Ålands demilitarisering

Ålands demilitarisering gör att Åland är en demilitariserad zon. Demilitariseringen innebär att ingen militär personal får uppehålla sig på Åland och inga befästningar får byggas. Ålänningarna är också befriade från värnplikt.

Bakgrund

Demilitariseringen är ett resultat av Rysslands förlust i Krimkriget 1854 till 1856. Vid Parisfreden (1856) skapades Ålandsservitutet som garanterar att militära installationer inte får anläggas på Åland. År 1914 gav signatärmakterna England och Frankrike det då allierade Ryssland tillstånd att befästa Åland. 1921 slöts Konventionen om icke-befästande och neutralisering av Ålandsöarna som innebar att Finland bekräftade det befästningsförbud som Ryssland deklarerade 1856. I ett nytt avtal mellan Finland och Sovjetunionen 1940 och vid och efter fredsfördraget i Paris 1947.

Ålands demilitarisering innebär att militär inte får uppehålla sig på Åland och att landskapet inte får befästas. Den som har åländsk hembygdsrätt och som flyttat till Åland före 12 års ålder är befriad från värnplikt. Demilitariseringen är dock inte orsaken till värnpliktsbefrielsen utan befrielsen är i första hand ett språkskydd.

Sjöbevakningen på Åland är en del av gränsbevakningsväsendet. Gränsbevakningsväsendet är en militärt organiserad myndighet som i fredstid är underordnad inrikesministeriet. Vid ett eventuellt krigstillstånd skulle dess enheter, inklusive sjöbevakningen på Åland, underställas försvarsministeriet.