Öppna huvudmenyn
Karta över Kalmar

Innehåll

StadsdelarRedigera

BergaRedigera

Berga ligger i norra delen av staden, norr om ölandsleden och är ett stort villaområde. Bergaområdet i Kalmar började bebyggas på 1920-talet. Det blev en mörk förort till Kalmar stad. Första tomten köptes av Axel Andersson 1923, Borgavägen 4. Bygga hus på den tiden var inte alls krångligt. Det enda papperet som behövdes var lagfartshandlingen som bevisade att han var ägare. Familjer med många barn inne i Kalmar flyttades mellan hyreskasernerna och slumkvarteren. Det blev en fristad för dessa familjer. Det var endast energiska människor, sådana som hade ett hårt arbete i stadens industrier, som använt sin ledighet till uppförande av egen villa. Det fanns inga vägar eller vatten och avlopp. Bostäderna lystes upp med fotogenlampor och utomhus karbidlampor. Vatten fick man hämta inne från staden i svagdricksflaskor. Vägen genom Tallhagen klar 1932. Belysning inomhus tog tre år (1925-1928). Sju år (1928-1932) att få gatunamn och adressnummer. En fantastisk verksamhet inom hela Bergaområdet. Posten öppnades 1946 på Villagatan 8. Den ena affären efter den andra öppnades. Roslunds affär på Vintergatan var den första, efter några år fanns det ytterligare fyra affärer. Konditorier, bagerier, sömmerskor, herr- och damfrisörer, taxi, körskola, missionskyrka för ungdomsverksamhet, åkerier, cykelverkstäder m.m. Till och med byggdes en "Andelsfrys" på Villagatan vilken glädje för bergaborna att kunna frysa in en hel gris. I dag finns inget kvar, nu är det bara ett blomstrande villaområde Berga Villasamhälle.

DjurängenRedigera

Djurängen är liksom stadsdelen Oxhagen granne med friluftsområdet Skälby.

FunkaboRedigera

Funkabo är belägen norr om Ölandsleden (som leder till Ölandsbron). Bebyggelsen består främst av flerbostadshus/hyreshus. Invånare i stadsdelen (2006) är 2717 personer.

Gamla stanRedigera

Gamla stan utgörs av kvarteren på fastlandet direkt väster om Kalmar slott, och var stadens medeltida centrum från 1200-talet till 1600-talet. Mitt i Gamla stan finns Gamla kyrkogården. 1647 förstördes stora delar av Gamla stan av en brand, och året efter började byggnationen av Kvarnholmen. Under Skånska kriget 1677 anfölls Kalmar och förstörelsen av slaget markerar slutet för det medeltida Gamla stan. Efter flytten till Kvarnholmen användes Gamla stan för lustgårdar för borgarklassen. I dag finns det fortfarande välbevarad bebyggelse från 1700- och 1800-talet i Gamla stan. Kalmar Konstmuseum är inrymt i en svart kublik byggnad i Stadsparken och museibyggnaden uppfördes 2008. Museet visar samtidskonst och har en internationell profil. I Gamla stan, bakom det höga planket på Stora Dammgatan 11, ligger Krusenstiernska gården. Den välbevarade huvudbyggnaden från 1800-talet är känd för sina samlingar av ostindiskt porslin och gustavianska möbler. I trädgården finns fruktträd, bärbuskar och en örtagård samt ett café.

KalmarsundsparkenRedigera

Kalmarsundsparken är ett park- och strand- och villaområde söder om Kalmar slott. Här finns en omtyckt badstrand med en fin brygga. Här har flera stora evenemang arrangerats bl.a. flera konserter och nationella hästhoppningstävlingar. I ett flertal år låg medeltidsbyn Salvestaden precis intill Kalmar slott. Valborgsmässoafton firas här med en stor eld och har tidigare arrangerats av Unga Örnar. På senare år har Funkabo Socialdemokratiska förening hållit i arrangemanget. Efter kritik om att Kalmar Energi har sponsrat med ström så hålls valborgsfirandet numera i samarbete med LO-facken Södra Kalmar län.[1]. Valborgsfirandet i Kalmarsundsparken har en egen Facebooksida.[2]

Området representeras av såväl en generellt högre inkomst- som akademisk nivå bland områden i Kalmar. Medborgarengagemang är genomgripande. De boende i området kan därför lätt uppfattas som mycket konservativa och ogillande till förhastad förändring. Nybygget av 5 hus i stadsdelen överklagades ända till riksdagsnivå 2007.

KvarnholmenRedigera

 
Stadsplan för Kalmar 1650. Krigsarkivet.
 
Karta över Kalmars belägenhet på Kvarnholmen efter flytten i början av 1800-talet.
 
Kaggensgatan.

Kvarnholmen är Kalmars centrum och stadskärna. Till ön Kvarnholmen flyttades under 1600-talet stadens centrum från området intill Kalmar slott (Gamla stan), och befästes samtidigt med en ringmur, något sällsynt förekommande i Sverige. Av militära skäl flyttades staden 1647-1657 till ett helt nytt läge ute på Kvarnholmen. Den då nya staden fick en regelbunden rutplan med Storgatan som symmetriaxel. Kalmar upphörde att vara fästningsstad år 1822. Olika delar av vallen demolerades sedan successivt. Idag kan fortfarande vissa delar av den gamla ringmuren ses. Den östra delen av Kvarnholmen kallas för Kattrumpan. Till staden överlämnade staten generellt fortifikationsjorden till staden år 1862. En del av jorden köptes av John Jeansson och han uppförde där Kalmar Ångkvarn (KÅ) år 1881. År 1899 blev John Jeansson disponent för Kalmar Ångkvarns AB. John Jeansson var son till affärsmannen Johan Jeansson, var byst finns i Stadsparken på Kvarnholmen. Kalmar Ångkvarns byggnader dominerar ännu stadsbilden.[3]

Under 1600-talet förstördes en stor del av det dåvarande Kalmar under Kalmarkriget 1611–1613. Detta berodde till stor del på den danska belägringen av staden. Under två år var Kalmar slott och den brända och förstörda delen av staden i danskarnas händer. Den svåra branden kom 1647 när staden sedan under mycket möda hade byggts upp igen efter Kalmarkriget. För Kvarnholmen hade generalkvartermästare Johan Wärnschiöld redan 1639 börjat arbeta på en befästnings- och stadsplan. 1647 togs det slutliga beslutet att staden skulle flyttas, och 1657 var flyttningen i det närmaste fullbordad.[4] Det tog lång tid trots befallning av kungen att flytta en av rikets största städer efter ett halvt årtusende på samma plats. Kvarnholmen befästes med vallar och bastioner. Innanför stadsmuren stakades en symmetrisk stadsplan ut med raka gator kring Kalmar länsresidenset och Kalmar domkyrka, staden byggdes upp efter ritningar. År 1676 fick Erik Dahlbergh ledningen av de svenska fästningsbyggnaderna. Det nya Kalmar blev en fästningsstad, riksgränsen flyttades söderut. Den nya staden vid Kvarnholmen försågs med ett bastionssystem med vallgravar och värn, som i olika nivåer och steg skulle skydda mot anfall. Det var under 1680-talet som själva ravelinen byggdes och den ritades av generalkvartermästaren Erik Dahlbergh, som ledde byggandet av de svenska befästningsbyggnaderna. Sedan blev Sverige större, Kalmar förlorade i betydelse och blev en provinsstad. Anstalten Kalmar byggdes som cellfängelse och öppnade 1852. Det gamla fängelset låg tidigare på Kalmar slott.

Efter 1800-talets mitt har Kalmar tappat mycket av sin forna ställning och i stadshierarkin fallit från en sjunde till en tjugofjärde plats. Industrialiseringen var relativt sen och svag, branschsammansättningen var dessutom mindre gynnsam för hög tillväxt. Efter 1950 har Kalmar förlorat sin ledande position i sydöstra Sverige, men tidigare har sjöfart, handel och tjänster varit väl representerade. Verksamheten vid Kalmar Ångkvarn lades ned år 1957 och 1987 kunde Kalmar läns museum flytta in i de restaurerade lokalerna. Stadsparken skapades 1877-1880 av fortifikationsgördeln intill Kalmar slott. Enligt 1876 års stadsplan rätades Kvarnholmen sneda kvarterskanter ut. Den tidstypiska Esplanaden lades in som bred brandgata mellan Malmens nyare rutkvarter.[5] Kalmar domkyrka vid Stortorget på Kvarnholmen, som stod klar 1712, anses vara ett av Sveriges finaste exempel på italiensk barockarkitektur. Förebilden är den berömda jusuitkyrkan Il Gesù i Rom. Domkyrkobygget tog mer än femtio år att bygga på grund av stormaktstidens många krig. Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä..

Torgen på Kvarnholmen är Stortorget, Larmtorget, Koppartorget och Lilla torget. Vid Stortorget ligger Kalmar domkyrka. På Kvarnholmen finns även Kalmar läns museum inrymt i Kalmar före detta ångkvarn i hamnen. I länsmuseet finns en utställning om regalskeppet Kronan, som förliste under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Museet skildrar också det medeltida Kalmar och berättar om konstnären Jenny Nyström.

Mellan fästningsvallen i söder, Ölandsgatan och Västra Vallgatan ligger det trekantiga torget Lilla torget på Kvarnholmen. Torget skapades redan i den första stadsplanen för Kvarnholmen av Johan Wärnschöld i mitten av 1600-talet. Det är en av de nästintill oförändrade miljöerna i Kalmar. Tre karolinska stenhus byggdes vid torget, dessa var Länsresidenset i Kalmar, som har varit har varit landshövdingens tjänstebostad sedan 1686, Domprostgården, uppfört 1667, och Dahmska huset, uppfört 1766. Alla tre husen är statliga byggnadsminnen. På Lilla torget har tidvis torghandel bedrivits. Tidigare var torget försett med en brunn, en av de sex brunnar som försåg kalmarborna med vatten. Brunnen finns inte på platsen längre, där finns istället en fontänskulptur i brons, Sjöjungfru, av Arvid Källström. Fontänen kom på plats på 1930-talet.

I närheten av Kalmar centralstation på Kvarnholmen ligger köpcentret Baronen med namn efter dess förste ägare, baron Gerard De Geer; dess logotyp är en stilisering av ätten De Geers heraldiska vapensköld. Bredvid Baronen ligger Kalmar gästhamn, där även Sjöfartshögskolan är belägen. På Kvarnholmen finns i övrigt flera restauranger, caféer och affärer. Högt över bebyggelsen reser sig Kalmar gamla vattentorn som är 65 meter högt och syns på långt avstånd. Tornet innehåller numera lägenheter.

MalmenRedigera

Malmen är till större delen bebyggd med flerbostadshus, men även många myndigheter och kommunala anläggningar residerar här, till exempel Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, linnéuniversitetets bibliotek, Simhall, Ishall, Sporthall, och ett flertal gymnasieskolor som Calmare Internationella Skola, Jenny Nyströmsskolan, John Bauergymnasiet, Lars Kaggskolan och Stagneliusskolan. Tidigare var hela detta område jordbruksmark till Norrgård, en uppfostringsanstalt för föräldralösa och vanartiga barn. Norrgård var donerad av Magnus Gudmundsson Fröberg, född i Esbjörsmåla i Urshults socken. Fröberg lät bygga Norrgård som blev klar 1851 för inflyttning. Kalmar stads styrande beslöt först att hyra ut lokalerna. Först 1875 öppnades uppfostringsanstalten. På Norrgård fick pojkarna lära sig ett yrke för att sedan slussas ut i arbete när de blivit 17 år. Här fanns utbildning i snickarverkstad, smide, skomakare, skräddare, jordbruk ock trädgårdsprodukter m.m. Här fanns både kor, hästar, höns och påfåglar rena landet bakom Norrgård. Norrgård upphörde 1942 och flyttades till Godmundsgården. Under andra världskriget blev Norrgård en militäranläggning, FO 18. När kriget sedan tog slut tog Norrgård emot många flyktingar som flytt från Baltikum. FO 18 lades ned och lokalerna hyrdes ut till Televerket. Nu är Linnéuniversitetet bl a inhyst på Norrgård.

NorrlidenRedigera

Norrliden ligger i norra Kalmar. Stadsdelen ligger cirka 5 kilometer norr om Kvarnholmen (Kalmars centrum). Norrliden byggdes under miljonprogrammet i slutet av 1960-talet.[6]. i stadsdelen ligger församlingskyrkan Två systrars kapell.

OxhagenRedigera

Oxhagen ligger cirka 2 kilometer nordväst om Kalmar centrum och är granne med friluftsområdet Skälby. Här finns mestadels flerbostadshus i tre våningar byggda under miljonprogrammet. Men även några höghus från 60- och 70-talet finns i området. I övrigt finns, dagis, låg- och mellanstadieskola, ålderdomshem, pizzeria, Röda Korsets "Kupan" i en före detta Konsumbutik, samt en bensinmack. Rifa (Evox Rifa) hade fram till 2006 en fabrik i utkanten av området, granne med Arla som ännu har produktion igång. Intill Arla ligger sedan 2008 det nya polishuset. Oxhagen brukar normalt avgränsas av Kungsgårdsvägen, Galgatan/Erik Dahlbergsväg, och E22/Skälby.

SandåsRedigera

Sandås ligger sydväst om Kalmar centrum. En av stadens huvudpulsådrar för biltrafik (Södra vägen) går igenom denna stadsdel.

StensöRedigera

Från 1800-talet ett fiskeläge i södra Kalmar, från början av 1900-talet förvandlat till ett villasamhälle. Genom en grävd kanal skild från fritidsområdet Stensö. Villaområde med närhet till bad, camping och elljusspår, ligger i närheten av Länssjukhuset

TegelvikenRedigera

Tegelviken är en stadsdel i södra delarna av staden, i en naturskön region med södra utmarken, samt närheten till Stensö

ÄngöRedigera

Fram tills Ängöleden invigdes samtidigt med Ölandsbron 1972 utgjorde stadsdelen en egen ö men är idag förbundet med det småländska fastlandet genom bankar på den västra sidan av ön. Södra delen av Ängö var under 1800-talet ett samhälle för fiskarebefolkning. Med stadsplan från 1862 rätades gatorna och en bro byggdes 1877 till Karlmars centrala delar, i och med bron blev stadsdelen även bebyggd med finare villor, men ännu fram på 1960-talet var det en arbetarstadsdel. På Ängö låg även Ängö flyghamn. Under senare delen av 1900-talet revs en del av dessa villor och ersattes med hyreslägenheter eller radhus. Bebyggelsen spänner över hela 1900-talet parat med en del äldre hus från 1800-talet. Stadsdelen är förbunden med Varvsholmen via en bro. Samt även granne med Svinö, Kullö, Lindö samt Kvarnholmen.

VimpeltorpetRedigera

Vimpeltorpet är en stadsdel i norra Kalmar, bebyggd med villor under 1990- och 2000-talen.

Östra VimpeltorpetRedigera

Östra Vimpeltorpet ligger i norra Kalmar, några kilometer utanför centrum, mot Lindsdal. Skapad efter Kalmar kommuns målsättning att öka kommunens invånare till 70 000 i ett första steg. Stadsdelen kommer bebyggas med hyresrätter, bostadsrätter, radhus och villor. Men även arbetsplatser och service kommer att finnas här. Meningen är att området ska skapa boende till många olika målgrupper och ge god service, med affär, skola och daghem. Ett flertal parker och sociala områden kommer även att finnas.

VarvsholmenRedigera

 
Varsvholmen 2003.

Varvsholmen är en före detta industristadsdel. Som namnet antyder fanns här tidigare Kalmar varv, där man tillverkade och reparerade fartyg. Under 1990-talet fattades beslut om att Varvsholmen skulle bli en ny stadsdel i Kalmar med bostäder istället för industri. Området är attraktivt med trevlig utsikt över Kalmarsund med Ölandsbron och Öland.

TjärhovetRedigera

Tjärhovet är en industristadsdel. Stadsdelen som rymmer hamnen ligger på en konstgjord halvö öster om Kalmar centrum. Området domineras av oljedepåer med sina cisterner. Kalmar Lantmän har även en fabrik här. Även Lotshamnen ligger här.

Se ävenRedigera

KällorRedigera