Jenny Nyström

svensk konstnär och illustratör

Jenny Eugenia Nyström (gift Nyström-Stoopendaal), född 13 juni 1854 i Kalmar, död 17 januari 1946 i Stockholm, var en svensk konstnär och illustratör, mest känd genom sina illustrationer av julkort.

Jenny Nyström
Jenny Nyström vid sitt arbetsbord 1944.
Född13 juni 1854
Kalmar, Sverige
Död17 januari 1946 (91 år)
Stockholm, Sverige
BegravningsplatsNorra begravningsplatsen[1][2][3]
kartor
Andra namnJenny Nyström-Stoopendal
FöräldrarDaniel Nyström[4]
Konstnärskap
År aktiv1875-1945
Fältmåleri
Motivporträtt, landskap, julmotiv
UtbildningKonsthögskolan Valand, Kungliga Akademien för de fria konsterna[5] och Académie Julian[5]
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Biografi

redigera

Nyström föddes som dotter till folkskolläraren och slottskantorn Daniel Nyström[a] och dennes hustru Annette Eleonora Bergendahl.

När hon var åtta år flyttade familjen till Majorna i Göteborg, där fadern blev förste lärare vid Carlgrenska skolan eller Flicko-Slöjdskolan vid Stigbergstorget (på platsen för biografen Kaparen).

Den 24 maj 1887 gifte sig Nyström med marinläkaren Daniel Stoopendaal[7] och de fick 25 juni 1893 sonen Curt Nyström Stoopendaal som även han är en känd julkortsillustratör.

Utbildning

redigera

Under fem år gick Jenny Nyström i en skola inrymd i segelmakare Lefflers hus vid Allmänna vägen, nära faderns lärarbostad.[8] Hon studerade vid Kjellbergska flickskolan.[9] År 1865 började hon i Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola, och började måla i olja redan som femtonåring. Hon var elev vid Konstakademien i Stockholm under åren 1873–1881.

I slutet av sin utbildning vid Konstakademien delade Nyström förstaplatsen som elev med Richard Hall i akademiens tävling, och kunde därför söka stipendium för vidareutbildning i Paris. Tavlan Jenny Nyström målade var ”Gustav Vasa som barn inför Kung Hans”

Hon var den första kvinna som vann tävlingen på Konstakademien, och fick under sin studietid i Paris 1882–1886 ställa ut på den stora Parissalongen år 1884.

Yrkesliv

redigera

Från 1885 tillhörde hon opponentrörelsen och var 1886–1896 medlem av Konstnärsförbundet. I början av sin karriär målade hon genrebilder, stilleben och porträtt i olja, pastell och akvarell. Bland hennes tidiga verk märks Dolce far niente (1883) samt Sjukbesöket och Självporträtt, utställda på Parissalongen 1884. Med tiden blev hon dock främst känd för sina illustrationer. Första försöket var illustrationen till Viktor Rydbergs Lille Viggs äfventyr på julafton 1875, där hon redan då skapade den typ av tomteillustrationer hon senare kom att bli känd för. Bland hennes övriga illustrationer märks Barnkammarens bok (1882), Svenska barnboken (utgiven av Johan Nordlander del 1–2, 1886–1887), Laura Fitinghoffs Bibliotek för barn och ungdom (1886) samt Carl David af Wirséns Vid juletid (1887) och I lifvets vår (1888), samt en mängd utgåvor av August Blanche och Georg Starbäcks romaner.[10]

Nyströms illustrationer distribuerades av firman Strålin & Persson i Falun, där hon arbetade i många år.

Jenny Nyström-Stoopendaal är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[11]

Eftermäle

redigera

Kalmar läns museum finns en basutställning med verk och teckningar av Jenny Nyström.[12] Hon finns även representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[13], Nationalmuseum[14], Länsmuseet Gävleborg, Nordiska museet[15] i Stockholm och Kalmar konstmuseum[16].

Jenny Nyströmsskolan i Kalmar är uppkallad efter henne. Jenny Nyströms gata i Fruängen är också uppkallad efter henne.

Verk (urval)

redigera

Bibliografi

redigera

Illustrationer

redigera

Bildgalleri

redigera

Kommentarer

redigera
  1. ^ Fadern, Daniel Nyström, kom senare att fungera som bildmässig förebild för Tomten i Jenny Nyströms illustrationer till Viktor Rydbergs dikt.[6]

Källor

redigera
  1. ^ Norra begravningsplatsen: Kändisarna, Norra begravningsplatsen.se, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Stoopendahl, JENNY EUGENIA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 28 mars 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ KULTURGRAVAR.SE STOCKHOLMS LÄN Norra begravningsplatsen Solna sydöstra delen Jenny Nyström, Kulturgravar, läs online, läst: 21 juni 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kalmar slottsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00176/C/2 (1815-1860), bildid: C0027710_00144, födelse- och dopbok, s. 265, läs onlineläs online, ”6 Jenny Eugenia 13/6,22/6 31 Stottskantor och ....Daniel Nyströms och dess... Anette Eleonora Bergendahls dotter ...”.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Barbro Werkmäster, Jenny E Nyström-Stoopendaal, Band 27 (1990-1991), Svenskt biografiskt lexikon, 1990, s. 782, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8514, läst: 19 december 2016.[källa från Wikidata]
  6. ^ El-Mochantaf, Christer (2014-12-17): "Tomtens ursprung bekräftat: Göteborgare". Expressen.se. Läst 18 december 2014.
  7. ^ Nyström-Stoopendahl, Jenny i Vem är vem?, länkad 2022-10-30
  8. ^ Föreningen Gamla Majgrabbar: Julen 1996, tidning utgiven av Föreningen Gamla Majgrabbar, Göteborg 1996, s. 25
  9. ^ Jenny E Nyström-Stoopendaal, urn:sbl:8514, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Werkmäster), hämtad 2019-03-26.
  10. ^ Nyström–Stoopendaal, Jenny i Svenska män och kvinnor (1949)
  11. ^ Hitta graven Arkiverad 3 september 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Kalmar läns museum
  13. ^ Göteborgs konstmuseum
  14. ^ Nationalmuseum
  15. ^ Nordiska museet
  16. ^ ”Kalmar konstmuseum”. Arkiverad från originalet den 4 december 2017. https://web.archive.org/web/20171204061352/http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/424. Läst 3 december 2017. 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera