Ålands politiska status

Ålands politiska status är reglerad enligt särskilda avtal. Åland är ett självstyrt landskap inom Finland. Det innebär att Åland är en autonom region. Åland är även en demilitariserad[1] och neutraliserad[1] zon.

Innehåll

Svenskt språk och kulturRedigera

Åland är enspråkigt svenskt och befolkningens svenska språk och kultur skyddas i lag.

Ålands självstyrelseRedigera

Huvudartikel: Ålands självstyrelse

Ålands självstyre som på Åland kallas Ålands självstyrelse är ett resultat av Nationernas förbunds råds förhandlingar år 1921. Dessa resulterade i självstyre för ålänningarna genom självstyrelselagen. Självstyrelsen ger Åland ett eget parlament, Ålands lagting, med lagstiftningsbehörighet inom flera områden. Landskapets administration sköts av Ålands landskapsregering och Ålands kommuner.

Regional myndighetsutövning som inte hanteras av lagtinget och landskapsregeringen sköts av Statens ämbetsverk på Åland.

Ålands demilitariseringRedigera

Huvudartikel: Ålands demilitarisering

Åland är helt demilitariserat, vilket innebär att ingen militär personal får uppehålla sig där och inga befästningar får byggas. Ålänningarna är också befriade från värnplikt. Demilitariseringen är ett resultat av Rysslands förlust i Krimkriget 1854 till 1856. Vid Parisfreden (1856) skapades Ålandsservitutet som garanterar att militära installationer inte får anläggas på Åland. År 1914 gav signatärmakterna England och Frankrike det då allierade Ryssland tillstånd att befästa Åland. 1921 slöts en ny konvention som innebar att Finland bekräftade det befästningsförbud som Ryssland deklarerade 1856. I ett nytt avtal mellan Finland och Sovjetunionen 1940 och vid och efter fredsfördraget i Paris 1947 och 1948, samt i ett avtal mellan Ryssland och Finland 1992 har Ålands demilitarisering bekräftats. Se länken Avtalstexter

Landskapet ÅlandRedigera

Huvudartikel: Landskapet Åland

Landskapet Åland är den vanligaste benämningen på Åland. Åland är ett av Finlands tjugo landskap som dock genom självstyrelsen har en helt annan ställning än de övriga.

Åländsk hembygdsrättRedigera

Huvudartikel: Åländsk hembygdsrätt

Den åländska befolkningen är finska medborgare, men Åland har även ett regionalt medborgarskap som kallas Åländsk hembygdsrätt. Hembygdsrätt krävs i allmänhet för att få äga fastigheter eller driva näringsverksamhet på Åland.

Medlem i Nordiska rådetRedigera

Sedan 1970 är Åland medlem i Nordiska rådet. Ålands delegation i Nordiska rådet består av representanter utsedda av Ålands landskapsregering samt två ledamöter valda av Ålands lagting.

Landskapsregeringen deltar dessutom i Nordiska ministerrådets arbete.

Åland i Europeiska unionenRedigera

Huvudartikel: Åland och EU

Om Finland blir en del av internationella arrangemang, som berör Ålands självstyre, har Åland rätt att besluta om man vill biträda sådana konventioner. När Finland beslöt 1994 att bli medlem i Europeiska unionen (EU), höll Åland en egen folkomröstning i frågan. Utslaget var positivt och således blev också Åland en del av EU. Ålands särskilda ställning bekräftades i Finlands medlemskapsavtal. För att upprätthålla den viktiga skattefria försäljningen på de kryssningsfartyg som trafikerar mellan Finland, Estland och Sverige, blev Åland inte en del av moms-unionen. Åland är i övrigt en del av unionen och måste följa EU:s lagar.

Ålands inflytande över utrikespolitikenRedigera

Enligt självstyrelselagen hör utrikesförvaltningen inte till Ålands behörighetsområde, utan utrikespolitiken är gemensam för hela Finland. Trots detta har Åland ett inflytande på sådana internationella avtal som innehåller bestämmelser som faller inom Ålands behörighetsområde. Självstyrelselagen säger att när Finland ingår ett sådant internationellt avtal krävs lagtingets samtycke för att avtalet skall bli gällande också på Åland.

Internationella avtal och dokument rörande ÅlandRedigera

ReferenserRedigera

Se ävenRedigera