Söderhamns församling
Söderhamns församling var en församling i Hälsinglands södra kontrakt i Uppsala stift. Församlingen ingick i Söderhamns pastorat och låg i Söderhamns kommun i Gävleborgs län. Församlingen uppgick 2018 i Söderhamn-Sandarne församling.
| Söderhamns församling Före detta församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Söderhamns kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Uppsala stift |
| Bildad | 1620 |
| av del av | Söderala församling |
| Utbrutet | Sandarne församling (1917) |
| Upphörd | 31 december 2017 |
| Uppgått i | Söderhamn-Sandarne församling |
| Medlemmar | 7 209 (68 %) ()[2] |
| Folkmängd | 10 568 ()[2] |
| Upphov till | Söderhamns distrikt |
| Karta | |
 i Gävleborgs län.  Söderhamns församlings läge i Gävleborgs län. | |
| Koordinat | 61°18′13″N 17°03′01″Ö / 61.303611111111°N 17.050277777778°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 218201 |
| Pastoratskod | 011304 |
| Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010202 |
| Redigera Wikidata | |
Administrativ historik redigera
Församlingen bildades 1620 genom en utbrytning ur Söderala församling. 1 maj 1917 utbröts Sandarne församling.[3] Församlingen uppgick 2018 i Söderhamn-Sandarne församling.[4]
Den 1 januari 1950 (enligt beslut den 26 november 1948) överfördes från Söderhamns församling till Söderala församling vissa obebodda områden omfattande en areal av 0,03 km², varav allt land.[5]
Församlingskod var 218201.
Pastorat redigera
Söderhamns församling var 1620-1635 annexförsamling i pastoratet Söderala och Söderhamn, för att från 1635 till 1 maj 1917 utgöra ett eget pastorat. 1 maj 1917 utbröts Sandarne församling och Söderhamns församling blev moderförsamling i pastoratet Söderhamn och Sandarne.[3]
Areal redigera
Söderhamns församling omfattade den 1 januari 1952 en areal av 32,56 km², varav 31,50 km² land.[5] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1961 omfattade församlingen samma datum en areal av 33,76 km², varav 32,93 km² land.[6]
Kyrkor redigera
Kyrkoherdar redigera
| Ämbetstid[7] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1635–1670 | Gudmundus Andreae | –1670 | |
| 1670–1691 | Laurentius P. Portuan | –1691 | |
| 1692–1701 | Gudmund Portuan | –1701 | |
| 1703–1711 | Eric Garnell | 1666–1711 | |
| 1713–1737 | Eric Montén | –1737 | |
| 1738–1756 | Lars Baelter | Senare kyrkoherde i Tierps församling. | |
| 1757–1765 | Olof Lind | 1701–1765 | |
| 1765–1773 | Johan Bolinder | 1731–1773 | |
| 1775–1782 | Olof Granlund | Senare kyrkoherde i Harmångers församling. | |
| 1783–1794 | Johan Nordberg | Senare kyrkoherde i Segersta församling. | |
| 1795–1805 | Nils Nordlöf | Senare kyrkoherde i Vidbo församling. | |
| 1806–1808 | Carl Henric De Maré | Senare kyrkoherde i Enköpings-Näs församling. | |
| 1809–1816 | Johan Uddén | 1763–1816 | |
| 1816–1817 | Pehr Leufgren | Senare kyrkoherde i Össeby församling. | |
| 1818–1831 | Olof Florin | 1775–1831 | |
| 1832–1845 | Pehr Hällström | 1788– | |
| 1852–1863 | Hans Erik Norell | ||
| 1863–1880 | Erik Gustaf Östberg | ||
| 1881–1908 | Robert Kihlberg | ||
| 1910–1936 | Carl August Tollin | ||
| 1938–1943 | Bror Fredrik Thune | ||
| 1944–1958 | Paul Sjöberg | ||
| 1958–1969 | Yngve Magnusson | ||
| 1969–1979 | Erik Wiklander | ||
| 1979–1989 | Börje Gustafsson | ||
| 1989– | Lars Nilsson |
Organister redigera
Lista över organister.
| Verksam | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1673-1685 | Joachim Zellinger | 1645-1685 | Stadsskrivare och organist.[8] |
| 1722–1725 | Lars Stillman | Organist. | |
| 1738–1750 | Sven Forsberg | Organist. | |
| 1755–1780 | Lars Forsberg | Organist. | |
| 1863–1886 | August Österlund | 1833–1898 | Organist. |
| 1899–1914 | Einar Skagerberg | 1876–1969 | Organist.[9] |
| 1925–1964 | Nils Joseph Svensson | 1897– | Organist.[10] |
Se även redigera
Källor redigera
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2014 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ [a b] (
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 106. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 23 november 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 54 & 203. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 23 november 2017 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Fant, Johan Eric; Låstbom August Theodor, Fant Andreas Michael (1845). Upsala ärkestifts herdaminne D. 3. Upsala: Wahlström & Låstbom. sid. 102-112. Libris 1799834
- ^ ”Rudén, Jan Olof (2023). Musiken i Uppsala under stormaktstiden : bidrag till dess historia grundade på en arkivinventering. 2, 1660-1730. Del B, Biografier s. 82-83 [Elektronisk resurs.”]. http://urn.kb.se.resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-490509. Läst 15 mars 2024.
- ^ Kyrkomusikernas riksförbund: 1901-2001. Stockholm: Kyrkomusikernas riksförbund. 2001. sid. 170. Libris 8376384. ISBN 9177180224
- ^ Ala kontrakt i Sveriges statskalender 1964
