- För andra betydelser, se Nässjö (olika betydelser).
Nässjö [²nɛɧːøː] är en tätort och centralort i Nässjö kommun i Jönköpings län.
| Nässjö | |
| Tätort Centralort | |
 Nässjö centralstation
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Jönköpings län |
| Kommun | Nässjö kommun |
| Distrikt | Nässjö distrikt |
| Koordinater | 57°39′10″N 14°42′17″Ö / 57.65278°N 14.70472°Ö |
| Area | |
| - tätort | 1 150 hektar (2018)[4] |
| - kommun | 988,5 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 18 417 (2019)[3] |
| - kommun | 31 563 (2020)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 16,015 inv./hektar |
| - kommun | 32 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Nässjö |
| Postnummer | 571 XX |
| Riktnummer | 0380 |
| Tätortskod | T1608[5] |
| GeoNames | 2690170 |
  Ortens läge i Jönköpings län
| |
| Wikimedia Commons: Nässjö | |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
HistoriaRedigera
Nässjös historia börjar 1864, när beslutet togs att Södra stambanan skulle dras genom orten och sedan dess har staden varit känd som en stor järnvägsknut.
Tidigare låg här byarna Åker, Runneryd vid Runnerydsjön där järnvägsstationen anlades och herrgården Ingsberg vid Ingsbergssjön. I Runneryd där stationen anlades bodde endast 53 personer år 1850. Enligt myten hade riksdagsmannen Petter Jönsson i Träslända betydelse för att järnvägen fick den dragning den fick. På 1870-talet började Nässjö att blomstra, 1873 öppnades Nässjö–Oskarshamns Järnväg, 1874 Östra stambanan, 1882 Halmstad-Nässjö järnväg och slutligen 1914 Kalmar-Nässjö järnväg. 1875 hade Nässjö 1 351 invånare. 1882 flyttade Nässjö Stolfabrik sin verksamhet till orten.[6]
Orten utvecklades till ett municipalsamhälle 1881 och fick köpingsrättigheter 1890. 1892 härjade en eldsvåda i norra och västra delen av Nässjö, varvid 45 boningshus eller 1/3 av samhället brann ned. 1897 förlades Sörängens folkhögskola till Nässjö. Tack vare frikostiga donationer av bland andra Carl Johan Petersson gick staden snabbt framåt. 1900 var folkmängden 2 036 invånare. Kyrkan uppfördes 1909 i baltisk gotik.[7]
1914 erhöll Nässjö stadsrättigheter. Den förblev tillhörigt Tveta, Vista och Mo tingslag.[7] Nässjö stadshus på Rådhusgatan uppfördes 1913-1914 i nationalromantisk stil och är ritat av arkitektduon Carl Melin och August Ewe. I huset fanns tidigare stadshotellet och en polisstation samt affärer och bostäder. 1964 ersattes stadshotellet i stadshuset av Hotell Högland, ritat av Forssman & Snellman.[8]
Stadens första järnvägsstation, som var dess första offentliga byggnad, ritades av Adolf W. Edelsvärd, som också aktivt deltog i stadsplaneringen och utformningen runt stationsområdet Nässjö C. Nässjö är idag den enda plats i Sverige där järnvägar från sex olika håll strålar samman med person- och godstrafik på samtliga banor. Här finns ett järnvägsmuseum, Nässjö Järnvägsmuseum, som visar Nässjös historia som järnvägsstad, men även svensk järnvägshistoria i allmänhet.
Förutom Trafikverket finns en stor mängd trä- och verkstadsindustrier i staden som stora arbetsgivare. Fram till 1981 fanns det ett i Småland välkänt bryggeri, Nässjö bryggeri, som bland annat tillverkade det klassiska ölet Fat 21. Efter nedläggningen stod bryggeribyggnaden tom fram till 1988, då den brann upp.
Strax utanför Nässjö fanns under 1900-talets första del diakonissanstalten i Viebäck, en anstalt för unga flickor från hela landet.
Administrativa tillhörigheterRedigera
Nässjö var och är kyrkby i Nässjö socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Nässjö landskommun, där 12 augusti 1881 inrättades Nässjö municipalsamhälle. 1890 utbröts orten och dess närområde ur landskommunen och bildade Nässjö köping, vilken ombildades 1914 till Nässjö stad. Stadskommunen införlivade 1948 Nässjö socken/landskommun och uppgick 1971 i Nässjö kommun med Nässjö som centralort.[9]
I kyrkligt hänseende har Nässjö alltid hört till Nässjö församling.[10]
Orten ingick till 1891 i Tveta tingslag och därefter till 1971 i Tveta, Vista och Mo tingslag. Sedan 1971 ingår Nässjö i Eksjö tingsrätts domsaga.[11]
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Nässjö 1900–2015[12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 2 010 | † | ||
| 1960 | 17 306 | |||
| 1965 | 18 732 | |||
| 1970 | 19 434 | |||
| 1975 | 18 634 | |||
| 1980 | 17 435 | |||
| 1990 | 16 945 | 1 108 | ||
| 1995 | 16 901 | 1 133 | ||
| 2000 | 16 428 | 1 141 | ||
| 2005 | 16 463 | 1 141 | ||
| 2010 | 16 678 | 1 144 | ||
| 2015 | 17 719 | 1 134 | ||
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. | ||||
UtbildningRedigera
- Brinellgymnasiet, ett av Sveriges två bandygymnasier. Här finns även Sveriges enda riksidrottsgymnasium i bowling.
- Norråsaskolan, högstadieskola
- Åkerskolan, f-6
- Handskerydsskolan, f-6
- Hultetskolan, 5-6
- Nyhemsskolan, f-6
- Runnerydsskolan, f-6
- Brinells högstadium, högstadieskola
- Sörängens folkhögskola
SportRedigera
Nässjö är en av Sveriges främsta bowlingstäder, med både ett herrlag Team Clan och ett damlag BK Högland i elitserien. Smålands Fotbollförbund bildades i Nässjö den 19 mars 1911.
Nässjö är en klassisk bandystad. Hemmaplan var fram till 2012 Skogsvallen numera Stinsen Arena.
Innebandyföreningar är:
- IBK Lokomotiv Nässjö - Division 4
- Nässjö IBF
- Nässjö IBF Dam - Division 3
Övriga idrottsföreningar:
- Nässjö FF spelar herrfotboll i division 2 (2018) damfotboll i division 4
- Nässjö Basket är en basketklubb.
- Nässjö HC är en ishockeyklubb
- Nässjö HF är en handbollsklubb
- Nässjö BK är en bowlingklubb.
Kända personer från NässjöRedigera
- Daniel Andersson, bandyspelare
- Jan Axelsson, SVT
- Majgull Axelsson, författare
- Nils "Nicke" Bergström, bandyspelare
- Anders Björck, politiker
- K. Arne Blom, författare
- Nicke Borg, musiker
- Dregen, musiker
- Ulf Friberg, skådespelare
- Henrik Elmér, ståuppkomiker
- Uno "Myggan" Ericson, nöjeshistoriker och journalist
- Anders Faager, friidrottssprinter
- Jesper Fast, ishockeyspelare
- Therese Grankvist, sångare
- Åke Gustavsson, politiker
- Jan "Habo" Johansson
- Peter Larsson, fotbollsspelare
- Torsten Lindberg, fotbollsmålvakt
- Fredrik B. Nilsson, radioprofil
- Thomas Wernerson, fotbollsspelare
BilderRedigera
Kulturhuset Pigalle
Nässjö järnvägsstation
Nässjö kyrka
Brotsabokyrkan
Rådhusgatan
Nässjö från vattentornet
Flygfoto över Nässjö stadshus
Se ävenRedigera
- Nässjö socken
- Lista över fasta fornminnen i Nässjö (för omfattning av detta område, se Nässjö stad#Sockenkod)
ReferenserRedigera
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 22 september 2013, (Källa från Wikidata)
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 492
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 493
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014174647/http://www.nassjo.se/Om-kommunen/Naessjoebygdens-historia/Historiska-sevaerdheter/Historiskt-intressanta-byggnader/Naessjoe-stad/Stadshuset. Läst 14 oktober 2013.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Vidare läsningRedigera
- Nässjö - knutpunkt på höglandet. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 44. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. 1987. Libris länk. ISBN 91-85098-44-2
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Nässjö.
