Ålands landskapsregering

det självstyrande Ålands högsta myndighet

Ålands landskapsregering är Ålands högsta verkställande myndighet inom de områden där Åland har självstyre enligt självstyrelselagen. Landskapsregeringen kan bestå av lägst fem men upp till åtta medlemmar. Vanligast har dock varit sju medlemmar där lantrådet är regeringschef och leder de sex ministrarna som ansvarar för sina respektive områden i enlighet med vad som ryms inom självstyrelsens behörighetsområden. Landskapsregeringen har sitt säte i Självstyrelsegården i Mariehamn. Till sin hjälp har den landskapsförvaltningen där beredning och handläggning av ärenden sker.

Landskapsregeringen är ansvarig inför Ålands lagting och måste ha lagtingets stöd i viktiga frågor (se parlamentarism). Allmänna val sker till lagtinget vart fjärde år där det senaste valet är i oktober 2019. Röstningen sker genom personval där man röstar på en enskild kandidat. Det parti som sammanlagt får flest röster i lagtingsvalet får först budet av talmannen att bilda regering. Ålands lagting kan rösta fram en minoritetsregering men hittills har alltid en majoritetsregering bildats.

Under landskapsregeringen lyder f.n. sjutton självständiga myndigheter, som till exempel Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, datainspektion, skolor, sjukvård med flera.

Ålands landskapsregering (sedan 2023)

redigera
Regeringen Sjögren II
Ålands landskapsregering
 
 
Statschef
President Alexander Stubb
Tidsperiod
Tillträde 11 december 2023
Ministrar och partier
Regeringschef Katrin Sjögren
Ställföreträdare Annika Hambrudd
Nuvarande ministrar 7
Regeringsparti(er) Liberalerna
Centern
Socialdemokraterna
Status i lagtinget Majoritetsregering
Oppositionsparti(er) Obunden samling
Moderat samling
Hållbart initiativ
Historik
Val 2023
Senaste valet
20 / 30
Mandatperiod(er) 2023–2027
Företrädare Veronica Thörnroos

Vid lagtingsvalet den 14 oktober 2023 blev Liberalerna på Åland största parti och fick 9 mandat. Den 9 november presenterade Liberalernas partiledare Katrin Sjögren på en presskonferens den nya regeringen bestående av Liberalerna, Centern och Socialdemokraterna med Sjögren själv som Lantråd.[1] I regeringen ingår lantrådet utöver lantrådet sex ministrar varav två från vardera parti.

Sjögren godkändes som Lantråd av lagtinget den 11 december med röstsiffrorna 21-0, åtta ledamöter avstod. Samtliga lagtingsledamöter från regeringspartierna samt Hållbart initiativs ledamot röstade för medan Moderaternas och Obunden samlings ledamöter avstod.[2]

I regeringen ingår Ålands första minister med utomnordisk bakgrund.

Regeringsprogrammet

redigera

På en pressträff den 11 december presenterade regeringen Sjögren sitt regeringsprogram som bland annat innehåller visioner om skärgårdstrafiken, att hitta en modell för den offentliga ekonomin som ger mer pengar, digital infrastruktur, hälso- och sjukvård, utbildningen och civil beredskap.[3]

Titel Namn Tillträdde Avgick Parti
Lantrådsämbetet
Lantråd Katrin Sjögren11 december 2023innehar fortfarande ämbetetLiberalerna
Utbildnings- och kulturavdelningen
Vice lantråd samt utbildnings- och kulturminister Annika Hambrudd11 december 2023innehar fortfarande ämbetetCentern
Infrastrukturavdelningen
Infrastruktur- och klimatminister Camilla Gunell11 december 2023innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna
Finansavdelningen
Finansminister Mats Perämaa11 december 2023innehar fortfarande ämbetetLiberalerna
Näringsavdelningen förutom sjöfartsfrågorna, digitalisering, från social- och miljöavdelningen miljöfrågor
Närings- och miljöminister Jesper Josefsson11 december 2023innehar fortfarande ämbetetCentern
Regeringskansliet
Kansliminister Ingrid Zetterman11 december 2023innehar fortfarande ämbetetLiberalerna
Social- och miljöavdelningen utom miljöfrågor
Social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj11 december 2023innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna

Tidigare landskapsregeringar

redigera

Ålandslandskapsregering 2019–2023

redigera

Efter lagtingsvalet 2019 styrdes Åland av en regering bestående av partierna Åländsk Center, Moderat samling för Åland och Obunden samling på Åland. Mellan 2019–2022 ingick även Hållbart initiativ. Den 8 december meddelades att Christian Wikström (Ob) fick lämna landskapsregeringen med omedelbar verkan på grund av ett stort beslut som ansågs olämpligt att så nära inpå att en ny regering skulle tillträda. Obunden samling lämnade därmed regeringen.[4]

Avdelning Minister Namn Parti Tillträdde
 
Lantrådsämbetet
Lantråd
Regeringschef
Veronica Thörnroos Åländsk Center 25 november 2019
 
RegeringskanslietInfrastrukturavdelningen
Vice lantrådEnergiminister Harry Jansson Åländsk Center 10 december 2019
 
Social- och miljöavdelningen
Social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson Moderat Samling för Åland 10 december 2019
 
Utbildnings- och kulturavdelningen
Utbildnings- och kulturminister Annika Hambrudd Åländsk Center 10 december 2019
 
Näringsavdelningen
Näringsminister Fredrik Karlström Moderat Samling för Åland 10 december 2019
 
Finansavdelningen
Finansminister Roger Höglund Åländsk Center 13 januari 2021
Avdelning Minister Namn Parti Tillträdde Avgick
 
Finansavdelningen
Finansminister Torbjörn Eliasson Åländsk Center 10 december 2019 13 januari 2021
 
Infrastrukturavdelningen

Utbildnings- och kulturavdelningen Social- och miljöavdelningen

Utvecklingsminister Alfons Röblom Hållbart initiativ 10 december 2019 12 oktober 2022
 
Infrastrukturavdelningen

Social- och miljöavdelningen

Miljö- och infrastrukturminister Christian Wikström Obunden Samling på Åland 10 december 2019 8 december 2023

Ålands landskapsregering 2015–2019

redigera

Den 25 november 2015 valde Ålands lagting Liberalernas partiledare Katrin Sjögren till lantråd[5] varefter talmannen utnämnde sex ministrar enligt lantrådets förslag. Landskapsregeringen består av partierna Liberalerna på Åland (Lib), Ålands socialdemokrater (S) och Moderat Samling för Åland (MSÅ).

Avdelning Minister Namn Parti
 
Lantrådsämbetet
Lantråd
Regeringschef
Katrin Sjögren Liberalerna på Åland
 

Näringsavdelningen Social- och miljöavdelningen

Vice lantråd

Miljö- och näringsminister

Camilla Gunell Socialdemokraterna
 
Social- och miljöavdelningen
Social- och hälsovårdsminister Wille Valve Moderat Samling för Åland
 
Infrastrukturavdelningen
Infrastrukturminister Mika Nordberg Moderat Samling för Åland
 
Utbildnings- och kulturavdelningen
Utbildnings- och kulturminister Tony Asumaa Liberalerna på Åland
 
Regeringskansliet
Kansliminister Nina Fellman Socialdemokraterna
 
Finansavdelningen
Finansminister Mats Perämaa Liberalerna på Åland

Ålands landskapsregering 2011–2015

redigera

I lagtingsvalet på Åland 2011 förlorade det ena regeringspartiet Liberalerna på Åland fyra av sina 10 mandat. Det andra regeringspartiet, Åländsk Center, förlorade ett mandat men gick ur valet som största parti. Dock fick Centern inte in sin partiordförande Harry Jansson i lagtinget. Situationen gav som resultat att valets stora segrare Socialdemokraterna och dess partiordförande, röstdrottningen Camilla Gunell, utsågs till regeringssonderare. Regeringen skulle bestå av Ålands socialdemokrater, Åländsk Center, Moderaterna på Åland och Obunden samling.

Den 22 november 2011 valdes Camilla Gunell till Ålands tolfte lantråd.

Ålands landskapsregering 2007–2011

redigera

Efter lagtingsvalet 2007 styrdes Landskapet Åland av en mittenregering bestående av partierna Liberalerna på Åland och Åländsk center.

Ålands landskapsregering 2005–2007

redigera

Under regeringskrisen hösten 2004 försökte Roger Nordlund rädda sin borgerliga regering, först genom att förhandla med socialdemokraterna och därefter med självständighetspartiet Ålands framtid. Båda förhandlingarna strandade. Först efter att Nordlund, motvilligt, gått med på att lämna obunden samling utanför regeringen, kunde en ny ministär bildas. Den bestod av centern, socialdemokraterna och frisinnad samverkan.

Ålands landskapsstyrelse/landskapsregering 2003–2005

redigera

Den 1.6.2004 bytte Ålands landskapsstyrelse namn till Ålands landskapsregering. Styrelsen som tillträdde efter valet 2003 bestod av Åländsk center, frisinnad samverkan, liberalerna på Åland och obunden samling.

En regeringskris hösten 2004 förändrade det parlamentariska underlaget för Roger Nordlunds ministär. Det resulterade i att Nordlund lämnade in sin landskapsregerings avskedsansökan den 8 december 2004.

Ålands landskapsstyrelse 2001–2003

redigera

2001 utnämnde lagtinget Roger Nordlunds andra ministär bestående av Åländsk center och liberalerna på Åland.

Ålands landskapsstyrelse 1999–2001

redigera

Ålands landskapsstyrelse bestod åren 1999–2001 av partierna Åländsk center, frisinnad samverkan och obunden samling. Efter att lagtinget hotat med att fälla landskapsstyrelsen efter misstroende mot finansminister Olof Salmén (ob), valde lantrådet Roger Nordlund att lämna in sin landskapsstyrelses avskedsansökan.

Ålands landskapsstyrelse 1995–1999

redigera

Ålands landskapsstyrelse bestod åren 1991-1995 av partierna åländsk center (c), frisinnad samverkan (ob) och obunden samling (ob).

Ålands landskapsstyrelse 1991–1995

redigera

Ålands landskapsstyrelse bestod åren 1991–1995 av partierna åländsk center (c), frisinnad samverkan (fs) och socialdemokraterna (s).

Ålands landskapsstyrelse 1988–1991

redigera

Sedan 1988 tillsätts Ålands landskapsstyrelse, den åländska ”regeringen”, enligt parlamentariska principer.[6] Sune Eriksson blev det första parlamentariskt tillsatta lantrådet.

Från och med 20 april 1988

redigera

1 januari–19 april 1988

redigera

Sista landskapsstyrelsen före parlamentarismens intåg.


Misstroende mot landskapsregeringen

redigera

Vid flera tillfällen i den åländska politiska historien har förslag om misstroende väckts mot landskapsregeringen eller enskilda ledamöter.[7]

  • Den 26 november 1974 lämnades yrkande in av Viktor Andersson (s) och elva andra ledamöter.
  • Den 21 november 1975 Jan-Erik Lindfors (fs) med flera.
  • Den 23 augusti 1976 Olof Jansson (c), återtogs samma dag.
  • Den 17 september 1980 Roald Karlsson (s) med flera.
  • Den 7 mars 1983 Ray Söderholm med flera mot landskapsregeringen för beslutet att flytta ändhamnen för skärgårdstrafiken från Långnäs till Hummelvik. Landskapsregeringen fälldes, men samtliga valdes på nytt av sina respektive grupper. Det var efter det misstroendet som man började utreda parlamentarism. Parlamentarism infördes 1988.
  • Den 3 april 1991 Barbro Sundback (s) med flera mot lantrådet Sune Eriksson (lib) för Daleraffären.
  • Den 21 maj 1993 Olof Erland (lib) mot lantrådet Ragnar Erlandssons (c) landskapsregering. Förkastades.
  • Den 14 januari 1998 Sune Eriksson (lib) med flera mot landskapsregeringen, som åtalats för åtgärder i Vargsundsådran. Förkastades.
  • Den 22 december 1999 Lasse Wiklöf (s) mot Roger Jansson (fs) i tingshusfrågan. Förkastades knappt.
  • Den 14 mars 2001 Sune Eriksson (lib) mot Olof Salmén (ob), ledde till att landskapsregeringen avgick och centern bildade ny med liberalerna.
  • Den 30 maj 2002 Jörgen Strand (fs) mot lantrådet Roger Nordlund (c) för misskött ekonomi. Förkastades.
  • Den 1 september 2003 Bert Häggblom (ob) mot landskapsregeringen med anledning av vårdstrejken. Gick inte igenom.

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera