Öppna huvudmenyn

Övertorneå kyrka

kyrkobyggnad i Svenska kyrkan i Övertorneå, Sverige

Övertorneå kyrka i Övertorneå, Sverige (Matarengi) är församlingskyrka i Övertorneå församling i Luleå stift. Kyrkan är uppförd 17341736 av Hans Biskop. Klockstapeln byggdes 1763. Övertorneå kyrka var motiv på frimärke 1997.[1]

Övertorneå kyrka
Kyrka
Övertorneå kyrka i juli 2004. I bakgrunden syns Torne älv och berget Aavasaksa.
Övertorneå kyrka i juli 2004. I bakgrunden syns Torne älv och berget Aavasaksa.
Land Sverige Sverige
Län Norrbottens län
Ort Övertorneå
Trossamfund Svenska Kyrkan
Stift Luleå stift
Församling Övertorneå församling
Koordinater 66°23′24.9″N 23°39′25.52″Ö / 66.390250°N 23.6570889°Ö / 66.390250; 23.6570889
Invigd 1737
Bebyggelse-
registret
21300000003932
Kyrkans interiör. Predikstolen, altartavlan och korskranket med pyramider.
Kyrkans interiör. Predikstolen, altartavlan och korskranket med pyramider.
Kyrkans berömda orgel på läktaren i västra korsarmen. Orgelläktarens barriär har gammaltestamentliga motiv.

HistoriaRedigera

Sedan Särkilax kapell förstörts av vårfloden 1617 uppfördes en ny kyrka på östra sluttningen av berget Särkivaara i Matarengi. Den nya platsen var säkrare från Torne älvs vårfloder och islossningar. Den nya kyrkan stod klar kort tid efter vårfloden 1617. När exakt har inte gått att belägga i källorna. [2] I november 1734 uppges att den gamla kyrkan rivits ned och att arbetet med grunden till den nya kyrkan hade påbörjats. Den nya kyrkan gavs formen av en korskyrka. Arbetet leddes av Hans Biskop. Biskop gjorde även den skulpturala utsmyckningen i kyrkan, till exempel korskranket med pyramider. 1763 byggdes en ny klockstapel som är av bottnisk typ.

Nuvarande altartavla är målad av Karl Tirén år 1903 efter en målning i Molde domkyrka av Axel Ender.

Någon gång under vintern 1716-1717 plundrades kyrkan av ryska kosacker. Kyrkoherden Johannes Tornberg blev enligt traditionen så svårt misshandlad av dem med sin egen käpp att han avled två dagar senare. Tornbergs spanskrörkäpp finns bevarad i kyrkan. Traditionen uppger också att ryssarna ska ha rövat bort den kyrkklocka som återfunnits i vattnet efter vårfloden 1617 då Särkilax kapell spolades bort. Uppgiften är dock av allt att döma en vandringssägen då sockenmännen ännu 40 år efter vårfloden uppgav att klockan som försvann inte hade återfunnits. [3] Storklockan, hängdes upp i den östra stegporten i december 1688, grävdes ner innan anfallet och räddades på så vis undan ryssarna. När socknen delades i två delar på grund av nya riksgränsdragningen 1809 överläts den klockan till nybildade Övertorneå församling i storfurstendömet Finland.

 
Klockstapeln från 1763.

OrgelRedigera

År 1779 köpte Övertorneå församling orgeln i Tyska kyrkan i Stockholm. Orgeln byggdes av Paulus Müller från Spandau 1608[4] för Tyska kyrkan, där den kom att byggas om ett flertal gånger för att passa tidens skiftande smak, innan den slutligen ansågs föråldrad.

Pastorsadjunkten Nils Wiklund hade i december 1776 suspenderats från sin tjänst i Övertorneå. Wiklund och kyrkoherden Isak Grape hade anklagats och dömts för att ha gynnat en väckelserörelse.[5] När Wiklund vädjat till Svea hovrätt utan att få upprättelse, begav han sig till Stockholm för att söka upprättelse hos kungen. 1779 föll det kungliga utslaget som friade Wiklund som då kunde återvända till sin gamla adjunktstjänst.[6] Under tiden Wiklund vistades i Stockholm hittade han orgeln. Via hans förmedling köptes orgeln av Övertorneå församling i stället för att kasseras. Redan 1780 kunde orgelbyggare Mathias Svahlberg sätta upp orgelns över- och huvudverk i Övertorneå kyrka. Ryggpositivet sattes upp i Hietaniemi kyrka året därpå.[7] Orgelns pedalverk gick förlorat.

Orgeln var tagen ur bruk 1934-1971, då en ny pneumatisk orgel byggd av Grönlunds orgelbyggeri och placerad bakom den gamla, i stället ljöd. 1971 restaurerades gamla orgeln av Grönlunds och togs i bruk igen. Orgeln försågs då också med ett nytt pedalverk. I samband med det revs 1934 års orgel.[8]

Merparten av orgelns skulpturer antas vara gjorda av träsnidaren Mårten Redtmer som smyckade regalskeppet Vasa.

Övertorneå-projektetRedigera

Inom det omfattande så kallade Övertorneå-projektet 1991–1999 utfördes noggrann dokumentation, rekonstruktion och restaurering av orgeln. Rekonstruktionen sattes upp och invigdes i Norrfjärdens kyrka 1997. Övertorneåorgeln restaurerades till det skick den hade då den sattes upp. Ett nytt pedalverk tillkom. Orgeln återinvigdes 1999. Ledare för Övertorneå-projektet var professor Hans-Ola Ericsson.[9] Huvudrådgivare var professor Harald Vogel.[10] Ytterligare en kopia byggdes och installerades 2004 i Tyska kyrkan, därifrån den en gång kom. Arbetena utfördes av Grönlunds orgelbyggeri.

DispositionRedigera

Huvudverk C–c³ Öververk C–c³ Pedalverk C–d¹
Quintadena 16’ Gedackt 8’ Unter Bass 16’ (ny)
Principal 8’ Octava 4’ Gedackter Bass 8’ (ny)
Flachflöjt 8’ Quinta 3’ (eg. 22/3’) Octava Bass 4’ (ny)
Gedackt 8’ Octava 2’ Posaunen Bass 16’ (ny)
Octava 4’ Octava 1’ (eg. Mixtur I chor) Trommeten Bass 8’ (ny)
Spitzflöt 4’ Scharf II chor Dulsian Bass 8’ (ny)
Quinta 3’ (eg. 22/3’) Vox Humana 8’ (ny) Corneten Bass 4’ (ny)
Octava 2’
Mixtur III chor Koppel Fågelsång (ny)
Cymbel II chor (ny) Huvudverk/Pedalverk Övrigt
Trompet 8’ (ny) Öververk/Huvudverk Stämd i korton a¹=467 Hz
Temperering: Werckmeister III

DiskografiRedigera

Inspelningar av musik framförd på kyrkans orgel.

KällorRedigera

  1. ^ Övertorneå kyrka som frimärke (Postens frimärksdatabas)
  2. ^ Antti, Petter (2017). Särkilax och kyrkans som försvann, ISBN 9789163940743 
  3. ^ Antti, Petter (2017). Särkilax och kyrkan som försvann, ISBN 9789163940743 
  4. ^ Glimtar ur Övertorneå sockens tidigare historia av Bror Muotka med bearbetning av Gunnar Kieri, utgiven 1996
  5. ^ Härnösands stifts herdaminne på nätet: Övertorneå
  6. ^ Härnösands stifts herdaminne på nätet: Nedertorneå
  7. ^ Övertorneå församling – Övertorneå kyrka
  8. ^ Weman Ericsson Lena, red (1999). Övertorneåprojektet: om restaureringen av orgeln i Övertorneå. Piteå: Musikhögsk. i Piteå, Luleå tekniska univ. Libris 7453677. ISBN 91-630-7884-8 
  9. ^ Luleå tekniska universitet - Hans-Ola Ericsson
  10. ^ Luleå tekniska universitet - Harald Vogel, hedersdoktor

Vidare läsningRedigera

  • Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 216-217. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4 

Externa länkarRedigera