I området som utgör kommunen återfinns Västgötabergen. Kommunens berggrund utgörs bitvis av kalksten vilket bidragit till en bördig och uppodlad sedimentslätt. Jordbruket har varit en viktig näring för utvecklingen av Falbygden och har senare gett upphov till arbetstillfällen inom bland annat serviceföretag och livsmedelsindustri.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningsmängden legat stadigt mellan cirka &&&&&&&&&&031000.&&&&&031 000 och &&&&&&&&&&033000.&&&&&033 000 personer.
Från 1974 och fram till 2008 styrdes kommunen av de borgerliga partierna. Därefter har olika blocköverskridande koalitioner styrt kommunen.
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Falköpings kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Falköping i slutändan. Notera Smula och Åsarp som var delade på härader och län.
Området som utgör Falköpings kommun vilar på en berggrund av nederoderat urberg. På denna återfinns Västgötabergen som är rester av senare bildad sedimentberggrund. Som exempel på berg i området kan nämnas Mösseberg, Ålleberg, Gerumsberget, Varvsberget, Plantaberget samt en del av Billingen. Dessa berg är uppbyggda av horisontella lager av sandsten, alunskiffer och kalksten. Ovanpå finns lerskiffer och på toppen ett lager med hårdare vulkaniskt bildad diabas. Lagren av kalksten har bidragit till en bördig och uppodlad sedimentslätt. Slätten är helt under högsta kustlinjen. Större områden med skogsmark finns primärt i den södra delen av kommunen där sedimenten är grövre, på bergen och på bergssidorna.
Många av landskapets former kan härledas till isavsmältningen. Som exempel kan nämnas smältvattenrännorna i anslutning till Billingen och vid Plantaberget. Ett annat exempel är isälvsdeltat Rännefalan öster om Ålleberg. Även åsar och kullar har präglats av isavsmältningen då dessa utgörs av morän- och isälvsmaterial som avsatts under denna tid.
På flera håll i kommunen, i synnerhet söder om bergen, finns moränryggar. I sydväst finns ett antal delvis utdikade våtmarker och i nordväst ligger en del av Hornborgasjön.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
År 2023 fanns 41 naturreservat i Falköpings kommun.[10] Som exempel kan nämnas reservatet Hornborgasjön, ett reservat bildat 1997. Området är &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 hektar och inkluderar en av Europas viktigaste fågelsjöar. Hornborgasjön är främst förknippad med tranor.[11] Ett annat exempel är Bolum Heljesgården som ursprungligen var ett naturminne men som 2011 blev ett naturreservat. Området skänktes 1961 av Ernst Biljer till Skaraborgs läns naturskyddsförening. På den betade kullen växer arter som jungfrulin, trollsmultron, backsippa och sötvedel.[12]
Från kommunsammanslagningen 1974 och fram till valet 2006 styrdes Falköpings kommun av de borgerliga partierna i majoritet. Valet 2006 resulterade i att Sverigedemokraterna (SD) kom in med två mandat i kommunfullmäktige och fick rollen som vågmästare. Eftersom både de borgerliga och de röd-gröna blocken klargjorde att ett samarbete med SD var uteslutet blev den politiska styrningen osäker. Det borgerliga blocket försökte till en början styra kommunen i minoritet, men detta sprack och den 1 oktober 2008 bildades en ny blocköverskridande majoritet bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.
Efter valet 2010 stod det klart att de borgerliga partierna tillsammans återigen kunde få majoritet i kommunfullmäktige. Trots det valde den blocköverskridande majoriteten som bildades i oktober 2008 att fortsätta sitt samarbete. Detta fortgick till maj 2019 då kommunstyrelsens dåvarande socialdemokratiska ordförande avgick och de styrande partierna kom inte överens om en ny kandidat.[14] En ny majoritet bildades då bestående av de borgerliga partierna samt Miljöpartiet och Vänsterpartiet vilka styr kommunen från juli 2019.[15]
Jordbruket har varit en viktig näring för utvecklingen av Falbygden och har senare gett upphov till arbetstillfällen inom bland annat serviceföretag och livsmedelsindustri. I början av 2020-talet stod tillverkningsindustrin för omkring en femtedel av den totala sysselsättningen i Falköpings kommun, primärt inom branscherna verkstads-, trä- och tekoindustri. Inom verkstadsindustrin märks företag som Amtek Components Sweden AB som tillverkar skivbromsar, bromstrummor, nav och drivaxlar och Leax Arkivator AB (systemleverantör). Träindustrin domineras av kontorsmöbelföretaget Kinnarps AB och möbelföretaget Gyllensvaans Möbler AB.[8]
Från nordväst mot sydöst genomkorsas kommunen av riksväg 47 och från nordöst mot sydväst av riksväg 46, varifrån riksväg 26 tar av mot söder i kommunens nordöstra hörn och länsväg 184 mot norr. Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen även av Västra stambanan varifrån Jönköpingsbanan ansluter mot sydöst i Falköping. Västra stambanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt regiontågen Västtågen som förutom vid Falköping även stannar vid Stenstorp och Floby. Västtågen trafikerar även Jönköpingsbanan.
Falköpings kommun är känt för bland annat sina många och väl bevarade gravplatser, gånggrifter, från stenåldern. Det finns tre dösar och ungefär 200 gånggrifter, varav hälften är någorlunda väl bevarade, i Falköping med omnejd. Vid sjön Hornborgasjön, som varje år lockar tusentals tranor som kommer ifrån Tyskland för att rasta, har arkeologer funnit en av Sveriges äldsta begravda varelser. En ungefär 9 300 år gammal hund, rituellt begravd, har hittats vid en bosättning. Falköpings kommun hyser även flera väl bevarade runstenar och kyrkor, exempelvis 1100-talskyrkorna S:t Olofs kyrka, Gökhems kyrka, Kinneveds kyrka och Valtorps kyrka. I kommunen finns också ruinerna efter Gudhems kloster, som även det är från 1100-talet.
Ett i Sverige unikt fynd gjordes 1827 vid Ålleberg, då två män var ute på jakt efter en lämplig sten att använda som spishäll. När de väl hittat den perfekta stenen fann de något än mer värdefullt under den, en guldkrage av aldrig tidigare skådad art. Den kom att kallas Ållebergskragen och vägde nästan 6,5 hektogram och visade sig vara tillverkad under folkvandringstiden ca 450 e.Kr. Kragen finns numera på Statens historiska museum i Stockholm, men en ytterst god kopia finns att beskåda på Falbygdens museum. Guldhalskragen representerar ett så skickligt guldsmedsarbete att det inte kan överträffas ens med moderna metoder. Från ungefär samma tid är fornborgen på Mösseberg, en av landets största, och kunghögen i Gökhem.
Blasonering: I fält av silver tre röda torn med spetsig huv, bjälkvis ordnade.
Förebilden till vapnet är ett sigill från 1400-talet. Det skapades av dåvarande Riksheraldikerämbetet och kunde fastställas för Falköpings stad av Kungl Maj:t år 1940. Vapnet registrerades hos PRV för den nya kommunen år 1978.
Även Gudhems, Frökinds och Vilske kommuner hade vapen vars giltighet upphörde 1974 i samband med sammanläggningen med Falköping.
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
Kumo (Kokemäki på finska) i Finland sedan 1947.
Mariagerfjord i Danmark sedan 1949.
Lier i Norge sedan 1951.
Sigulda i Lettland sedan 1991.
Fontanellato i Italien sedan 2004.
Wikimedia Commons har media som rör Falköpings kommun.