Hedenäset
Hedenäset (finska: Koivukylä) är en tätort i Hietaniemi distrikt i Övertorneå kommun i Tornedalen och Norrbottens län samt kyrkbyn i Hietaniemi socken.
| Hedenäset | |
| Koivukylä | |
| Tätort | |
 Flygfoto från augusti 1994 över Kyrkudden där Hietaniemi kyrka är belägen.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Övertorneå kommun |
| Distrikt | Hietaniemi distrikt |
| Koordinater | 66°13′35″N 23°41′10″Ö / 66.22639°N 23.68611°Ö |
| Area | 138 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 224 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 1,62 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Hedenäset |
| Postnummer | 957 95 |
| Riktnummer | 0927 |
| Tätortskod | T8612[2] |
| Beb.områdeskod | 2518TB101 (1960–)[3] |
| Geonames | 605777 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Hedenäset | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Torne älv bildar vid Hedenäset ett inlandsdelta med flera så kallade suveränitetsholmar. På en udde i älven ligger Hietaniemi kyrka. På kyrkudden finns också en gammal marknadsplats.[4] Hietaniemi översatt till svenska blir sandudde.
Namnet redigera
Hedenäset fick sitt nuvarande namn 1914 då järnvägen Karungi–Övertorneå drogs genom byn. Det tidigare namnet var Koivukylä på finska, samt "Koijukylä" på meänkieli, vilket betyder ’björkbyn’.
Historia redigera
Arkeologer har funnit resterna av en försvarsmur på kyrkudden i Hedenäset som troligtvis byggdes på medeltiden då strider mellan nordbor, tavaster och kareler förekom i Hietaniemi-området. Jordbruket utvecklades sakta i Tornedalen då fisket hade en dominerande ställning.[5]
I Koivukylä fanns år 1543 sex hemman varav ett senare övergavs. År 1571 betalade fem gårdar silverskatt. Den rikaste personen i byn var Johan Nilsson som hade en förmögenhet på 232 mark. Detta var märkligt då varken han eller någon annan i byn varit birkarlar. Inga större förändringar skedde i Koivukylä förrän mot slutet av 1500-talet då hemmansantalet började öka. I början av 1600-talet fanns 13 hemman i byn. Vanliga namn i Koivukylä i början 1600-talet var Ero, Karinen, Simu, Lassinantti och Korpi.[6]
År 1543 hade Hietaniemi sex hemman men antalet minskade under resterande delen av 1500-talet, då minst två hemman hade förlorat sin husbonde och änkorna övergivit gårdarna på grund av fattigdom. I 1579 års husmansförteckning finns inte en enda husman antecknad för Hietaniemi. Hemmanen ökade dock till fyra i början av 1600-talet. I 1571 års silverskatteregister taxerades Olof Mattsson för 13 kor och 5 lod silver. Hela hans förmögenhet uppgick till 240 mark. Hans gård blev senare känd som Hietaniemi-gården.[7]
Hietaniemi var ändå fram till år 1878 kapellförsamling under Övertorneå. Den fasta skolan upprättades i Matarengi/Övertorneå år 1854 medan Hietaniemi fick vänta. Vid en kyrkostämma år 1864 beslöt man att grunda en fast folkskola och att denna skulle byggas i Koivukylä. Första läraren blev Pehr Anders Mörtberg. Han var även den första läraren som undervisade på svenska.[8]
Administrativ tillhörighet redigera
Hedenäset ligger i Hietaniemi socken. I samband med kommunreformen 1863 bildades Hietaniemi landskommun, som Hedenäset tillhörde fram till 1 januari 1969, då landskommunen uppgick i Övertorneå landskommun. Två år senare, 1971, ombildades Övertorneå landskommun till Övertorneå kommun, som Hedenäset sedan dess har tillhört.
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Hedenäset 1950–2020[9][10][11][12][13][14][15] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 568 | ## | ||
| 1960 | 614 | 183 | ||
| 1965 | 624 | 185 | ||
| 1970 | 552 | 178 | ||
| 1975 | 486 | 190 | ||
| 1980 | 462 | 191 | ||
| 1990 | 371 | 195 | ||
| 1995 | 349 | 200 | ||
| 2000 | 301 | 200 | ||
| 2005 | 285 | 201 | ||
| 2010 | 270 | 198 | ||
| 2015 | 243 | 138 | ||
| 2020 | 224 | 138 | ||
Anm.:
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Samhället redigera
I Hedenäset finns Hietaniemi friskola, med både för- och grundskola. Utbildningslokaler i Hedenäset har också Utbildning Nord.
Näringsliv redigera
I Hedenäset hade Norrmejerier ett bärpresseri där bär till drycken Jokk pressades. 2013 sålde Norrmejerier bärpresseriet till företaget Trensums Food AB som tog över produktionen i bärpresseriet i januari 2014.[16]
Idrott redigera
SK Gränsen heter sportklubben i Hedenäset.
Personer från Hedenäset redigera
- John Björkén, medicine doktor
- Kalle Grenemark, skidskytt
- Lennart Hardell, professor
- Alfred Joki, Skidskytt, som nått OS 2 gånger.
- Harald Larsson, riksdagsledamot
- Klemet Olofsson Hietaniemi, grundare av byn Lainio omkring 1650
- Gunhild Stensmyr, konstkurator
Omgivande orter redigera
Nedanstående graf beskriver ett urval orter i omgivningen, inom en radie av 25 kilometer.
Hedenäset
Noter redigera
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 7 januari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Swedish Lapland Arkiverad 18 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Hietaniemi kyrka (Läst 18 januari 2015)
- ^ Heikkilä, Sven. 1999. Tornedalens historia IV. Övertorneå. Sidorna 371-372.
- ^ Hederyd, Olof, Alamäki, Yrjö, Kenttä, Matti (red). 1991.Tornedalens historia I. Tornedalskommunernas historiekommitté. Sidorna 232-233
- ^ Hederyd, Olof, Alamäki, Yrjö, Kenttä, Matti (red). 1991.Tornedalens historia I. Tornedalskommunernas historiekommitté. Sidan 233.
- ^ Heikkilä, Sven. 1999. Tornedalens historia IV. Övertorneå. Sidorna 366-372.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 19 maj 1952. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 24 december 2016 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 83
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 75
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 46. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 54. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 26 oktober 2016.
- ^ Food-Supply.se Trensums Food AB förvärvar bärpresseri i Hedenäset, Norrbotten (Läst 18 januari 2015)
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Hedenäset.- Hedenäsets byaförening
