Manual

När man använder Wikipedia som källa i tidningar, böcker, uppsatser eller i andra sammanhang, bör man ha i åtanke Wikipedias speciella egenskaper jämfört med traditionella typer av källor, såsom exempelvis tryckta uppslagsverk som inte kan ändras från dag till dag eller webbplatser som har en entydig avsändare.

Eftersom det finns många språkversioner av Wikipedia, enbart svenskspråkiga Wikipedia innehåller miljontals artiklar och varje artikel kan vara redigerad av många bidragsgivare, räcker det inte med att bara ange "Wikipedia" som källa. Även om Wikipedias mål är att det som står i artiklarna ska vara korrekt och verifierbart finns det inga garantier för att det verkligen är det. Det kan trots allt förekomma exempelvis faktafel och klotter. Vissa faktauppgifter på Wikipedia är också föränderliga; en aktuell uppgift ena dagen kan vara inaktuell nästa dag. Genom att kvalitetsbedöma en artikel och skapa en lämplig hänvisning går det att minimera riskerna. Den här sidan fokuserar särskilt på hur man anger Wikipedia som källa i olika sammanhang utanför Wikipedia.

Att kvalitetsbedöma en Wikipedia-artikel redigera

Se även: Källkritik

Utöver de vanliga riktlinjerna för källkritik finns det ett antal punkter som är mer specifika för Wikipedia. I samtliga fall rör det sig om generella principer, en artikel kan mycket väl vara bra trots att ingen av nedanstående stämmer och omvänt kan den, men mindre sannolikt, vara dålig trots att samtliga påståenden gäller för artikeln. För denna kontroll behövs artikelns historik, som hittas genom en flik ovanför (eller under) själva artikeln.

En artikel som stämmer in på nedanstående påståenden är sannolikt av hög kvalitet:

  • Många författare. På Wikipedia gäller i allmänhet inte den välkända klyschan ”ju fler kockar desto sämre soppa”. Tvärtom, ju fler personer som har varit inblandade, desto fler personer har haft möjlighet att kritiskt granska artikeln och korrigera felaktigheter. Väsentliga bidrag till artikeln bör tillmätas större tyngd än klassificering, wikilänkning och liknande, som kan göras slentrianmässigt utan att innehållet kontrolleras i högre grad.
  • Verifierbara källor som gör det möjligt att kontrollera att uppgifterna är trovärdiga.
  • Hög ålder och välbesökt. Hög ålder avser i detta fall tidpunkten när artikeln skapades, inte senaste redigeringen. När en artikel som funnits länge och är välbesökt har många haft möjlighet att kontrollera den och korrigera eventuella felaktigheter. Artiklar om vissa ämnen kan ändå ligga orörda lång tid. Dessa kan trots det hålla hög kvalitet, men risken finns även att artiklarna är inaktuella eller innehåller oupptäckta brister.
  • Stabil, vilket betyder att artikeln inte är utsatt för konflikter, klotter eller vandalism. Det betyder att det det inte råder någon oenighet om hur artikeln skall se ut eller vad den ska innehålla. Om den nuvarande versionen är gammal kan artikeln räknas som stabil. I annat fall kan man välja en äldre version som fått ligga ifred en längre tid och klicka ”nuvarande” invid denna version för att redovisa skillnaden mellan den äldre versionen och nuvarande. Om inga strukturella ändringar gjorts går det ofta att se huruvida artikeln ändrats i sak. Man kan även kontrollera artikelns diskussionssida för att få en indikation på vad som händer eller hänt kring artikeln.
  • Inga åtgärdsmallar kan vara en indikation på att artikeln är fri från allvarliga brister, särskilt om den är välbesökt. I synnerhet lågbesökta artiklar med få författare kan dock vara okontrollerade.

För kontroversiella artiklar är det svårare att bedöma trovärdigheten. Å ena sidan tenderar kontroversiella ämnen att engagera människor och göra dem till mycket kritiska granskare av vad ”motståndare” har skrivit. Om alla parter är med och skriver på en kontroversiell artikel i god anda innebär det ofta att dessa blir av hög kvalitet. Om å andra sidan bara en part har skrivit på artikeln kan kvaliteten bli mycket låg. Det är också möjligt att artikeln varit föremål för upprepade ”redigeringskrig”, som fått många skribenter att tröttna. Stora delar av artikeln kan ha bytts ut i samband med redigeringskrigen och nuvarande version behöver inte avspegla konsensus. För dessa artiklar är det särskilt viktigt att kontrollera antal författare och stabilitet. Diskussionssidan kan visa vilka de viktigaste tvistefrågorna varit och huruvida man kunnat uppnå konsensus om artikelns utformning. Också om artikeln uppnått rätt god kvalitet finns inga garantier för att den också skulle vara neutral.

Att referera till Wikipedia redigera

Wikipedia har versionshantering och en viss version av en artikel kan hämtas. I menyn invid (eller under) artikeln finns alternativet permanent länk till denna version av artikeln och använd en sådan i referensen.

Vissa delar av innehållet på Wikipedia hämtas från Wikidata. Detta gäller främst faktamallar. Idag versionshanteras Wikipedia artikeln, Wikipedia mallarna och Wikidata var för sig så en viss version av en Wikipedia artikel med information från en mall som hämtar från Wikidata kommer att visa senaste informationen från Wikidata, med den senaste versionen av mallen det vill säga att det kan avvika från det data som hämtades från Wikidata då en viss version av en Wikipedia artikel visades.

Liksom med andra källor, särskilt de som har okända upphovsmän, bör du vara försiktig och oberoende verifiera riktigheten om det är möjligt. Av olika anledningar, speciellt inom universitetsvärlden anses inte Wikipedia vara en acceptabel källa. Ett alternativ kan då vara att använda sig av källorna som finns i artikeln.

En wiki är ett annorlunda medium och som sådant överensstämmer inte vanliga bokreferensformat. Wikipedia är inte ett papper så du måste använda en elektronisk referensform istället. Det exakta formatet beror på vilken form du använder, men det finns några generella principer att beakta:

  • Ett speciellt referensverktyg finns till din hjälp. Till vänster om alla artiklar finns en länk, Använd denna sida som referens. Genom att klicka på den kommer du till en sida som visar all relevant information och referens enligt olika mallar. Kom ihåg att det är ditt ansvar att se till att referensen följer de krav som finns.
  • Du bör generellt inte attribuera någon eller några särskilda bidragsgivare när du refererar till artiklar på Wikipedia. Wikipedia skrivs av flera, men om du behöver se vilka som har bidragit till artikeln kan du hitta det i artikelhistoriken. Bidragsgivarna visas antingen med sitt användarnamn eller en IP-adress. Det är även tillåtet att citera användare i enlighet med citaträtten. Då bör du ange användarnamnet på den som skrivit texten, datum då texten skrevs och skapa en hänvisning till sidan. Du behöver inte be om tillåtelse, men många uppskattar nog om du hör av dig ändå.
  • Hänvisningen ska normalt visa både artikelnamnet och "Wikipedia", på samma sätt som du skulle göra om du refererade till en papperspublikation. Varje artikel bör ha en separat referens.
  • De flesta referensmallar kräver den kompletta webbadressen till artikeln. Du kan klicka på Permanent länk i vänstermarginalen. Länken hänvisar till en specifik version av artikeln, den du kopierar länken från. Dina läsare hänvisas då direkt till samma version, oberoende av senare ändringar. Om du bara hänvisar till artikelnamnet kan den rätta versionen vara svår att hitta, i synnerhet om artikeln flyttats till nytt namn eller arbetsfördelningen mellan relaterade artiklar ändrats.
  • Referensmallen kan kräva datum och tid på den artikelversion du använder. Om du använder en permanent länk behövs dessa inte för att hitta rätt version. Datum och tid för den senaste ändringen kan hittas längst ner i varje artikel, eller så kan du använda tidpunkt då du hämtade artikeln.

Se även redigera