 | Norge | 36 |
17 | Thailand | 36 |
19 | Iran | 24 |
20 | Kina | 10 |
21 | Nordamerika | 9 |
22 | Turkiet | 7 |
23 | Island | 3 |
23 | Okänt födelseland | 3 |
25 | Oceanien | 0 |
25 | Sovjetunionen | 0 |
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
TätorterRedigera
Det finns åtta tätorter i Hultsfreds kommun.
KommunikationerRedigera
Genom kommunen går järnvägarna Stångådalsbanan, Nässjö-Oskarshamn samt smalspåret Hultsfred-Västervik.
PolitikRedigera
I Hultsfred styr en mitten-högerkoalition bestående av Centerpartiet, Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna, i majoritet.
Kommunfullmäktige 2018–2022Redigera
Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | ||||
---|---|---|---|---|---|---|
KD | Anders Andersson | C | Elisabeth Löfkvist | S | Lena Hasting | [12] |
Kommunstyrelsen 2018–2022Redigera
Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | ||||
---|---|---|---|---|---|---|
C | Lars Rosander | KD | Åke Nilsson | S | Tomas Söreling | [13] |
NämndpresidierRedigera
Nämnd |
Ordförande |
Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Barn- och utbildningsnämnden[14] | M | Pär Edgren | C | Martina Johansson | S | Mikael Lång |
Miljö- och byggnadsnämnden[15] | KD | Lennart Davidsson | M | Niklas Gustafsson | ||
Socialnämnden[16] | C | Per-Inge Pettersson | M | Conny Daag | S | Jonny Bengtsson |
Trafiknämnden[17] | M | Johan Svensson | ||||
Valnämnden[18] | C | Camilla Ljungdahl | S | Silva Andersson |
UtskottspresidierRedigera
Nämnd | Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Kommunstyrelsens arbetsutskott[19] | C | Lars Rosander | KD | Åke Nilsson | S | Tomas Söreling |
Mandatfördelning i valen 1970–2018Redigera
Valår | V | S | MP | MSVO | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 1 | 21 | 15 | 4 | 2 | 6 |
| 49 | 90,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 2 | 20 | 15 | 3 | 2 | 7 |
| 49 | 91,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 2 | 21 | 14 | 3 | 2 | 7 |
| 49 | 92,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 4 | 20 | 13 | 3 | 2 | 7 |
| 49 | 91,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 3 | 20 | 13 | 2 | 3 | 8 |
| 49 | 91,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 4 | 20 | 13 | 3 | 2 | 7 |
| 49 | 89,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 4 | 20 | 1 | 13 | 2 | 3 | 6 |
| 49 | 85,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 6 | 17 | 12 | 2 | 5 | 7 |
| 49 | 84,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 7 | 21 | 12 | 1 | 3 | 5 |
| 49 | 85,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 7 | 19 | 2 | 8 | 1 | 7 | 5 |
| 49 | 78,95 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 5 | 21 | 2 | 9 | 2 | 6 | 4 |
| 49 | 78,27 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 5 | 18 | 1 | 2 | 9 | 1 | 4 | 5 |
| 45 | 77,57 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 4 | 15 | 2 | 1 | 11 | 1 | 5 | 6 |
| 45 | 79,66 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 3 | 16 | 1 | 5 | 11 | 1 | 4 | 4 |
| 45 | 80,74 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 4 | 12 | 6 | 15 | 4 | 4 |
| 45 | 82,37 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
VänorterRedigera
BilderRedigera
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Oskarshamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2018 (Läst 18 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ [1], fms.hultsfred.se (Kommunfullmäktige).
- ^ [2], fms.hultsfred.se (Kommunstyrelsen).
- ^ [3], fms.hultsfred.se (Barn- och utbildningsnämnden).
- ^ [4], fms.hultsfred.se (Miljö- och byggnadsnämnden, Hultsfreds del).
- ^ [5], fms.hultsfred.se (Socialnämnden).
- ^ [6], fms.hultsfred.se (Trafiknämnden).
- ^ [7], fms.hultsfred.se (Valnämnden).
- ^ [8], fms.hultsfred.se (Kommunstyrelsens arbetsutskott).
Externa länkarRedigera
- Wikimedia Commons har media som rör Hultsfreds kommun.
- Hultsfreds kommun