Söderala socken i Hälsingland är sedan 1971 en del av Söderhamns kommun, från 2016 inom distrikten Söderala, Bergvik och Ljusne.

Söderala socken
Socken
LandSverige
LandskapHälsingland
KommunSöderhamns kommun
Bildadmedeltiden
Area243 kvadratkilometer
Upphov tillSöderala landskommun
Söderala församling
MotsvararSöderala distrikt
TingslagSydöstra Hälsinglands domsagas tingslag (–)
Ala tingslag ()
Norrala tingslag (–)
Karta
Söderala sockens läge i Gävleborgs län.
Söderala sockens läge i Gävleborgs län.
Söderala sockens läge i Gävleborgs län.
Koordinater61°16′50″N 16°57′24″Ö / 61.28055556°N 16.95666667°Ö / 61.28055556; 16.95666667
Koder, länkar
Sockenkod2439
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Söderala distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 243,46 kvadratkilometer land.[1] År 2000 fanns här 7 674 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Söderala med sockenkyrkan Söderala kyrka ligger i denna socken.

Administrativ historik redigera

Söderala socken har medeltida ursprung. 1620 utbröts Söderhamns stad och Söderhamns församling. Mellan 1828 och 1896 var Maråkers församling utbruten ur Söderala församling

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Söderala församling och för de borgerliga frågorna bildades Söderala landskommun. Ur församlingen utbröts 1914 Bergviks församling och 1 maj 1917 Ljusne församling. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1971 i Söderhamns kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distrikten Söderala, Bergvik och Ljusne, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands förstadels båtsmanskompani.[3][4]

Geografi redigera

Söderala socken ligger vid kusten närmast söder om Söderhamn kring Ljusnan och Söderhamnsån och med viss skärgård. Socknen har odlingsbygd vid kusten, kring åarna och sjöarna och är i övrigt en skogsbygd.[5][6][1]

Socknen genomkorsas i öster av europaväg 4. Längst i öster låg Söderhamns flygplats, tidigare F 15. Järnvägslinjen Söderhamn-Kilafors går också genom området. Riksväg 50 korsar socknen i öst-västlig riktning. Vägen utgår från Söderhamn i öster, löper cirka 8 kilometer inom socknen och passerar därvid strax norr om huvudorten Söderala med Söderala kyrka. I väster ligger samhällena Marmaverken samt Marmaskogen.

I söder ligger Höljebro kraftstation, vars kraftverksdamm ligger vid Ljusnans avflöde från sjön Marmen. Höljebro är några gårdar, som ligger vid europaväg 4. Strax norr om Höljebro kraftstation ligger Askesta samt Onsäng.

Geografisk avgränsning redigera

Söderala församling gränsar i norr till Norrala socken och i ost till Söderhamn.

I väster gränsar församlingen mot Mo socken.

Fornlämningar redigera

Från bronsåldern finns gravrösen och vid Ljusen två långrösen. Från järnåldern finns cirka 115 gravhögar. På kyrkan har till 1700-talet suttit en senvikingatida vindflöjel, Söderalaflöjeln.[5][6][7][8]

Namnet redigera

Namnet (1302 Sudheralum) innehåller Alir, ett namn på en förhistorisk del av Hälsingland. Alir är plural av al och torde hänga samman med orten Ale i Norrala socken.[9][6]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Söderala socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
1 284
1760
  
1 379
1769
  
1 374
1790
  
1 629
1800
  
1 794
1810
  
1 776
1820
  
1 972
1830
  
2 215
1840
  
2 375
1850
  
2 529
1860
  
3 569
1870
  
4 320
1880
  
6 614
1890
  
8 351
1900
  
10 025
1910
  
10 985
1920
  
12 190
1930
  
14 081
1940
  
13 259
1950
  
12 528
1960
  
12 521
1970
  
11 588
1980
  
10 952
1990
  
10 066
Anm: Tabellen inkluderar Ljusne och Bergvik. Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Kända personer med anknytning till bygden redigera

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Söderala socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Administrativ historik för Söderala socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ Om Norrlands båtsmanskompani
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Söderala socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Söderala socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning redigera

  • Bodlund, Axel (1892-); Söderala förr och nu - en 800-årig hälsingesockens historia, sammanställd i samråd med Söderala kommunalnämnd, Söderala, 1958, LIBRIS-id 793370
  • Broström, Ingela; Erik-Anders i Asta, Länsstyrelsen Gävleborg och Länsmuseet Gävleborg, Gävle, 1998, serie: Hälsingegårdar, LIBRIS-id 8233374
  • Colleen, H.; Söderala-sången (Musiktryck) - musiken af H. Colleen, Gävle, 1908, (Musikalier och musikinspelningar)
  • Eriksson, Ulla (1920-) & Johansson, Lars-Ove (1939-); Emigrationen från Söderala till Bishop Hill och norra Amerika åren 1845-1855, Eget förlag, Söderala, 1993, LIBRIS-id 1852634
  • Eriksson, Ulla (1920) & Svensson, Rolf; Söderala färjesund, Eget förlag, Söderala, 1998
  • Granqvist, David; Söderala fattigvård - några anteckningar om dess historia, Söderhamns tidning, Söderhamn, 1927, LIBRIS-id 1330661
  • Hallström, Jan Erik, Patriarken från Söderala. Jonas Olsson of Bishop Hill (1802-1898). Mo-Myskje, 2016. Förlag: Vulkan. ISBN 9789163902802, LIBRIS-ID:19371462
  • Hallström, Jan Erik, Söderala sockenstämmoprotokoll 1843-1846 (2016) ISBN 978-91-639-2187-2
  • Håberg, Olof; Gamla ord och uttryck från Söderala, Söderala, 1981, LIBRIS-id 3069952
  • Håberg, Olof; Gamla seder och bruk, Söderala, 1982
  • Häger, Olle (1935-); Bondens år och bagarens bilder (handlar om Söderala), LT förlag, Stockholm, 1987, ISBN 91-36-02405-8, LIBRIS-id 7253099
  • Högberg, Johan; Profpredikan på 7:de söndagen e. trefaldighet, hållen år 1751 i Harmångers kyrka af dåvarande pastorsadjunkten i Jerfsö, sedermera komministern i Söderala Johan Högberg, Söderhamn, 1905, LIBRIS-id 9042720
  • Johansson, Lars-Ove (1939-); Carl Gustav Blombergsson och Erikjansisternas boktryckeri i Ina, Söderala, Eget förlag, Västerås, 1995
  • Lindström, Thorolf (1918-); Det gamla laxfisket i nedre Ljusnan, Söderala hembygdsförening, Söderala, 1985, LIBRIS-id 615471
  • Nordlöf, Nils Eric (1760-1821); Tal vid härads-prosten och kyrkoherden i Söderala, mag. Anders Adolf Grundéns begrafning, i Söderala kyrka d. 14 febr. 1802. Af Nils Er. Nordlöf ... Stockholm, tryckt hos Carl Delén & J.G. Forsgren, 1802, Stockholm, 1802, nummerbeteckning 840504g12 SB17, LIBRIS-id 2400632
  • Qvarnström, A.W. (utg); Anteckningar om Söderala socken i Gefleborgs län - efter äldre och nyare tryckta och otryckta källor häften 1-3, ny samlingsupplaga, Söderhamn, 1957, ursprung 1901-1904, LIBRIS-id LIBRIS-id 422395
  • Sotter, Kaljo (1917-) & Hedlund, Pelle (1905-1992); Skogen i Söderala och Mo, Skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län, Gävle, 1962, LIBRIS-id 1802588
  • Söderala hembygdsförening; Bondeminnen, Söderala, 1993, LIBRIS-id 1842644
  • Söderala skytteförening; Söderala skytteförening 100 år - 1893-1993, Eget förlag, Söderala, 1993, LIBRIS-id 1814435
  • Åmell, Nils Magnus (1885-1968); Första antikvitetshandelns resa på cykel genom Medelpad - bemärkt besök i Stöde - upptäckten av Söderalaflöjeln, Stöde hembygdsförening, Stöde, 1979, LIBRIS-id 485312

Externa länkar redigera