Ystads kommun

kommun i Skåne län, Sverige
Artikel Diskussion

Ystads kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Ystad.

Ystads kommun
Kommun
Ystad nya rådhus (kommunhus).jpg
Ystad nya rådhus (kommunhus)
SloganJa, i Ystad[1]
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortYstad
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal1 184,41 kvadratkilometer ()[2]
- därav land349,93 kvadratkilometer[2]
- därav vatten834,48 kvadratkilometer[2]
Folkmängd30 850 ()[3]
Bef.täthet88,16 inv./km² (land)
Läge
Ystad Municipality in Scania County.png
Kommunen i länet.
Koordinater55°25′00″N 13°50′00″Ö / 55.416666666667°N 13.833333333333°Ö / 55.416666666667; 13.833333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsYstads domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1181[4]
Anställda2 625 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1286[6]
GeoNames2662148
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen gränsar till Simrishamns, Tomelilla, Sjöbo och Skurups kommuner.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna Baldringe, Balkåkra, Bjäresjö, Borrie, Bromma, Glemminge, Hedeskoga, Högestad, Hörup, Ingelstorp, Löderup, Sjörup, Skårby, Snårestad, Stora Herrestad, Stora Köpinge, Sövestad, Valleberga och Öja. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Ystads stad som 1863 bildade en stadskommun.

Löderups municipalsamhälle inrättades 18 juni 1927 och upplöstes vid utgången av 1958.

Vid kommunreformen 1952 sammanlades landskommunerna i Löderups landskommun och de då bildade Glemmingebro, Herrestads och Ljunits landskommuner. Ystads stad kvarstod oförändrad.

Ystads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ystads stad, Löderups, Herrestads och Ljunits landskommuner samt en del ur Glemmingebro landskommun (Glemminge och Ingelstorp).[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Ystads domsaga.[8]

 
Gråhakedoppingen är Ystads kommunfågel.

KommunvapnetRedigera

Huvudartikel: Ystads kommunvapen

Blasonering: I med röda rosor bestrött fält av guld ett upprest krönt, blått lejon med röd krona och beväring.

Vapnet bygger på ett sigill med lejon och rosor som fanns för Ystads stad under medeltiden, men djuret omvandlades så småningom till en grip. När vapnet fastställdes för Ystads stad år 1936 återgick man till ursprunget. Även de landskommuner med vilka Ystad lades samman 1971 (Glemmingebro, Herrestad och Löderup) hade vapen. Dock registrerades stadsvapnet för den nya kommunen år 1974.

Kommunen använder numera oftast en logotyp bestående av ett stiliserat "Y".

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Ystads kommun 1970–2015[9]
ÅrFolkmängd
1970
  
24 039
1975
  
23 693
1980
  
23 773
1985
  
23 900
1990
  
24 999
1995
  
25 752
2000
  
26 182
2005
  
27 120
2010
  
28 338
2015
  
28 985
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

CivilståndRedigera

Den 31 december 2015 fördelades Ystads kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[9]

Civilstånd Antal Andel
31 december 2015
Ogifta 13 372 46,13 %
Gifta 10 760 37,12 %
Skilda 3 001 10,35 %
Änkor/änklingar 1 852 6,39 %

KönsfördelningRedigera

Den 31 december 2015 fördelades Ystads kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[9]

  • Män: 14 124; 48,73 %.
  • Kvinnor: 14 861; 51,27 %.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 166, eller 10,92 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 985 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 109, eller 7,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 26 383 den 31 december 2002).[10]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Ystads kommun 28 985 personer. Av dessa var 2 588 personer (8,93 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[11]

ÅldersfördelningRedigera

Åldersfördelningen i Ystads kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[9]

Ålder Antal Andel
31 december 2015
0–14 år 4 325 14,92 %
15–24 år 3 060 10,56 %
25–54 år 9 955 34,35 %
55–64 år 4 001 13,80 %
65+ år 7 644 26,37 %

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt inom Ystads kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:

TätorterRedigera

Det finns 10 tätorter i Ystads kommun.

 
Panorama över centrala Ystad, med nyrenoverade småbåtshamnen i förgrunden.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2018. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Ystad &&&&&&&&&&019705.&&&&&019 705
2 Köpingebro &&&&&&&&&&&01234.&&&&&01 234
3 Nybrostrand &&&&&&&&&&&01150.&&&&&01 150
4 Svarte &&&&&&&&&&&&0920.&&&&&0920
5 Löderup &&&&&&&&&&&&0644.&&&&&0644
6 Glemmingebro &&&&&&&&&&&&0425.&&&&&0425
7 Sövestad &&&&&&&&&&&&0367.&&&&&0367
8 Stora Herrestad &&&&&&&&&&&&0315.&&&&&0315
9 Hedeskoga &&&&&&&&&&&&0262.&&&&&0262
10 Rynge och Vallösa &&&&&&&&&&&&0221.&&&&&0221

PolitikRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Henrik Plantin
Förste vice ordförande L Urban Fasth
Andre vice ordförande S Mike Enocksson

Källa:[13]

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2018-2022
Ordförande M Kristina Bendz
Förste vice ordförande M Gunilla Andersson
Andre vice ordförande S Cecilia Magnusson-Svärd

Källa:[14]

Mandatfördelning i Ystads kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPYPSPISDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970241177
241177
4989,5
43
1973241357
241357
4991,5
3910
1976241168
241168
4991,9
3910
19791239610
239610
4990,2
3712
19822319313
239313
4990,7
3910
19852217613
227613
4988,7
418
198812227413
2227413
4985,3
3613
1991119164216
1964216
4984,7
3811
1994124215313
2425313
4984,5
3316
199821921242215
2192242215
4977,40
3019
2002221111144212
22144212
4976,78
3118
200611821343215
182343215
4979,16
2920
20101182433216
182433216
4981,77
3019
20141203642112
20364212
4984,23
2821
20182152952212
2152952212
4986,50
3118
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

VänorterRedigera

Ystad har två vänorter:

Vänortavtalen med Ekenäs, Sölleröd och Haugesunds kommun avslutades 2008, då Ekenäs och Sölleröd upphört att vara egna kommuner.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ "Välkommen ombord" ska sälja Gävle, Dagens Nyheter, 27 augusti 2008, läs onlineläs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2020 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2020, Statistiska centralbyrån, 10 november 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Domsagohistorik Ystads tingsrätt
  9. ^ [a b c d] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 11 februari 2017. 
  10. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 11 februari 2017. 
  11. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 11 februari 2017. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Kommunstyrelsen”. Ystad kommun. http://evo.ystad.se:8083/Namnd.asp?sNamndKod=KF&sPeriodKod=150. Läst 27 november 2018. 
  14. ^ ”Kommunstyrelsen”. Bjuvs kommun. Arkiverad från originalet den 12 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170212105322/http://www.ystad.se/kommun--politik/politik-och-paverkan/fortroendevalda---sok-i-registret/. Läst 10 februari 2017. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ystads_kommun&oldid=47822624"