Balkåkra socken i Skåne ingick i Ljunits härad, ingår sedan 1971 i Ystads kommun och motsvarar från 2016 Balkåkra distrikt.

Balkåkra socken
Socken
LandSverige
LandskapSkåne
HäradLjunits härad
KommunYstads kommun
Bildadmedeltiden
Area11 kvadratkilometer
Upphov tillBalkåkra landskommun
Balkåkra församling
MotsvararBalkåkra distrikt
TingslagVemmenhögs, Ljunits och Herrestads häraders tingslag (–)
Ljunits härads tingslag (–)
Karta
Balkåkra sockens läge i Skåne län.
Balkåkra sockens läge i Skåne län.
Balkåkra sockens läge i Skåne län.
Koordinater55°27′22″N 13°42′39″Ö / 55.45611111°N 13.71083333°Ö / 55.45611111; 13.71083333
Koder, länkar
Sockenkod1181
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Balkåkra distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 10,85 kvadratkilometer varav 10,76 land.[1] År 2000 fanns här 943 invånare.[2] Orterna Svarte, Marsvinsholms slott och sockenkyrkan Marsvinsholms kyrka samt den tidigare kyrkbyn Balkåkra med ruinerna efter sockenkyrkan Balkåkra kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Balkåkra församling och för de borgerliga frågorna bildades Balkåkra landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Ljunits landskommun som uppgick 1971 i Ystads kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Ljunits församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Balkåkra, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ljunits härad. De indelta soldaterna tillhörde Södra skånska infanteriregementet, Herresta kompani.[4]

Geografi redigera

Balkåkra socken ligger väster om Ystad vid Östersjökusten med Svartån i öster. Socknen är en småkuperad odlingsbygd.[5][1][6]

Fornlämningar redigera

 
Balkåkragongen är ett kultföremål från bronsåldern, vilket hittades 1847 i en torvmosse i Balkåkra socken. Balkåkragongen finns på Statens historiska museum i Stockholm.

Från stenåldern är minst sju boplatser och lösfynd funna. Från bronsåldern finns ett tiotal gravhögar och gravar under flat mark.[5][7][8] [6]. År 1847 fann man i en torvmosse i Balkåkra by och socken den så kallade Balkåkragongen eller Balkåkra kultföremål, som är från bronsåldern. Det är ett bronsföremål, det rör sig troligen om en gong, det vill säga ett musikinstrument. Föremålet består av en cylinder med genombrutna väggar, tio hjulformiga utskott längs nederkanten och en täckande, ganska tjock skiva. Cylindern är gjuten i tio delar och hålls samman av ett buckelprytt bleckband längs överkanten och en serie nitar med dekorativa koniska brickor på utsidan.

Namnet redigera

Namnet skrevs 1400 Balkarä och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller troligen balkåker där balk har betydelsn 'jordrygg mellan två (plog)fåror'.[9]

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Balkåkra socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Balkåkra socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Balkåkra socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Balkåkra socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar redigera