Öppna huvudmenyn
Den här artikeln handlar om fågeln svärta. Se också Svärta (olika betydelser).

Svärta (Melanitta fusca) är en andfågel som tillhör underfamiljen Merginae.[2]

Svärta
Status i världen: Sårbar[1]
Velvet Scoter, Eyebrook Reservoir, Leics.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
UnderfamiljMerginae
SläkteMelanitta
ArtSvärta
M. fusca
Vetenskapligt namn
§ Melanitta fusca
AuktorLinné, 1758
Utbredning
MelanittaFuscaIUCNver2018 2.png
Grönt - häckningsområde
Blått - övervintringsområde
Svärtan häckar även utmed stora delar av Sveriges och Finlands Östersjökust, vilket inte syns så väl på kartan.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Innehåll

UtseendeRedigera

 
Kollage med bilder av svärta.
 
Ägg av svärta (museispecimen).

Svärtan är en relativt stor andfågel som mäter 48–56 centimeter. Den adulta hanen är helt svart med en vit fläck under ögat, medan honans fjäderdräkt är brun med en vit fläck mellan ögonen och näbben. De ljusa armpennorna skapar en vit vingspegel på vingovansidan hos bägge könen.

Utbredning och systematikRedigera

UtbredningRedigera

Svärtan häckar från Skandinavien, genom norra Europeiska Ryssland och österut till ungefär Khatangabukten.[3] I Skandinavien häckar den i Skanderna och utmed Norges norra kust och vidare i Lapplands fjällsjöar, i norra och nordöstra Finland, längs nästan hela Sveriges och Finlands Östersjökust och söderut till Estland.[4] Den häckar även på Öland och i Åländska arkipelagen.

I västra Ryssland är dess utbredning främst mycket nordlig men längre österut sträcker sig utbredningsområdet söderut till norra Kazakstan och Mongoliet. Den östliga utbredning sträcker sig ungefär till Khatangabukten och floden Lena.[3] Det finns även ett litet utbredningsområde på ett antal lokaler i östra Turkiet och Georgien.[3]

Den övervintrar utmed Europas kuster från norra Norge och söderut till norra Spanien, utmed Storbritanniens östkust, i södra Östersjön, på ett antal lokaler utmed Europas medelhavskust och vidare i ett område som sträcker sig från Österrike till Svarta havets sydostkust, och i ett område vid södra Kaspiska havet.[3]

SystematikRedigera

De båda arterna sibirisk knölsvärta och amerikansk knölsvärta, vars utbredningar svärtan möter i öster och som förekommer i östra Asien och Nordamerika, kategoriserades tidigare som underarter till svärtan och vissa gör det fortfarande.[5]

EkologiRedigera

Svärtan häckar senare på året än andra sjöfåglar. Honan lägger åtta till 14 ägg som är gulvita. Boet byggs på marken vid sjöar, floder eller havskuster. Svärtans föda utgörs av kräftdjur och blötdjur.

Status och hotRedigera

Svärtans världspopulation uppskattades 2012 till 450 000 individer.[6] Den tros ha minskat relativt kraftigt på senare tid, varför internationella naturvårdsunionen IUCN 2012 placerade arten i hotkategorin starkt hotad.[1] Denna minskning verkar dock ha bromsats in.[1] Sedan 2015 för IUCN därför svärtan istället till kategorin sårbar. Det råder dålig kunskap om varför arten minskar.[1] I Sverige är den uppförd på ArtDatabankens rödlista som nära hotad.[7]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2014 Melanitta fusca Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2016.
  2. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
  3. ^ [a b c d] http://maps.iucnredlist.org/map.html?id=22724836
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 38-39. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Wetlands International. 2012. Waterbird Population Estimates: Fifth Edition. Summary Report. Edited by Taej Mundkur and Szabolcs Nagy. Wetlands International, Wageningen, The Netherlands.
  7. ^ Artdatabankens rödlista 2015 Arkiverad 23 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkarRedigera