Öppna huvudmenyn

Ann-Sofie Ohlander

professor emerita i historia vid Örebro universitet

Ann-Sofie Ohlander, född 1941, är professor emerita i historia vid Örebro universitet. Hon har forskat kring livsvillkor i Sverige. Ohlander skriver i dagspressen rörande familjehistoria, kvinno- och jämställdhetsforskning.

Ann-Sofie Ohlander, född 22/3 1941 i Vittaryd, Kronobergs län är en svensk historiker och professor emeritus vid Örebro universitet. Gift 1964-1983 med Torsten Kälvemark. Ann-Sofie Ohlander, född 22/3 1941 i Vittaryd, Kronobergs län. Hon växte upp i Ljuder socken, skolgång i Emmaboda samrealskola och Växjö högre allmänna läroverk. Studier vid Uppsala universitet, fil dr i historia 1972, doktorsavhandling om svensk utvandringspolitik vid sekelskiftet 1900, befattningar vid Uppsala universitet 1968-1995, professor i historia vid Örebro högskola/universitet 1995-2005. Hon har forskat om den svenska utvandringen till Amerika, historisk demografi, kvinnors och barns historia samt om historiska aspekter på medicin och psykologi. Ledamot av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)1994-96 och Regeringens forskningsberedning 1998-2002. Kvinnoforsknings- och jämställdhetsfrågor har särskilt engagerat henne, bland annat som forskningssekreterare vid Riksbankens Jubileumsfond, 1979-83, ordf i Kvinnohistoriska seminariet, Uppsala universitet 1981-1993, ordf i Uppsala universitets jämställdhetskommitté 1991-94, ordf i Kulturdepartementets arbetsgrupp Genus på museer 2002-2003, ordf i styrelsen för Nationella sekretariatet för genusforskning 2003-2006. Hon har fullgjort utredningsuppdrag för regeringen i samband med FNs konferens om Befolkning och utveckling 1993, och Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) 2009-10 (Granskning av läroböcker i historia och samhällkunskap). Med Finland har hon långvariga förbindelser. Vt 1975 vikarierade hon som professor i allmän historia vid Åbo Akademi. Vt 1995 undervisade hon i historia vid Helsingfors universitet. Finlands Akademi och finländska universitet har återkommande anlitat henne som expert. 2006-10 var hon ledamot av the Academic Advisory Board of the Helsinki Collegium for Advanced Studies. Hon är korresponderande ledamot av Svenska Litteratursällskapet i Finland, Kulturfonden för Sverige och Finland har tilldelat henne ett stipendium. Internationellt har hon bl a erhållit forskningsmedel inom historisk demografi från Ford Foundation (1974), deltagit i ett projekt om kvinnor och moderskap vid European University Institute i Florens (1990-91), och drivit projektsamarbete i medicinhistoria med Nord-Europa-Institut vid Humboldtuniversitetet i Berlin (2002-2005). Hon har deltagit och publicerat sig i debatter om kvinnor och jämställdhet, barns förhållanden, och med såväl vetenskaplig som personlig bakgrund om själssjukdom och psykiatri. Inom dessa områden har hon också hållit talrika populärvetenskapliga föreläsningar. Tillsammans med vetenskapsjournalisten Ulla-Britt Strömberg har hon skrivit boken ”Tusen svenska kvinnoår”, som hittills kommit ut i fyra upplagor, den första 1996. Hon har redigerat specialnummer om kvinnohistoria i Historik tidskrift (1983, 1987) och Kyrkohistorisk årsskrift (1994). Hon har också medverkat i en lärobok i historia för gymnasiet Vid sidan av sin vetenskapliga verksamhet har hon publicerat essäer och dikter.

PublikationerRedigera

  • Reaktionen mot utvandringen. Svensk utvandringspolitik 1901-1904. Uppsala 1972.
  • Kärlek, död och frihet. Historiska uppsatser om människovärde och livsvillkor i Sverige. Norstedt 1986 (innehåller uppsatsen Synen på självmordet i Sverige från medeltid till nutid).
  • Den bästa generationen? Erfarenheter hos svenskar födda 1965-74. Rabén Prisma 1998 (tillsammans med Johanna Enberg och Sofia Kälvemark; innehåller en artikel om barndomens svenska historia under 1900-talet).
  • Tusen svenska kvinnoår. Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid. 4:e uppl 2018 (tills med Ulla-Britt Strömberg)
  • Medverkan i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborgs universitet, Göteborg 2018-, https://www.skbl.se . Artiklarna Hedda Andersson, Ellen Fries, Märta Leijon, Karolina Widerström.
  • Medförfattare i Epos 1b. Lärobok i historia för gymnasiet. - 2012 - 1. uppl.
  • SOU 2010:10. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan, Stockholm, Fritze 2010.
  • SOU 2010:10. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritze, 2010.
  • ”Vi äro dock inte könsvarelser utan födda till medborgare i Guds rike. Om Märta Leijon”. Medverkan i Hössjer Sundman, Boel (red.), ”Äntligen stod hon i predikstolen! Historiska vägval 1958”, Verbum, Stockholm, 2008.
  • ”Bortom diagnosen. Om det förlorade lyssnandet”. I: Martin Kylhammar & Jean-Francois Battail (red), Det vanställda ordet. Om den svåra konsten att värna sin integritet. Carlssons 2006. Kvinnors arbete. SNS förlag 2005.
  • "Frihet, begränsningar och skyddslöshet i flickors historia från 1900 till nutid";. I:B. Meurling (red), Varför flickor? Ideal, självbilder och ätstörningar.Studentlitteratur, Lund. 2003.
  • "Two sets of responsibilities: Weaknesses and strengths in women's history". I: Gender inequalities in health. A Swedish Perspective. Eds Piroska Östlin et alii. Harvard Center for Population and Development Studies. 2001. Distr. Harvard University Press.
  • SOU 1994:38.Women, Children and Work in Sweden 1850-1993. Report for the International Conference on Population and Development in Cairo 1993. (Utrikesdepartementet 1994).
  • Det bortträngda barnet. Uppsatser om psykoanalys och historia. Opuscula historica Upsaliensia 10,1993).
  • More Children of Better Quality? Aspects on Swedish Population Policy in the 1930s. Almqvist & Wiksell International, Uppsala 1980.
  • Reaktionen mot utvandringen. Emigrationsfrågan i svensk debatt och politik 1901-1904. Studia Historica Upsaliensia 41, Uppsala 1972.

Essäer, dikter:

  • ”Att generalisera sitt öde. Om Monika Maron, Christa Wolf och en existentiell strategi.” I: Ord i rättan tid. En festlig skrift om forskning och politik makt och medier tillägnad Thorsten Nybom. Redaktion Anders Björnsson m fl. Carlssons 2005.
  • ”Frans G. Bengtsson och döden”. I: De lärdas bibliotek: Trettio Uppsalaprofessorer om betydelsefulla böcker, Atlantis, Stockholm, 1993
  • ”Om att nå fram till sin förtvivlan. En reflexion kring Mjältsjukan”. I: Ullén, Marian (red.),
  • Under det höga valvet. En Tegnérbok, Norstedt, Stockholm, 1996
  • Medverkan i Ringgren, Magnus (red.), Segel. Sju poeter från Uppsala. En antologi, B. Östlings bokförl. Symposion, Stockholm, 1991

KällorRedigera

Externa länkarRedigera