Ålands politik
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ålands politik omfattar det politiska systemet, institutionerna och självstyrelsen på Åland, en självstyrande, demilitariserad och enspråkigt svenskspråkig region inom Finland sedan 1921.
Regionen har ett eget parlament (Ålands lagting) och en egen regering (Ålands landskapsregering). Den har lagstiftningsbehörighet inom flera områden, men saknar full ekonomisk autonomi samt behörighet i utrikes- och säkerhetspolitik.
Ålands särställning grundar sig på lösningen av Ålandsfrågan efter första världskriget, kallad Ålandsmodellen. Den skyddar svenska språket och kulturen samtidigt som Finland behåller suveräniteten.
Självstyrelsen har utvecklats över tid och ger Åland en unik ställning både nationellt och internationellt, inklusive särskilda undantag inom Europeiska unionen.[1]
Ålands politiska historia
redigeraSvensk tid (1634–1809)
redigeraFrån 1634 till 1809 tillhörde Åland Sverige och var en del av Åbo och Björneborgs län. Under denna tid fungerade Kastelholm som Ålands administrativa centrum. Åland styrdes som övriga delar av riket, utan särskild självständighet.
Rysk tid (1809–1917)
redigeraEfter Freden i Fredrikshamn 1809 blev Åland en del av Tsarryssland och ingick i Storfurstendömet Finland. Området lydde under Åbo och Björneborgs län. Efter Krimkriget undertecknades Ålandsservitutet 1856, vilket förbjöd militära befästningar på Åland och inledde öarnas demilitarisering.[2]
Självstyrelse och politisk utveckling (1906–1995)
redigeraDen 1 januari 1906 bildades Ålands socialdemokrater, Ålands första politiska parti. Under Finlands självständighetskamp växte på Åland önskan om återförening med Sverige. Ålandsrörelsen lyfte frågan till Nationernas förbund, som 1921 beslutade att Åland skulle förbli en autonom del av Finland med särskilda rättigheter.[3] Självstyrelselagen trädde i kraft och gav Åland ett eget parlament. År 1922 hölls det första lagtingsmötet, som än i dag firas som Ålands självstyrelsedag.
Ålands län bildades 1918 för att möjliggöra självstyre. Under 1900-talet stärktes självstyrelsen successivt, bland annat genom revision av självstyrelselagen 1951, officiellt erkännande av Ålands flagga 1954 och medlemskap i Nordiska rådet 1970. Parlamentarism infördes 1988, vilket stärkte den demokratiska förankringen.
EU-medlemskap och nutid (1995–)
redigeraÅland blev medlem i Europeiska unionen 1995 efter en folkomröstning, men med särskilda villkor. Under 2000-talet har självstyrelsen utvecklats vidare och diskussioner förs om ytterligare utvidgningar och lagstiftningsändringar.
Politisk status och autonomi
redigeraÅlands särskilda status kommer från lösningen på Ålandsfrågan, den så kallade Ålandsmodellen. Ålands politiska ställning kännetecknas av fyra huvudsakliga element:
- Självstyre – Egen lagstiftningsrätt inom flera områden
- Demilitarisering – Inga militära anläggningar eller trupper
- Neutralitet – Skyddad neutral status i konflikter
- Svenskspråkighet – Svenska som enda officiella språk
Som självstyrt område fungerar Åland nästan som en självständig stat inom de områden där lagtinget har rätt att stifta lagar. Åland räknas som en autonom region inom Finland.
Svenskt språk och kultur
redigeraÅland är officiellt enspråkigt svenskt. Lagar skyddar invånarnas svenska språk och kultur. För att få åländsk hembygdsrätt måste man kunna svenska.
Finland har två officiella språk: svenska och finska. Men Ålands självstyrelse gör att Åland bara har svenska som officiellt språk. Till skillnad från i övriga Finland har man på Åland inte rätt till offentlig service på finska. Finska är inte heller ett officiellt minoritetsspråk på Åland. Finsktalande personer har faktiskt större språkliga rättigheter i Sverige, där finska är ett erkänt minoritetsspråk, än på Åland.
Skyddet av det svenska språket var huvudorsaken till att Åland fick självstyre. Självstyrelsen fungerar som ett minoritetsskydd för att bevara Ålands svenska identitet och förhindra förfinskning.
Ålands självstyrelse
redigeraÅlands självstyre skapades genom Nationernas förbunds beslut 1921. Självstyret ger Åland rätt att stifta egna lagar inom många områden genom självstyrelselagen. Åland har ett eget parlament, Ålands lagting, och en egen regering, Ålands landskapsregering. Lokala frågor sköts av Ålands kommuner. Landskapsregeringen leder landskapsförvaltningen.
De myndighetsuppgifter som inte hanteras av lagtinget eller landskapsregeringen sköts av Statens ämbetsverk på Åland.
Åländsk hembygdsrätt
redigeraÅlänningar är finska medborgare, men Åland har också ett regionalt medborgarskap som kallas åländsk hembygdsrätt. Man behöver i regel ha hembygdsrätt för att få:
- Äga fast egendom på Åland
- Driva näringsverksamhet på Åland
- Rösta i val till lagtinget
- Ställa upp som kandidat i lagtingsval
Detta system skyddar Ålands lokala kultur och identitet genom att säkerställa att personer med koppling till Åland har inflytande över ögruppens framtid.
Ålands demilitarisering
redigeraÅland är helt demilitariserat. Det betyder att:
- Militär personal inte får vistas där
- Inga militära anläggningar får byggas
- Ålänningar är befriade från värnplikt
Demilitariseringen började efter Krimkriget (1854–1856). Vid Parisfreden (1856) skapades Ålandsservitutet, som förbjöd militära anläggningar på Åland. Under första världskriget 1914 fick Ryssland tillfälligt tillstånd av England och Frankrike att befästa Åland. 1921 skrev Finland under en ny konvention som bekräftade förbudet från 1856.
Efter andra världskriget stärktes Ålands demilitarisering genom nya avtal mellan Finland och Sovjetunionen 1940 och genom fredsfördraget i Paris 1947. 1992 skrev Ryssland och Finland under ett avtal som ytterligare bekräftade Ålands demilitariserade status.
Autonomins begränsningar
redigeraÅlands självstyre omfattar inte alla områden. De viktigaste begränsningarna gäller:
Ekonomiska begränsningar
redigeraÅland får inte ta ut egna skatter eller tullavgifter för att finansiera sin verksamhet. Istället tar finska staten ut skatter, tullar och avgifter på Åland precis som i övriga Finland.
För att täcka Ålands utgifter finns ett anslag i Finlands statsbudget som går till Ålands lagting. Anslaget är 0,45 procent av statens inkomster (lån räknas inte in). Med dessa pengar sköter Åland de uppgifter som annars skulle skötas av statliga myndigheter. Lagtinget bestämmer själv hur pengarna ska användas.
Eftersom Åland inte har rätt att ta ut egna skatter är det åländska självstyret mer begränsat än i många andra autonoma regioner.
Rättsväsende och utrikespolitik
redigeraÅland har en egen polismyndighet men inget eget domstolsväsende. Ålands polismyndighet lyder under landskapsregeringens kansliminister.
Domstolarna på Åland är en del av Finlands domstolsväsen. På Åland finns Ålands tingsrätt och Ålands förvaltningsdomstol.
Åland kan inte ingå egna avtal med andra länder. Enligt självstyrelselagen sköter Finland all utrikespolitik. Men Åland har inflytande över internationella avtal som berör områden där Åland har självstyre. För att ett sådant avtal ska gälla på Åland måste lagtinget godkänna det.
Ålands politiska institutioner
redigeraMakten på Åland delas mellan finska staten och Ålands självstyrelseorgan. Åland stiftar egna lagar inom de områden som anges i självstyrelselagen. I frågor som ligger utanför Ålands behörighet, som utrikespolitik och försvar, gäller Finlands lagar.
Ålands lagting – den lagstiftande makten
redigeraÅlands lagting stiftar lagar på Åland. Lagtinget har 30 ledamöter och möts i Självstyrelsegården i Mariehamn. Lagtinget har rätt att stifta lagar inom många områden, bland annat:
- Utbildning och kultur
- Hälso- och sjukvård
- Socialtjänst
- Näringsliv och miljö
- Kommunfrågor
- Polis
- Post och lokaltrafik
- Radio och TV
Inom dessa områden fungerar Åland i praktiken som en egen stat med egna lagar och egen förvaltning.
Finlands presidents vetorätt
redigeraNär lagtinget har antagit en lag skickas den till Finlands president som kan lägga in veto. Presidenten får bara använda sin vetorätt i två fall:
- Om lagtinget har överskridit sin behörighet att stifta lagar
- Om lagen hotar Finlands inre eller yttre säkerhet
Presidenten fattar sitt beslut efter att ha fått utlåtanden från Ålandsdelegationen och ibland även från Högsta domstolen. Hälften av Ålandsdelegationens medlemmar utses av Finlands regering och hälften av Ålands lagting.
Blankettlagar
redigeraIbland vill lagtinget att samma lagar ska gälla på Åland som i övriga Finland, även inom områden där Åland har rätt att stifta egna lagar. Då stiftar lagtinget en blankettlag som säger att den finska lagen gäller på Åland. Detta betyder inte att lagtinget ger upp sin självstyrelsrätt, eftersom lagtinget när som helst kan ersätta blankettlagen med en egen åländsk lag.
Ålands landskapsregering – den verkställande makten
redigeraÅlands landskapsregering är Ålands regering. Den sköter de förvaltningsuppgifter som enligt självstyrelselagen tillhör Åland. Landskapsregeringen måste ha Ålands lagtings förtroende, vilket är grunden för parlamentarismen på Åland. Landskapsregeringen leder förvaltningen genom ministerstyre. Tillsammans kallas landskapsregeringen och förvaltningen för Landskapet Åland. Centralförvaltningen finns i Självstyrelsegården i Mariehamn.
Ålands riksdagsledamot – representanten i Finlands riksdag
redigeraÅland har en egen representant i Finlands riksdag. Denna riksdagsledamot arbetar för att:
- Se till att finska myndigheter följer självstyrelselagen
- Bevaka Ålands intressen i frågor som utrikespolitik, statlig beskattning, domstolar, tull samt civil- och straffrätt
- Driva viktiga åländska frågor som språkpolitik och sjöfart
Ålands förvaltning och kommuner
redigeraPå Åland sköts många uppgifter som i övriga Finland skulle skötas av finska staten istället av lokala självstyrelseorgan. Den offentliga förvaltningen på Åland är uppdelad mellan Landskapet Åland och Ålands kommuner. De få statliga uppgifter som fortfarande sköts av Finland hanteras av Statens ämbetsverk på Åland.
Ålands kommuner
redigeraÅland har 16 kommuner, var och en med egen förvaltning. Mariehamns stad är den största kommunen.
Ålands lagting bestämmer vilka uppgifter kommunerna ska sköta och ger ekonomiskt stöd till kommunerna genom ett särskilt system. Detta system omfördelar pengar mellan kommunerna för att säkerställa jämlik service i hela landskapet.
Statens ämbetsverk på Åland
redigeraStatens ämbetsverk på Åland (tidigare kallat Länsstyrelsen på Åland) representerar finska staten på Åland. På grund av självstyrelsen fungerar regionförvaltningen annorlunda på Åland än i övriga Finland. Ämbetsverket finns i Statens ämbetshus i Mariehamn.
Ämbetsverket leds av Ålands landshövding, som utses av Finlands president efter överenskommelse med lagtingets talman. Landshövdingens roll skiljer sig från andra landshövdingar i Finland eftersom de flesta länsstyrelsefunktioner har överförts till Ålands landskapsregering. Landshövdingen fungerar främst som statens representant på Åland.
Politiska partier och val på Åland
redigeraÅland har ett eget partisystem som är delvis fristående från det finska. De åländska partierna fokuserar främst på lokala frågor.
Politiska partier
redigeraEfter valet 2023 finns sex partier i Ålands lagting:
- Liberalerna på Åland (9 mandat)
- Åländsk Center (7 mandat)
- Ålands socialdemokrater (4 mandat)
- Moderat Samling för Åland (4 mandat)
- Obunden samling (5 mandat)
- Hållbart Initiativ (1 mandat)
Val på Åland
redigeraVal till Ålands lagting och Kommunalval på Åland regleras av en särskild landskapslag. För att få rösta i lagtingsval måste man ha åländsk hembygdsrätt. I kommunalval räcker det att vara bosatt i kommunen.
Åland har ett proportionellt valsystem vilket innebär att antalet mandat ett parti får motsvarar partiets andel av rösterna. Varje parti får ställa upp 90 kandidater i valet till lagtingets 30 platser.
Det åländska valsystemet kännetecknas av:
- Starkt personval – kandidaternas placering på valsedeln saknar betydelse
- Den kandidat som får flest röster får partiets alla röster
- Partierna har begränsat inflytande över vilka kandidater som blir valda
Presidentval i Finland genomförs på samma sätt på Åland som i övriga Finland.
Val av Ålands riksdagsledamot sker enligt samma regler som val av andra riksdagsledamöter, med den skillnaden att Landskapet Ålands valkrets bara har ett mandat.
Kyrkan på Åland
redigeraÅlands prosteri är en del av Borgå stift inom den evangelisk-lutherska kyrkan. Ålands representant i kyrkomötet är Peter Lindbäck.
Ålands internationella ställning
redigeraÅlands demilitarisering, självstyrelse och EU-medlemskap bygger på internationella avtal som ger Åland en unik position mellan stater.
Medlemskap i Nordiska rådet
redigeraÅland har varit medlem i Nordiska rådet sedan 1970. Ålands delegation består av representanter utsedda av Ålands landskapsregering och två ledamöter valda av Ålands lagting.
Landskapsregeringen deltar också i arbetet inom Nordiska ministerrådet, vilket ger Åland inflytande i nordiska samarbetsfrågor.
Åland i Europeiska unionen
redigeraNär Finland går med i internationella avtal som påverkar Ålands självstyre har Åland rätt att själv bestämma om man vill delta. När Finland skulle gå med i EU 1994 höll Åland en egen folkomröstning. Resultatet blev ja, och därför blev även Åland en del av EU. Ålands särställning fastslogs i Ålandsprotokollet, som ingår i Finlands anslutningsavtal.
För att behålla skattefri försäljning på kryssningsfartyg mellan Finland, Estland och Sverige står Åland utanför EU:s skatteunion. I övrigt tillhör Åland EU, följer EU:s lagar, har egen representation i EU och deltar i frågor som rör Ålands självstyrelsefrågor.
Internationella avtal om Åland
redigeraKällor
redigera- ^ "Förvaltning, politik och ekonomi". Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Pohjola-norden.fi. Läst 17 augusti 2014.
- ^
- ^