Stångådalsbanan
Stångådalsbanan (där den tidigare Östra centralbanan ingår som en del) är järnvägen mellan Linköping och Kalmar. Den går delvis gemensamt med Tjustbanan och delar sig vid Bjärka-Säby, där Tjustbanan går vidare till Åtvidaberg och Västervik och Stångådalsbanan fortsätter söderut mot Hultsfred och Kalmar. Banan följer Stångån en stor del längs sträckan, vilket förklarar dess namn.
Banan är oelektrifierad med normalspår. Persontrafiken bedrivs med Krösatågen.
HistorikRedigera
Historiskt sett är den nuvarande banan en sammanslagning av tre banor med omväxlande normalspår och smalspår som byggdes om till normalspår efterhand. Linjen Hultsfred – Linköping byggdes som normalspåriga Östra centralbanan, öppnad 1902. Hultsfred – Berga var en del av den sammanhängande normalspårsbanan Nässjö-Oskarshamns Järnväg, öppnad 1874. Sträckan Berga – Kalmar var en smalspårsbana (Kalmar - Berga järnväg) med 891 mm spårvidd, öppnad 1897. Den senare banan var tänkt att förlängas till Västervik men därav blev intet (det byggdes smalspår Hultsfred – Västervik, men det fanns bara normalspår Berga – Hultsfred).
Bansträckningen Kalmar – Berga blev en renodlad godsbana under 1960-talet som successivt under 1970-talet byggdes om till normalspår (färdigt 1978). Denna historiska utbyggnad förklarar bland annat varför tågen måste vända i Berga för att fortsätta vidare mot Linköping/Kalmar eftersom bägge banorna kommer in västerifrån mot Berga station. Det som historiskt krävde två byten för att göra en tågresa mellan Linköping och Kalmar (alternativt ett byte i Alvesta på Södra stambanan, en lång omväg västerut) kräver sedan 1996 inga byten alls. Baksidan av detta har blivit en försämring för persontrafiken till Oskarshamn, som mellan sommaren 2005 och december 2011 var helt inställd.[2][ej i angiven källa]
Vid en plankorsning i Ruda kolliderade i oktober 2018 ett persontåg på Stångådalsbanan med en traktor varvid tre personer fördes till sjukhus med oklart skadeläge.[3][4] Vid en plankorsning i Landeryd utanför Linköping i december 2010 omkom en bilförare efter en kollision med ett tåg.[5] Vid en obevakad plankorsning norr om Kisa 19 januari 2019 omkom en bilförare efter en kollision med ett tåg.[6] Det stora antalet obevakade plankorsningar gör att kollisioner mellan bil och tåg händer ibland, vilket orsakat flera dödsfall och skapat brist på fungerande tåg.
TrafikRedigera
De stationer/hållplatser som trafikeras med persontåg är Linköping C, Tannefors (vissa avgångar), Rimforsa, Kisa, Astrid Lindgrens värld (vissa avgångar), Vimmerby, Hultsfred, Berga, Högsby, Blomstermåla och Kalmar C. Banan körs sedan 1996, då bandelen Hultsfred-Kalmar återinvigdes, med tåg av Y2-typ, Efter våren 2005, då det privatägda BK Tåg som drev Stångådalsbanan gick i konkurs, tog SJ över trafiken. Mellan juni 2008 och december 2021 kördes trafiken av Transdev (tidigare Veolia Transport) under varumärket Kustpilen. Sedan 12 december 2021 körs tågen under varumärket Krösatågen av SJ på uppdrag av Kalmar Länstrafik som har huvudansvaret och Östgötatrafiken som ger bidrag till trafiken. Trafiken bedrevs huvudsakligen med Y2-motorvagnar och Y31.
Krösatågen trafikerade från december 2011 t.o.m. 13 december 2014 Stångådalsbanan mellan Hultsfred (dit tågen kom från Nässjö) och Berga och vidare till Oskarshamn.[7][2] I december 2014 lades denna Krösatågstrafik ned och av persontrafik återstår KLT:s Kustpilen.
Godstrafiken på banan bedrivs av Green Cargo och är störst mellan Kalmar och Blomstermåla (och vidare mot Mönsterås) men går även mellan Hultsfred och Berga (och vidare mot Oskarshamn).
UnderhållsbehovRedigera
Banan är i stort behov av underhåll och har delvis dålig överbyggnad med räls från 1960-talet och gamla, slitna växlar enligt Trafikverket.[8] När Regeringen Löfven i maj 2018 beslutade om en nationell infrastrukturplan som sträcker sig fram till 2030 och omfattar 700 miljarder kronor avsattes ingenting till upprustning av Stångådalsbanan.[9][10]
Under 2018 ställdes trafiken in på grund av solkurvor och andra spårfel bland annat 1 januari[11], 26 februari[12], 23 maj[13], 3 och 4 juni[14][15], 28 juni[16] och 9 juli[17]. Från 25 juli till 2 augusti 2018 stängdes banan av helt på grund av risk för solkurva med 327 inställda tåg som följd.[18][19][20] Samma dag som trafiken återstartades ställdes den in igen.[21]
SignalsystemRedigera
Stångådalsbanan har två olika signalsystem. System R (radiobaserad överföring av signalinformation till föraren) gäller mellan Linköping och Rimforsa. System M (manuell hantering, föraren meddelas endast via signaler) gäller mellan Rimforsa och Kalmar. Stångådalsbanan och Tjustbanan (mellan Bjärka Säby och Västervik) är de enda banorna i Sverige med System R, som kräver särskild utrustning ombord.
Banorna måste byta till ett annat system senast då stambanan vid Linköping får European Rail Traffic Management System (ERTMS) (planerat till 2025 men uppskjutet), annars kommer Stångådalsbanans tåg inte få gå till Linköping, eftersom ERTMS också kräver särskild utrustning ombord, och ERTMS och System R inte passar ihop i samma fordon.[22] Planen var att byta till ERTMS för alla banor med System R, men detta har inte tagits med i den nationella planen 2018–2029, eftersom det är mycket kostsamt.[23] Det finns 2020 ingen beslutad plan hur detta ska lösas, men möjliga lösningar kan till exempel vara att återgå till system M, köra buss sista kilometerna, bogsera tågen med ett ERTMS-utrustat lok i Linköping, installera både ERTMS och ATC på den ny tågen tillsammans med en radio plockad från någon av de tåg som idag trafikerar banan eller lägga ner båda banorna. Det finns beslut på att köpa nya tåg till Stångådalsbanan och Tjustbanan eftersom de befintliga har dålig driftsäkerhet och inte är förberedda att installera ERTMS i.[24] Tågbytet måste göras när signalsystemet byts eftersom det inte anses finnas utrustning för att installera system R i den nya tågen, och man inte vill kosta på mångmiljonbelopp för ERTMS i de gamla tågen, men det är osäkert om något byte ska ske och när. 2020 togs ett beslut att avvakta med installation av ERTMS i Linköping tills Ostlänken invigs cirka 2035.[25] Det får nackdelen att tåg med bara ERTMS under flera år inte kan gå på sträckan mellan Öresundsbron och Stockholm, vilket EU egentligen krävt.
GalleriRedigera
Ett Y2 (Kustpilen-tåg) vid Sturefors.
Stångådalsbanan och Tjustbanan vid Bjärka-Säby station.
Ett turisttåg på Stångådalsbanan. Bron över tåget är del av sträckningen för Växjö–Åseda–Hultsfreds Järnväg.
Se ävenRedigera
KällorRedigera
NoterRedigera
- ^ Trafikverket Mötesstation i Rockneby
- ^ [a b] ”Landsbygdstrafik”. Arkiverad från originalet den 5 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120105110957/http://klt.se/Hitta-din-resa/Oskarshamn/Landsbygdstrafik/. Läst 4 januari 2012.
- ^ SVT 11 oktober 2018
- ^ SVT 11 oktober 2018
- ^ En dog i krock med kustpilen
- ^ Trafikverkets utredning: Sikten var dålig
- ^ KLT Återtåget i Oskarshamn Arkiverad 17 december 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Natanaelsson, Kenneth (30 november 2015). ”Underlagsrapport: Transportbehov och medelsbehov för respektive bandel på det lågtrafikerade järnvägsnätet” (PDF). Trafikverket. sid. 55–60, 96–99, 106–109. https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/12124/RelatedFiles/2015_239_underlagsrapport_transportbehov_och_medelsbehov_for_respektive_%20bandel.pdf. Läst 3 augusti 2018.
- ^ ”Nationell infrastrukturplan 2018–2029”. Regeringen.se. Regeringskansliet. 2018. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nationell-infrastrukturplan/. Läst 3 augusti 2018.
- ^ Carlson, Olof (4 juni 2018). ”Inga extra pengar till Stångådalsbanan”. Östgöta Correspondenten. http://www.corren.se/nyheter/hultsfred/inga-extra-pengar-till-stangadalsbanan-om5320970.aspx. Läst 3 augusti 2018.
- ^ Karlsson, Jakob (1 januari 2018). ”JUST NU: Totalstopp i tågtrafiken”. Dagens Vimmerby. http://www.dagensvimmerby.se/nyheter/e/17930/just-nu-totalstopp-i-tagtrafiken/. Läst 3 augusti 2018.
- ^ Johansson, Linus (26 februari). ”JUST NU: Stora problem med tågtrafiken på Stångådalsbanan”. Dagens Vimmerby. http://www.dagensvimmerby.se/nyheter/e/19423/just-nu-stora-problem-med-tagtrafiken-pa-stangadalsbanan-/. Läst 3 augusti 2018.
- ^ Henriksson, Simon (23 maj 2018). ”Stopp för tågtrafiken på Stångådalsbanan – finns ingen prognos”. Dagens Vimmerby. http://www.dagensvimmerby.se/nyheter/e/21886/stopp-for-tagtrafiken-pa-stangadalsbanan-finns-ingen-prognos/. Läst 3 augusti 2018.
- ^ Isefjord, David; Lernstål, Anton (4 juni 2018). ”Solkurvor orsakade långt tågstopp”. Barometern. http://www.barometern.se/kalmar/stopp-i-tagtrafik-till-och-fran-kalmar/. Läst 3 augusti 2018.
- ^ Johansson, Linus (3 juni 2018). ”Tågtrafiken har stoppats – för varmt för att köra vidare”. Dagens Vimmerby. http://www.dagensvimmerby.se/nyheter/e/22205/tagtrafiken-har-stoppats-for-varmt-for-att-kora-vidare/. Läst 3 augusti 2018.
- ^ Karlsson, Jakob (28 juni 2018). ”Stora problem på Stångådalsbanan – spårfel mellan Vimmerby och Hultsfred”. Dagens Vimmerby. http://www.dagensvimmerby.se/nyheter/e/22889/stora-problem-pa-stangadalsbanan-sparfel-mellan-vimmerby-och-hultsfred/. Läst 3 augusti 2018.
- ^ Hadzimahovic, Zenaida; Planthaber, Olov (9 juli 2018). ”Solkurva har stoppat tågtrafiken”. Östgöta Correspondenten. http://www.corren.se/nyheter/linkoping/solkurva-har-stoppat-tagtrafiken-om5368716.aspx. Läst 3 augusti 2018.
- ^ ”Tågsträckor stängs av på grund av värmen”. SVT Nyheter. 24 juli 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/tag-stalls-in-pa-grund-av-varmen. Läst 3 augusti 2018.
- ^ Landgren, Christoffer (2 augusti 2018). ”Tågtrafiken igång på Kalmar läns järnvägar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/tagtrafiken-igang-pa-kalmars-jarnvagar. Läst 3 augusti 2018.
- ^ Carlsson, Ulf (2 augusti 2018). ”327 inställda tåg på grund av solen”. Östra Småland. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180803112849/http://www.ostrasmaland.se/kalmar/327-installda-tag-pa-grund-av-solen/. Läst 3 augusti 2018.
- ^ Henriksson, Simon (2 augusti 2018). ”Spårfel drabbar tågtrafiken – finns ingen prognos”. Dagens Vimmerby. http://www.dagensvimmerby.se/nyheter/e/24917/sparfel-drabbar-tagtrafiken-finns-ingen-prognos/. Läst 3 augusti 2018.
- ^ Utbyggnad och tidplaner för ERTMS
- ^ ”Nationell plan för transportsystemet 2018–2029”. Arkiverad från originalet den 2 december 2020. https://web.archive.org/web/20201202032733/https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planer-och-beslutsunderlag/Nationell-planering/nationell-transportplan-2018-2029/. Läst 15 februari 2020.
- ^ Region Kalmar vill köpa tåg för två miljarder – osäkert om de går att köra
- ^ ERTMS införandeplan
Vidare läsningRedigera
- Adell, Niklas; Brännlund, Per-Olov (1999). Östra centralbanan: Linköping-Hultsfred : de första hundra åren. Malmö: Stenvall. Libris 7630232. ISBN 91-7266-150-X
- Edman, Björn; Lind, Lars Olof (2001). Kalmar-Berga järnväg. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 73. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 8392526. ISBN 91-85098-92-2
- Schönbeck, Henrik (1916). En färd genom Kinda och Tjust med östra centralbanan och Norsholm-Västervik-Hultsfred järnvägar. Linköping. Libris 3042047
- Östra centralbanans järnvägsaktiebolag : de första 20 åren : historisk-ekonomisk beskrivning. Linköping: Linköpings lithogr. a.-b. 1918. Libris 1661506
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Stångådalsbanan.- Trafikverket - Stångådalsbanan
- jarnvag.net, Linköping-Hultsfred-Kalmar
