Öppna huvudmenyn

Botkyrka socken i Södermanland ingick i Svartlösa härad. Området utgör numera en del av Botkyrka kommun, från 2016 av Botkyrka distrikt, Tullinge distrikt och Tumba distrikt.

Botkyrka socken
Socken
Botkyrka kyrka September 2014 02.jpg
LandSverige
LandskapSödermanland
HäradSvartlösa härad
KommunBotkyrka kommun
Bildadmedeltiden
Area89 kvadratkilometer
Upphov tillBotkyrka landskommun
Botkyrka församling
Karta
Botkyrka sockens läge i Stockholms län.
Red pog.svg
Botkyrka sockens läge
i Stockholms län.
Koordinater59°14′21″N 17°49′06″E / 59.23916667°N 17.81833333°Ö / 59.23916667; 17.81833333
Koder, länkar
Sockenkod0006
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8128485 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 89,39 kvadratkilometer, varav 81,73 land.[1] År 1946 fanns här 6 000 invånare.[1] Norsborgs herrgård, Sturehovs slott, Lida friluftsgård, kommundelarna Alby, Norsborg och en del Fittja, tätorterna Tumba och Tullinge samt sockenkyrkan Botkyrka kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Botkyrka socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Botkyrka församling och för de borgerliga frågorna till Botkyrka landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Botkyrka kommun. Ur församlingen utbröts 1974 Tumba församling och 1992 Tullinge församling. Dessa återuppgick 2006 i Botkyrka församling.[2][3]

1 januari 2016 inrättades distrikten Botkyrka, Tullinge och Tumba, med samma omfattning som motsvarande församling hade 1999/2000, och som tillsammans utgör detta sockenområde.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Svartlösa härad. De indelta soldaterna tillhörde Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani. De indelta båtsmännen tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och naturRedigera

Botkyrka socken låg på Södertörn sydväst om Stockholm med Mälaren i norr och med Hanveden i sydost och kring sjöarna Albysjön, Tullingesjön, Aspen och Bornsjön. Socknen har odlingsbygd vid sjöarna och vid Mälaren i norr med mer kuperad skogsbygd i söder.[1][6][7] Bornsjön delas med Salems socken i Salems socken.

Det finns tre naturreservat i socknen. Ekholmen ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Bornsjön som delas med Salems socken i Salems kommun och Östertälje socken i Södertälje kommun samt Lida som delas med Grödinge socken i Botkyrka kommun är kommunala naturreservat. Delar av reservatet Bornsjön är klassat som Natura 2000-område.

Det har funnits hela fjorton sätesgårdar i socknen: Hamra gård,[8] Alby gård (säteri),[9][10] Elvesta gård,[11] Fittja gård,[12][13] Hallunda gård,[14] Hågelby gård,[15] Norsborgs säteri,[16][17] Rikstens gård (säteri),[18][19] Skrävsta gård,[20] Slagsta gård (säteri),[21][22] Sturehovs säteri,[23][24] Tullinge gård (säteri),[25][26] Lindhovs gård[27] och Näsby gård.[28][29]

Vid Svartlösa härads tingsställe i Fittja har det också funnits ett gästgiveri.[12][13]

FornlämningarRedigera

 
Gravröse på Eriksbergsåsen.

Några boplatser från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns flera gravrösen och skärvstenshögar. Från järnåldern finns ett 60-tal gravfält, hällristningar och nio fornborgar. Åtta runristningar har påträffats.[6][7][30][31]

BefolkningsutvecklingRedigera

Med ett par mindre variationer under 1800-talet har befolkningen ökat stadigt från 1 400 1810 till 63 863 1990. Mellan 1940 och 1970 skedde en stor befolkningsexpansion från 5 403 till 23 253. Men den allra största expansionen har alltså ägt rum efter 1970.[32]

NamnetRedigera

Namnet (1283 Botwidi) kommer från den tidigaste kyrkans namn. Enligt Botvidslegenden uppfördes den som gravkyrka åt Södermanlands skyddshelgon Botvid.[33]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Botkyrka socken
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Botkyrka socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Södermanlands båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Hamra i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Alby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Alby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ Elfvesta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ [a b] Fittja i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ [a b] Fittja i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  14. ^ Hallunda i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  15. ^ Hågelby gård, Stockholms läns museum (läst 8/5 2016)
  16. ^ Norsborg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  17. ^ Norsborg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  18. ^ Riksten Arkiverad 24 september 2016 hämtat från the Wayback Machine. i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  19. ^ Riksten i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  20. ^ Skräfsta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  21. ^ Slagsta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  22. ^ Slagsta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  23. ^ Sturehof i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  24. ^ Sturehof i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  25. ^ Tullinge i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  26. ^ Tullinge i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  27. ^ Lindhof i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  28. ^ Näsby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  29. ^ Näsby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  30. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Botkyrka socken
  31. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Botkyrka socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  32. ^ Folkmängd 1810-1890 Botkyrka i Stockholms län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 10/8 2016)
  33. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkarRedigera