Kristianopels socken
Kristianopels socken i Blekinge ingick i Östra härad, ingår sedan 1974 i Karlskrona kommun och motsvarar från 2016 Kristianopels distrikt i Blekinge län.
| Kristianopels socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Blekinge |
| Härad | Östra härad |
| Kommun | Karlskrona kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 92 kvadratkilometer |
| Upphov till | Kristianopels landskommun Kristianopels församling |
| Motsvarar | Kristianopels distrikt |
| Tingslag | Östra och Medelstads domsagas tingslag (–) Östra härads tingslag (–) |
| Karta | |
  Kristianopels sockens läge i Blekinge län. | |
| Koordinater | 56°15′23″N 16°02′31″Ö / 56.25638889°N 16.04194444°Ö |
 Socknen i häradet/länet. | |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1002 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Kristianopels distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 91,9 kvadratkilometer, varav land 91,7.[1] År 2000 fanns här 1 496 invånare.[2] Tätorten Fågelmara och orten och kyrkbyn Kristianopel med sockenkyrkan Kristianopels kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik redigera
Församlingen har medeltida ursprung med namnet Avaskärs socken med en kyrka från 1200-talet. 1600 bildades staden Kristianopel och socken fick då sitt nuvarande namn.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kristianopels församling och för de borgerliga frågorna till Kristianopels landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Jämjö landskommun och uppgick 1974 i Karlskrona kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Kristianopel, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Östra härad.
Socken indelades fram till 1901 i 60 båtsmanshåll, vars båtsmän tillhörde Blekinges 1:a (2:a före 1845) båtsmanskompani.[3]
Geografi redigera
Socknen utgör nordöstligaste delen av Blekinge med kust mot Östersjön. Terrängen är flack. Vid havet finns tallbevuxna flygsandsfält. Den öppna odlingsbygden längs kusten övergår inåt land i steniga skogsmarker.[1][4][5]
Orter i Kristianopels socken redigera
Följande byar ingår i Kristianopels socken:
- Bröms
- Hoboda
- Krogsnäs
- Bredavik
- Ebbenäs
- Trolleboda
- Stavsnäs, Kristianopel
- Stubbemåla
- Djuphamn, Kristianopel
- Hälleviksäng
- Skarnholm
- Milasten
- Möllehall
- Stensborg
- Rörsäng
- Ramshult
- Bråtelycke
- Fågelmara
- Äspenäs
- Stålemara
- Olsäng
- Abramsäng
- Klackebäck
- Femmeryd, Kristianopel
- Måsaryd
- Käringeryd
- Söremåla
- Signemåla
- Eriksholm
- Kristianopel
- Komstorp
- Tockamåla
- Juvansträte
- Bransboda
- Björkelycke
- Sprattleboda
- Hallersboda
- Tombäck
- Kuvehall
- Svärdsmåla
- Lönnemåla
- Flyeryd
- Ödemåla
- Kläpparemåla
- Appelås
- Fagrakulla
- Skäggeryd
- Yttre Tång
- Lermåla
- Källemåla
- Övre Tång
- Fogdeängen
- Pålsmåla
- Strömsmåla
Fornminnen redigera
Flintfynd indikerar stenåldersboplatser. Järnåldersgravar finns från strandvallenvid Krisianopel. Vid den dansk-svenska gränsån Brömsebäck finns lämningar av ett medeltidsfäste (Brimshus eller Brömshus). Här finnes också Knudstenarna, som enligt traditionen uppsatts till minne av Brömsebrofreden mellan Sverige och Danmark.[4][6][7]
Namnet redigera
Namnet kommer från staden som grundades 1600, Christianopel, som fick sitt namn efter den danske kungen Kristian IV. Efterledet är en variant av grekiskan. po'lis ’stad’.[1][5]
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Kristianopels socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 1 148 | |||
| 1760 | 1 245 | |||
| 1769 | 1 345 | |||
| 1780 | 1 459 | |||
| 1800 | 1 712 | |||
| 1810 | 1 821 | |||
| 1820 | 2 163 | |||
| 1830 | 2 438 | |||
| 1840 | 2 811 | |||
| 1850 | 2 989 | |||
| 1860 | 3 444 | |||
| 1870 | 3 554 | |||
| 1880 | 3 502 | |||
| 1890 | 3 236 | |||
| 1900 | 2 929 | |||
| 1910 | 2 753 | |||
| 1920 | 2 798 | |||
| 1930 | 2 803 | |||
| 1940 | 2 689 | |||
| 1950 | 2 401 | |||
| 1960 | 2 034 | |||
| 1970 | 1 813 | |||
| 1980 | 1 632 | |||
| 1990 | 1 509 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||
Se även redigera
Referenser redigera
Litteratur redigera
- Sveriges bebyggelse:statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Blekinge län, Del 5, Jämjö, Kristianopels, Lösens, Ramdala, Sturkö, Tjurkö och Torhamns socknar. Hermes 1947
Fotnoter redigera
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok Kristianopels socken Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ "Ostkanten" om Blekinge och Södra Möres båtsmän
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kristianopels socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kristianopels socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
Externa länkar redigera
- Arkiv relaterade till Kristianopels socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Kristianopels socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Sockenkarta 1870 på Ostkanten
- Kristianopels socken på Ostkanten
- Kristianopels socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.