Öppna huvudmenyn

Söderhamns kommunvapen

Långsmala föremål framställs i heraldiken ofta parvis och korsade, som musköterna i Söderhamns vapen. Då fyller de ut sköldytan bättre.

Söderhamns kommunvapen fastställdes för Söderhamns stad av Kungl. Maj:t (regeringen) den 28 januari 1927 och går tillbaka på en sigillbild för staden som beskrevs i det privilegiebrev som staden fick när den grundades. Brevet är daterat den 7 september 1620, det är emellertid bara bevarat i avskrift.[1]

Vapensmide bedrevs i trakten redan innan staden grundades, och Söderhamn blev stad just för att staten ville få bättre kontroll över denna näring. Vapensmederna beordrades att bosätta sig i den nya staden. Musköterna i vapnet syftar alltså på deras verksamhet. Fartyget, en pinass, syftar troligen på skeppsbyggeri men kan också tänkas symbolisera fiske.[2]

Vid kommunbildningen 1971 fanns även vapen för Norrala och Söderala landskommuner, som inkorporerades i Söderhamn. Dock beslöts att registrera stadsvapnet för den nya Söderhamns kommun. Registreringen gjordes hos Patent- och registreringsverket år 1974[3], enligt de nya regler för juridiskt skydd av svenska kommunvapen som infördes då.

BlasoneringRedigera

Blasonering: I en sköld av silver en röd pinass med däruti ställda tvenne korslagda musköter av samma färg.

KällorRedigera

  1. ^ C.G.U. Scheffer: Svensk vapenbok för landskap, län och städer, Stockholm 1967, s. 60
  2. ^ C.G.U. Scheffer: Svensk vapenbok för landskap, län och städer, Stockholm 1967, s. 60
    Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, ss. 139f
  3. ^ Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, ss. 139f