Öppna huvudmenyn

1600-taletRedigera

Rosenlundska gårdenRedigera

 
Rosenlundska gården

Uppfört 1658

Rosenlundska gården är Kalmars äldsta bevarade byggnad. Den uppfördes av borgmästaren Johan Eriksson Rosenlund, källaren stod färdig 1651 medan själva huset var färdigt först 1658. Bland senare ägare märks Nicodemus Tessin den yngre, Abraham Winantz Svansköld, Caspar och Baltzar Georg Hoppenstedt samt Herman Schröder. Herman Schröders sterbshus sålde gården till Kalmar domkapitel som inrättade gården till gymnasium i väntan på att ett nytt skolhus skulle uppföras till ersättning för det äldre som brann 1835. Det ägdes en längre tid av Bryggeriet Nordstjernan. Det inköptes senare av Kalmar kommun.[1]

Huset har en rikt profilerad list i Ölandskalksten dekorerad med diamantsnittsartade plattor i renässansstil. Tidigare hade utset vattenutkastare i koppar i form av bevingade drakar, dessa finns numera på Kalmar läns museum.[1]

 
Sahlsteenska gården

Sahlsteenska gården och Per Knutssons gårdRedigera

Är tre gårdar i södra delen av Kaggensgatan i kvarteret Landshövdingen. De uppfördes omkring 1660 av rådmännen Folke Månsson, Per Knutsson och Carl Jönsson. Folke Månssons gård som numera är känd som Sahlsteenska gården har rikt med äldre byggnadsdetaljer som portklappar och låsvred bevarade. karl Jönssons hus vars fasad vetter mot Södra Långgatan har en rik stenportal med han och hustruns initialer samt årtalet 1659.[2]

HantverkshusetRedigera

Hantverkshuset vid södra delen av Kaggensgatan uppfördes 1658 av statspresidenten Erik Nentzel, adlad Ehrenklou. Huset har bevarade väggmålningar från 1700-talet.[3]

Wahlbomska husetRedigera

 
Wahlbomska huset

Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo.[4]

Dahmska husetRedigera

 
Dahmska huset

Uppfört 1666

Dahmska huset uppfördes av fortifikationsingenjören Anders Olofsson Bergh vars namn jämte hustruns och byggåret finns på den imponerande stenportalen. Sitt namn har huet fått efter Leonard Dahm, som bodde här och vid sin död 1883 testamenterade huset och större delen av sina tillgångar till Kalmar stad. Inne på gården finns även en gammal träbyggnad som under 1800-talet tjänade som kuskbostad, även gårdens stall finns bevarat och ingår i byggnadsminnet.[5]

Invändigt finns flera bevarade takmålningar, en del från 1600-talet och andra med mytologiska motiv från början av 1700-talet.[5]

DomprostgårdenRedigera

 
Domprostgården

Uppförd 1667 Domprostgården, även kallad Biskopsgården, Stagneliusgården eller Grubbs gård uppfördes av statspresidenten Kristofer Larsson Grubb och stod färdig 1667. Gården innehades från 1791 av biskop Martin Georg Wallenstråle och efter honom av Magnus Stagnelius. Erik Johan Stagnelius vistades periodvis i föräldrahemmet där. När Kalmar fick sin första domprost David Richard Warholm 1878 blev huset hans bostad. Efter honom innehade J.A. Eklund domprostposten och bostaden. Sedan denna tid har huset vanligen kallats domprostgården.[6]


Castenska gårdenRedigera

 
Castenska gården

Uppfört 1667

Sadelmakaren Christian Castens och hans hustru Anna Hermansdotter lät bygga detta handelshus i sten år 1667. Ett av stadens arkitektoniskt viktiga hus, det enda som bevarats med trappgavel mot gatan och en portal med vågiga väggpelare krönta med stenklot. På bottenvåningen låg verkstad och handelsbod, på övervåningen bodde man. Magasin fanns i källaren och på vinden. Inne på gården ligger stall och vagnskjul. Fortfarande bedrivs handel i fastigheten.

LänsresidensetRedigera

Uppfört på 1660-talet Se artikel: Residenset och Landsstatshuset, Kalmar

Rådmannen 6Redigera

 
Rådmannen 6

Uppfört: ca 1660

Några år senare användes den som sjukstuga och häkte. Husets planlösning är fortfarande den ursprungliga med en hall som går rakt igenom huset. I början av 1700-talet utnyttjades byggnaden av stadens vaktstyrka – Corps de garde. Kalmar läns första provinsalläkare, Johan Gustav Wahlbom, köpte huset 1754 och det blev hans läkarpraktik och bostad. Wahlbom var elev till Carl von Linné i Uppsala.

Gamla brandstationenRedigera

 
Gamla brandstationen

Uppfört: före 1681

Köpmannen Peter Baumgardts hus finns nämnt 1681. Efter det att huset brunnit beslöt stadens styrande 1760 att ett brandhus skulle byggas på tomten. Detta var Kalmars första brandstation. Huset är byggt i korsvirke. Inför kung Karl XIV Johans besök 1837 snyggades staden upp och ”spruthuset” fick en gavelkuliss. År 1889 inreddes huset till köttbesiktningsbyrå, portarna spikades igen, fönster och dörrar togs upp. Här synades torghandelns kött varför huset fick smeknamnet ”synagogan”. Under denna period inreddes också delar av huset till allmänna toaletter. Idag används huset till kontor och serviceutrymmen för torghandel.

RådhusetRedigera

 
Rådhuset

Uppfört: 1684-1690

Rådhuset uppfördes troligen efter ritningar av chefen för befästningsarbetena i Kalmar, M G Craelius. Det är byggt i den holländska stil som utmärker många av stadens borgarhus. Från början hade huset en balkong över entrén och ett torn på taket. Båda förstördes vid en brand 1731. Carls XI:s namnchiffer finns uthuggen och förgylld på byggnadens fasad. Fasaden präglas även av de många fönstren, vilka genom olika storlekar markerar våningarnas betydelse. Rådhussalen ligger i huvudvåningen och här hade domstolen sitt säte på 1970-talet. På bottenvåningen låg rådhuskrogen fram till slutet av 1800-talet. I källaren fanns arrestlokaler.

1800-taletRedigera

Krusenstiernska gårdenRedigera

StadshusetRedigera

 
Stadshuset

Uppfört: 1833-1835

Byggnaden uppfördes som läroverk, ritad av arkitekt Carl Fredrik Sundvall i nyklassisk stil och blev 1862 påbyggd med en tredje våning. Tanken var att byggnadssten skulle hämtas från slotten i Kalmar och Borgholm, men så blev det inte. Huset ersatte ett skolhus byggt 1693, som förstördes vid stadsbranden 1800. Det enda som finns kvar av detta stenhus är den välvda källaren. Nytt läroverk byggdes på 1930-talet och byggnaden ändrades då till stadshus, som invigdes 1937.

1900-taletRedigera

KlapphusetRedigera

Uppfört: 1908 Klapphuset är ett av de fyra som inrättades runt om i Kalmar 1857, för att Kalmarborna skule slippa tvätta från bryggor ned i Kalmarsund, särskilt vintertid. I byggnaden inrättades nedsänkta tunnor med vatten för bekvämare tvätt. En äldre byggnad ersattes 1908 av en ny, och Klapphuset på Kattrumpan vid bastionen Carolus Philipus är idag det enda kvarvarande klapphuset i Kalmar och i Sverige över huvud taget. Klapphuset har fortsatt brukas då saltvatten anses lämpligare för viss tvätt. Sällskapet Klapphuskåren lyckades 1983 få byggnaden förklarad som byggnadsminne.[7]


HandelsbankenRedigera

 
Handelsbanken

Uppfört: 1913

Huset är byggt som ett centralpalats med både bank- och bostadsfunktioner. Bankdirektören fick här en representativ bostad vid stadens huvudgator. Byggnaden är uppförd i fyra våningar i tegel med putsad fasad. Husets yttre är anpassat till Kvarnholmens 1600-talsbebyggelse med detaljer som vågformigt svängda gavlar och ankarslutar. Huset byggdes delvis om invändigt 1966, då banklokalerna helt förändrades. Idag innehåller byggnaden en restaurang på bottenvåningen, Handelsbankens kontor på andra våningen och bostäder på de övre våningarna.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  • Informationsskyltar som finns på fasaden vid respektive hus

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Sällsamheter i Småland del 4, s. 42-43
  2. ^ Sällsamheter i Småland del 4, s. 48
  3. ^ Sällsamheter i Småland del 4, s. 47
  4. ^ Sällsamheter i Småland del 4, s.44
  5. ^ [a b] Sällsamheter i Småland del 4, s. 43-44
  6. ^ Sällsamheter i Småland del 4, s. 45-46
  7. ^ Sällsamheter i Småland del 4, s. 52-53