Wikipediadiskussion:Projekt kemi

Ihopslagning av artiklar

Info om syror finns utspridda på många olika sidor, t.ex. syra, syrakonstant, svag syra och stark syra, pH skulle det vara en idé att slänga ihop dessa sidor till en samlad sida om allt? /Calle 10 mars 2005 kl.14.42 (CET)

Njaeae, inte alla. pH bör nog vara en egen (tror jag), eftersom den lär förbli mer matematisk än de andra. Samma med syrakonstant. Möjligen om man skulle kunna slå ihop syra, stark ~, och svag ~. Men jag vet inte riktigt vad vinsten skulle bli? Fast, Var djärv! \Mike 10 mars 2005 kl.14.57 (CET)

Etanol nominerad till utmärkt

Etanol har blivit nominerad till att bli en utvald artikel. Kan inte alla kemifantaster här kasta ett öga på denna artikel och se om ni håller med i nomineringen? --Konstantin 14 maj 2005 kl.17.57 (CEST)

Kemikalier, grundämnen, föreningar

Hej Kemister och andra intresserade! Jag ställde nyss en fråga på Kategoridiskussion:Kemikalier, om denna kategoris relation till grundämnen och föreningar, som kanske folk här vill vara med och diskutera ... --kaj@kth.se 1 juli 2006 kl.15.01 (CEST)

Utvidga projektets omfattning?

Jag har funderat på ett tag om projektbeskrivningen borde utvidgas så att även kemiska koncept ingår, inte bara molekyler. En hel del av det jag har gjort på Wikipedia har handlat om kemi, men nästan inget om enskilda kemikalier, så jag har dragit mig lite för att gå med i projektet. Å andra sidan kanske det är lite klumpigt att bara komma in utifrån och börja styra och ställa, jag har aldrig egentligen funderat över hur fixerade projektbeskrivningar anses vara. Ska jag vara djärv och dyka rätt in? //Essin 15 januari 2007 kl. 10.20 (CET)

Jag tycker det. Kemikalieartiklarna tjänar på att begreppsrtiklarna är i bra skick, och vice versa. --Mnbv 15 januari 2007 kl. 10.37 (CET)

Kategorisering av kemiartiklarna

Hej! Kemi-kategorin har länge varit mycket dåligt sorterad, speciellt jämfört med Fysik. Nu under julhelgen skapade jag ca 20 nya kategorier, bl.a Kategori:Kemiteknik, Kategori:Syrabaskemi, Kategori:Polymerer, Kategori:Nomenklatur och beteckningar inom kemin, Kategori:Kemiska processer, Kategori:Kemiska reaktioner, Kategori:Kemiska egenskaper, Kategori:Reologi och Kategori:Organisationer inom kemi, samt några mindre underkategorier. Nu går det relativt bra att kategorisera kemi-artiklar som saknar en specifik kategori (några svåra fall finns kvar i kemi-roten). Det största problemet är nu, i min åsikt, hur olika kemiska substanser ska kategoriseras. Det finns nu fyra kategorier för kemiska substanser:

• Kategori:Grundämnen
• Kategori:Joner
• Kategori:Kemikalier
• Kategori:Kemiska föreningar

Mitt förslag är att skapa en förenings-kategori för varje grundämne, dvs Kategori:Föreningar som innehåller syre, Kategori:Föreningar som innehåller koppar osv. I kemikalier borde endast finnas sådana artiklar där det framkommer att substansen har någon teknisk tillämpning. Mågna substanser, t.ex aluminiumsulfat, skulle finnas i båda kategorierna. Krut skulle endast finnas i Kemikalier, medan substanser som inte har någon teknisk tillämpning endast skulle finnas i sina förenings-kategorier.

Problemet är att det är svårt att avgöra vad som är en kemikalie och vad som är en kemisk förening. Visst kunde man helt avveckla kemikalie-kategorin, men jag tror att vi då skulle få svårt att kategorisera vissa artiklar. --Mnbv 15 januari 2007 kl. 10.36 (CET)

Jag håller med om syftet för kategori:kemikalier, den borde nog betraktas som lite "vid sidan av" de andra kategorierna för kemiska substanser. Kategori:Gaser innehåller också många kemiska substanser. Ett par kategorier som jag tror skulle vara användbara är en om lösningar och deras egenskaper (kanske som underkategori till Kategori:Fysikalisk kemi?) och en om kemin i samhället, där man skulle kunna ha med sådant som farligt gods. //Essin 15 januari 2007 kl. 10.58 (CET)

Kategori:Gaser hade jag förträngt. Den kanske man kunde avskaffa? Jag tycker inte att aggregationstillstånd vid NTP är något bra sätt att kategorisera artiklar utifrån...

"Kemi i samhället" skulle nog vara en bra kategori.

Jag tycker att man kunde skapa en kategori för lösningar direkt under roten och eventuellt också som underkategori till FyKe. Sen kunde man döpa om Kategori:Lösningsmedel till "organiska lösningsmedel" (eftersom den är en underkategori till organisk kemi) och sätta den som en underkategori till lösningar. Under lösningar kunde man ju samla artiklar som Lika löser lika. --Mnbv 15 januari 2007 kl. 11.19 (CET)

Kategori:Gaser verkar vara uttryck för en STP-POV, ja. Kategori:Joner representerar väl å andra sidan inte heller en neutral utgångspunkt? :-p Skämt åsido, jonkategorin kan nog ha ett existensberättigande, men då får man nog inskränka den till oorganiska joner eller något, eftersom nästan alla biomolekyler förekommer i jonform vid något, inte alldeles för extremt pH. Apropå biomolekyler ligger det en hel bunt substanser i Kategori:Biokemi idag, en kategori för molekyler med biologisk betydelse (som sedan Kategori:Proteiner etc. skulle vara underkategorier till, se även mitt inlägg på Kategoridiskussion:Proteiner) vore bra, men jag är inte hundra på att Kategori:Biomolekyler är det bästa namnet, eftersom biomolekyl säger att endast makromolekyler är biomolekyler (men det kan förstås vara fel, enwp verkar vara oense där).

Dubbelkategorisering i både en kategori och dess överkategori blir ganska trassligt, om båda är tänkbara får man nog bestämma sig för en av dem. Wikipedia:Kategorier säger "Artiklar bör i allmänhet inte placeras i både en kategori och en därtill överordnad kategori.", och det gäller rimligtvis för kategorier också. Vad finns det förresten för oorganiska lösningsmedel förutom vatten? Kvicksilver? Superkritisk koldioxid? //Essin 15 januari 2007 kl. 19.57 (CET)

Det skulle säkert vara en bra idé att skapa en kategori för biomolekyler. Jag tror nog att namnet är bra, om någon har invändningar är det ju ganska lätt att fixa saken med AutoWikiBrowser. Kategorin skulle ju sedan som du säger kunna vara snygg en underkategori till kemiska föreningar. Det skulle göra det lättare att vidareutveckla kategorin kemiska föreningar.

Vid närmare eftertanke kanske de är bäst att behålla kategorin lösningsmedel, och ta den ut ur organisk kemi istället (förutom koldioxid och vatten är ammoniak det enda oorganiska lösningsmedlet jag kommer på nu). Den skulle kunna finnas inne i en ny kategori, antingen Lösningar eller Lösningskemi, vad tycker du är bäst? Jag lutar mot Lösningar. Jag tycker att det är bättre att ha den under roten än under fysikalisk kemi, jag associerar iaf lösningskemi till allmän kemi snarare än fysikalisk kemi, till skillnad från t.ex termodynamik och kolloidkemi som definitivt hör till fysikalisk kemi.

Jag ska ännu återkomma om joner och min plan för hur kemiska föreningar kunde ordnas upp. --Mnbv 16 januari 2007 kl. 15.41 (CET)

Jag tycker å andra sidan att "lösningskemi" är ett bättre kategorinamn, men som ord betraktat är det nog inte lika spritt som "lösningar", så jag har inga starka preferenser. Jag såg att Wikipedia på engelska hade gjort en:Category:Gases till en underkategori till termodynamik och statistisk mekanik, och inskränkt den till att i princip bara handla om gaslära, det kanske vi också kunde göra? //Essin 17 januari 2007 kl. 07.33 (CET)

Ser att du skapade Lösningar trots allt :) Angående termodynamik, så måste hela kategorin planeras om. Kategori:Termodynamik och statistisk fysik är endast åtkomlig från Fysik, och den innehåller sedan Kategori:Termodynamik som är åtkomlig från Fysikalisk kemi. Jag tycker att underkategorin Termodynamik kunde avskaffas och Termodynamik och statistisk fysik kunde sedan döpas om till bara termodynamik. Sedan kunde man fundera på hur artiklarna ska sorteras vidare.

Mitt förslag angående gaser är att kategorin sätts under aggregationstillstånd och inskränks till artiklar som faktiskt handlar om gaser, t.ex biogas och gaslagar. Substanser som bara råkar vara i gasfas vid NTP ska inte vara där. --Mnbv 19 januari 2007 kl. 19.09 (CET)

Om vi ska in och rota i termodynamik och statistisk mekanik borde vi nog rådgöra med Wikipedia:Projekt fysik först, det verkar ju finnas en tanke bakom den nuvarande kategoristrukturen, och det kan vara intressant att veta hur de har resonerat. Jag håller med om gaser. Apropå aggregationstillstånden upptäckte jag att artikeln aggregationstillstånd inte skilde på aggregationstillstånd och faser ordentligt, och att en annan användare hade haft flera invändningar på diskussionssidan som legat okommenterade sedan 2004. //Essin 19 januari 2007 kl. 19.37 (CET)

När jag tittade lite närmare på Wikipediadiskussion:Projekt fysik såg jag att kategoristrukturen inom termodynamik/statmek inte verkar ha satt sig riktigt än, men det är nog bäst att ha det som en sammanhållen diskussion där. //Essin 20 januari 2007 kl. 04.01 (CET)

Tydligen är de inte riktigt villiga att göra några ändringar, men ja ändrade åtminstone så att moderkategorin Termodynamik och statistisk fysik är underkategori till fysikalisk kemi, istället för termodynamik. Detta för att t.ex aggregationstillstånd ska vara åtkomligt från kemi-sidan. --Mnbv 21 januari 2007 kl. 21.46 (CET)

Kommentar: vi är överlag fantastiskt dåliga på att lägga till interwiki-länkningar för kategorier till andra språks kategorier. Skulle jag kunna be er att försöka tänka på detta? Det underlättar enormt när man letar uppslag på andra wikis. //Knuckles...wha? 16 januari 2007 kl. 15.52 (CET)

Nu har jag gått igenom alla underkategorier till kategori:kemi utom Kategori:Vatten (som ärligt talat inte innehöll så mycket kemi) och Kategori:Kemikalier samt deras underkategorier, och lagt till iw-länkar där det saknades. De kategorier som jag inte kunde hitta någon iw-länk till var:

• Kategori:Antidrogkampanjer
• Kategori:Svenska järnbruk
• Kategori:Landskapsgrundämnen
• Kategori:Allener
• Kategori:Äldre svenska mynt
• Kategori:Strukturkemi
• Kategori:Lacker

Kategori:Landskapsgrundämnen tror jag för övrigt att man skulle kunna avskaffa. Den innehåller bara en artikel och om man skulle kategorisera alla landskapsgrundämnen i den skulle det vara ett gravt fall av Sverige-POV. Då fungerar en lista bättre. Den artikeln kanske är ett fall för Kategori:Kemin i samhället? //Essin 17 januari 2007 kl. 07.33 (CET)

Det var inte så lite jobb det. Jag håller med om landskapsgrundämnena. --Mnbv 17 januari 2007 kl. 20.53 (CET)

Man borde kunna koppla ihop Kategori:Säkerhet med Kategori:Kemi på något vis, men jag vet inte riktigt hur. Det finns ju en del artiklar som handlar om kemi och säkerhet, till exempel Farligt gods och Farosymbol. Och vilka andra överkategorier än Kategori:Kemi ska Kategori:Kemin i samhället ha? Det känns lite väl högt att knöla in den i Kategori:Samhälle. Finns det kanske något annat sätt att lösa kategoriseringen av artiklar om kemi i ett bredare samhällsperspektiv? //Essin 17 januari 2007 kl. 23.03 (CET)

Kanske vi skulle skippa idén om "Kemi i samhället", trots att jag tycker att det är en bra idé. Det finns ju ändå inte just nu några andra artiklar än just säkerhetsartiklarna (vad jag ser - den nordeuropeiska gasledningen tror jag borde placeras nån helt annanstans). Hur skulle det vara med en Kategori:Kemikaliesäkerhet istället? Den kan finns i både säkerhet och kemi. Dit kunde man sätta t.ex REACH och sådana viktiga artiklar. --Mnbv 19 januari 2007 kl. 18.52 (CET)

Kemikaliesäkerhet låter som en bra idé. De allra flesta tänkbara artiklarna om "kemin i samhället" skulle nog handla om kemikaliesäkerhet ändå... //Essin 19 januari 2007 kl. 19.37 (CET)

Jag tog mig friheten att flytta kat:kemikaliesäkerhet till kat:kemikalier, men beroende på hur man avgränsar begreppet kemikalie skulle man nog kunna ha invändningar mot det. Nordeuropeiska gasledningen borde väl ligga i en kategori om naturgas eller kanske en lite bredare kategori om gasbränslen i allmänhet? För övrigt borde man gå igenom de kemistubbar som inte är kategoriserade på något annat sätt, jag hoppas att teknikutvecklingen på Wikipediadiskussion:Okategoriserade sidor går framåt så att det skapas ett verktyg så att detta kan göras enkelt. //Essin 20 januari 2007 kl. 04.01 (CET)

Ja det finns ju otroligt mycket att göra, bara man skulle ha tid. Speciellt bland stubbarna hittade jag under julhelgen många okategoriserade artiklar. Just nu har jag dock inte lika mycket tid. --Mnbv 21 januari 2007 kl. 18.18 (CET)

Eftersom Svenska biotermgruppen hade en bredare definition av biomolekyl än vad Wikipediaartikeln tidigare uppgav gjorde jag slag i saken och skapade Kategori:Biomolekyler. Medan jag höll på med det lade jag märke till att vissa biomolekyler även hade mer biologiska/medicinska kategorier, till exempel Kategori:Fysiologi eller Kategori:Medicin. Är några biomolekyler mer medicinska än andra, borde man lägga hela kat:biomolekyler (eller hela kat:biokemi) i någon mer biologi/medicinkategori förutom kat:molekylärbiologi, eller ska man minska användningen av medicinkategorierna? Tills vidare behöll jag de kategorier som fanns, om de inte var överkategorier till kat:biomolekyler eller någon av dess underkategorier. //Essin 20 januari 2007 kl. 20.44 (CET)

Perfekt! Tyvärr är inte biokemi alls mitt område, men jag tror nog att den borde sättas in någonstans i Kategori:Medicin. Hur är det förresten med Kategori:Vitaminer och Kategori:Hormoner, kan de räknas som biomolekyler? --Mnbv 21 januari 2007 kl. 11.03 (CET)

Vitaminer fixade. Jag tror att man skulle kunna lägga biomolekylerna i Kategori:Fysiologi, men jag avvaktar tills jag får klart besked från någon medicinare. //Essin 21 januari 2007 kl. 20.15 (CET)

Förslag till ny kategori-indelning av kemiska substanser

• Kategori:Kemi

• Kategori:Kemiska substanser

• Kategori:Grundämnen

• Kategori:Kemiska föreningar efter grundämne

• Kategori:Joner
• Alla kemikaliekategorier
• Kategori:Kemiska föreningar

• Kategori:Kemiska föreningar efter grundämne

• Kategori:Föreningar som innehåller kol osv.

• Kategori:Organiska föreningar

• Kategori:Biomolekyler

• Kategori:Polymerer

• Kategori:Radikaler
• Kategori:Lösningar (eventuellt)

Det här är mitt förslag till ny indelning av kemiska substanser. Den största förändringen är att en superkategori med namn "kemiska substanser" skulle skapas, och att kategori:kemikalier helt skulles avskaffas. I vardagligt tal, t.ex i debatten om REACH, har ju "kemikalie" betytt just kemisk förening så jag tycker det är ganska vanskligt att skilja dem åt.

I en underkategori till kemiska föreningar-kategorin skulle en kategori för varje grundämne skapas, Kategori:Föreningar som innehåller natrium osv. Organiska föreningar skulle fortfarande placeras i Kategori:Organiska föreningar, som också skulle vara en underkategori till kategorierna för kol och väte. Hur vi ska göra med organiska föreningar som innehåller andra grundämnen är en svårare fråga.

Vad tycks? --Mnbv 21 januari 2007 kl. 18.08 (CET)

En grej som jag har börjat fundera på är hur man ska kategorisera karboxylsyror som oftast förekommer i sin anjonform vid fysiologiskt pH. Det är ju rimligt att beskriva båda formerna i samma artikel. Dessutom är jag tveksam till att avskaffa kat:kemikalier, den innehåller väldigt många blandningar som inte skulle passa in naturligt i det föreslagna kategoriträdet. Däremot tycker jag att det är en intressant idé att kategorisera efter ingående grundämnen, och om man utnyttjar det effektivt tillsammans med underkategorierna till kategori:funktionella grupper går det nog att få med organiska föreningar också utan att översvämma artiklarna med kategorier (t ex skulle kategori:tioler kunna vara underkategori till kategori:föreningar som innehåller svavel). Däremot vet jag fortfarande inte riktigt hur man ska få ihop det systemet med biologiska makromolekyler på ett bra sätt. Vad händer med de befintliga underkategorierna till kategori:grundämnen? På enwp verkar de ha lagt in dem som en mellannivå mellan en:category:chemical elements och respektive föreningskategori. //Essin 21 januari 2007 kl. 20.15 (CET)

Jonformen av en organisk förening och själva föreningen är väl ändå inte väsenskilda fenomen på samma sätt som t.ex ammoniak och ammonium. Gränsen är visserligen flytande, t.ex har karbonat ingen egen artikel, men jag tror inte att det överlag är ett problem.

Jag tror bara att det blir ett omöjligt projekt att bedöma i varje enskilt fall om en substans är en kemikalie (dvs har en teknisk tillämpning, enligt wikipedias definition, dock är ju inte detta den normala definitionen). Kanske man kunde bilda en kategori inne i den hypotetiska "Kemiska substanser" med namnet "kemikalier efter användningsområde"? Där skulle alla kemikaliekategorierna få vara. --Mnbv 22 januari 2007 kl. 16.45 (CET)

Du kanske har rätt om kemikalierna, men kom ihåg att om Wikipedia och verkligheten inte stämmer överens, så gäller Wikipedia ;-) Karbonatjon fanns för övrigt, men det var en ynklig liten artikel... Det verkar vara en bra princip att konsekvent behandla organiska joner tillsammans med sin syra (eller bas om det är en amin) men ge oorganiska joner separata artiklar (som får ligga i kategori:Joner), åtminstone de sammansatta. Jag är mer tveksam när det gäller enatomiga joner, innehållet i kloridjon skulle man nog lika gärna kunna beskriva under en rubrik i klor. Engelska Wikipedia har visserligen skrapat ihop en försvarlig artikel om en:Chloride, men den handlar inte bara om jonen. Men visst, om man får ihop lite material om i vilka mineraler kloridjoner förekommer, fysiologisk betydelse etc. så... //Essin 23 januari 2007 kl. 06.30 (CET)

Hej! Jag tvingades ta en paus från internet. Jag håller i princip med om jonerna. Man måste göra en bedömning i varje fall. T.ex i fallet karbonat och kolsyra, så är det ju knappast bevisat att ren kolsyra ens existerar som molekyl. Där hade det varit vettigare, i mitt tycke, med en skild artikel om karbonat. Men med tanke på svenska wikipedias tillkortakommanden så är det nog bäst att t.ex klor och klorid behandlas i samma artikel. Jag har också blivit mer och mer av en "mergist" (se t.ex Redox).

Angående de befintliga underkategorierna till grundämnen, så får de väl innehålla sin respektive föreningskategori, medan Kategori:Grundämnen också kan innehålla Kategori:Kemiska föreningar efter grundämne. --Mnbv 30 januari 2007 kl. 22.53 (CET)

Nu har jag flyttat bort de kemiska föreningar som låg direkt i kategori:kemikalier, så nu är det i princip bara att skapa några lämpliga underkategorier till och sedan flytta den till kategori:kemikalier efter användningsområde, och eventuellt skapa en kategori:blandningar (motsvarande en:category:chemical mixtures). //Essin 24 februari 2007 kl. 03.16 (CET)

Som en liten epilog till denna gamla diskussion kan jag nu meddela att kategorier indelade efter grundämne nu till slut har skapats. Jag gick igenom Kategori:Kemiska föreningar och kom fram till att det fanns mer än 5-10 artiklar om föreningar som innehöll något eller några av 5-10 grundämnen, och att det därför skulle vara värt att skapa kategorier för dessa grundämnen. För enkelhets skull ligger kategorierna tills vidare direkt i Kategori:Kemiska föreningar, och har fått namn på formen X-föreningar snarare än Föreningar som innehåller X. Fortfarande kvarstår en del arbete med att integrera det nya systemet med Kategori:Mineraler och Kategori:Polymerer. Kategori:Kemikalier är fortfarande i någon sorts limbo. //Essin 11 januari 2008 kl. 15.20 (CET)

Mall:Kemibox

Mallen {{Kemibox}} är nu skapad för att ersätta "mallarna" {{Kemikalie enkel organisk}} och {{Kemikalie enkel oorganisk}}. Lämna gärna åsikter för hur mallen kan utökas/förbättras på Malldiskussion:Kemibox. /Lokal_Profil 27 januari 2007 kl. 17.21 (CET)

Om ingen motsager sig det sa raderar jag {{Kemikalie enkel organisk}} och {{Kemikalie enkel oorganisk}} samt Wikipedia:Kemikalieinformation /Lokal_Profil 16 februari 2007 kl. 14.39 (CET)

Raderade /Lokal_Profil 21 februari 2007 kl. 00.13 (CET)

Två relaterade funderingar om ämnesklasser

Just nu är kategori:Funktionella grupper lite rörig: vissa artiklar handlar om funktionella grupper, andra om ämnesklasser, och åter andra om både en funktionell grupp och de ämnesklasser där gruppen ingår. Som jag ser det finns det två lösningar på förvirringen: antingen bryts en del artiklar ut till en ny kategori:Ämnesklasser, och de artiklar som handlar om båda dubbelkategoriseras, eller så får kategorin byta namn till kategori:Ämnesklasser och funktionella grupper. Vad är bäst?

Ett relaterat ämne är hur artiklarna om ämnesklasser ska namnges. Vissa artiklar om ämnesklasser har pluralnamn för att undvika en namnkonflikt (på rak arm kommer jag på alkoholer, etrar och estrar). Det är en ganska smidig lösning, men det är lite inkonsekvent, eftersom artiklar vanligtvis har namn i singular. Å andra sidan har till exempel olika grupper av arter konsekvent artikelnamn i plural, så det kanske är något som man borde satsa på även för ämnesklasserna? Att flytta ämnesklasserna till till exempel alkohol (ämnesklass) funkar ju inte riktigt, eftersom ämnesklassen som sådan har ett pluralnamn. Men det kanske finns något annat särskiljningsled som man kan använda för att få en mer konsekvent namngivning? //Essin 30 januari 2007 kl. 01.16 (CET)

Jag har aldrig tidigare stött på att ämnesklasser skulle kallas "funktionella grupper", men tydligen har någon missförstått saken på detta sätt. Men kan inte ämnesklasserna helt enkelt sättas in i kategori:Organiska föreningar? Det finns ju tom enskilda kategorier för vissa, t.ex kategori:Estrar.

Jag kan inte riktigt bestämma mig om ämnesklasser ska vara i singular eller plural. Det verkar som om de flesta språkversioner nog ger dem namn i singular, tom språk där singular låter mycket klumpigt. Dock så kan ju artikeln gott börja med "Estrar är en grupp..." Men inga befintliga artiklar behöver väl döpas om, om pluralis undviker en namnkonflikt är det väl ok. --Mnbv 30 januari 2007 kl. 23.09 (CET)

Till och med vår engelska systerupplaga blandar funktionella grupper och ämnesklasser hej vilt i en:Category:Functional groups, så man ska nog inte alltid ta efter det engelska kategoriträdet... Att lägga ämnesklasserna i kat:organiska föreningar var en bra idé, de enskilda molekyler som ligger i den kategorin bör nog ändå sorteras in i underkategorier på sikt.

Fördelen med konsekvent singular eller plural är väl främst att det blir lättare att gissa på vad en artikel heter när man ska söka efter den eller länka till den... Sedan får man väl se till att alltid ha omdirigeringar i de fall det inte finns någon namnkonflikt. //Essin 31 januari 2007 kl. 06.28 (CET)

Nu gjorde jag en separat ämnesklasskategori i alla fall, det blir nog bäst så medan vi reder ut skillnaderna mellan ämnesklass och funktionell grupp i artikelnamnrymden (vi behöver en artikel om ämnesklass!). Det är ju lättare att slå ihop kategorier (med bot om så behövs) än att sitta och försöka avgöra hur en kategori ska delas upp, om uppdelningen inte är alldeles självklar. Jag la en del artiklar i båda kategorierna, när det var uppenbart att artikeln handlade om både funktionell grupp och ämnesklass, men mina 10 p organkemi är mer än ett år gamla och inte så välanvända, så det finns säkert gränsfall där jag har gjort misstag. //Essin 20 februari 2007 kl. 06.19 (CET)

Efter att ha rotat lite i ämnesklasskategorierna (det blev en kategori:peptider, en kategori:laktoner, en kategori:amider och en kategori:fenoler) började jag fundera på vad en kategori med halogenerade organiska föreningar (motsvarande en:category:organic halides) borde heta på svenska. Vad blir bäst? //Essin 7 mars 2007 kl. 00.30 (CET)

...och så funderade jag på om kategori:aromater är ett dåligt kategorinamn, eller om det är aromatiska kolväten som har fel i att endast aromatiska kolväten (och inte andra aromatiska föreningar) kallas aromater. //Essin 7 mars 2007 kl. 00.33 (CET)

Jag har tyvärr haft mycket lite tid för wikipedia på sistone och det tycks fortsätta så. Men jag tycker att allt du gjort hittils är bra. Jag tror nog att vi kan behålla kategorinamnet Aromater. Det begränsar sig knappast till kolväten. Organiska halogenider kanske är det bästa namnet på din föreslagna kategori, men i båda dessa frågor tror jag att endast en expert på organisk nomenklatur kan äga säkert. --Mnbv 10 mars 2007 kl. 16.41 (CET)

Etanol

Artikeln Etanol har nominerats att förlora sin status som "Utvald artikel". Det kan vara lämpligt att projektets deltagare går igenom artikeln och åtgärdar de brister som finns i artikeln. Thuresson 10 mars 2007 kl. 12.49 (CET)

Densitet

Pa Malldiskussion:Kemibox diskuteras hurvida denistet bor anges i g/cm³ (nuvarande) eller kg/m³. Det senare ar SI-enheter vilket vi vall bor strava efter men fragan ar vilket som ar vanligast anvant innom kemin idag. Bidrag till diskussion ar valkomman. /Lokal_Profil 11 juli 2008 kl. 05.15 (CEST)

Jag håller med om att kg/m³ vore bättre. Då slipper man skriva sådana saker som 8,9 × 10^-3 på gaser som har väldigt låg densitet.

Problemet är ju bara att det redan är väldigt många artiklar som använder sig av Mall:Kemibox. Ändrar man i mallen så måste man nästan skriva en robot som går igenom alla artiklar och multiplicerar värdet med tusen. 83.227.130.26 2 september 2009 kl. 17.01 (CEST)

Samarbete

Funderade på om det skulle vara värt nånting att ha ett samarbete för kemi!? niklo 5 november 2008 kl. 11.17 (CET)

Versaler efter inledande siffror i kemiska ämnesnamn

På Diskussion:2-Metoxietanol frågade jag om det är så att i föreningar vars namn inleds med siffror ska den första bokstaven vara versal om ämnesnamnet står först i en mening. Är det någon projektdeltagare som vet? //Essin 27 december 2009 kl. 01.21 (CET)

Eftersom alla wikipediaartiklar som börjar med en bokstav automatiskt får stor begynnelsebokstav så utgår jag ifrån att även föreningar som börjar med siffror ska ha stor begynnelsebokstav. Dessutom tycker jag att det ser snyggare ut. /Kemikungen 3 januari 2010 kl. 08.28 (CET)

Ja, artikeltitlar versaliseras ju allmänt som att de är första ordet i en mening, så om de aktuella föreningarna ska skrivas med versal första bokstav i början av meningar gäller det förstås också i artikeltitlar (med omdirigeringar från formerna med liten bokstav för att även slarviga länkningar inuti meningar ska fungera) men har vi något mer att hänga upp det på än att det ser snyggare ut? 2000-talet skrivs ju inte med stor begynnelsebokstav till exempel. //Essin 4 januari 2010 kl. 00.36 (CET)

Jag vet vad vissa språkpetimätrar skulle svara: "Man skall aldrig börja en mening med något annat än ett riktigt ord." Själv är jag visserligen i viss mån språkpetimeter, men jag håller inte med. Orsaken är att jag ser de "formelmässiga begreppen" som riktiga språkelement; t. ex. är 2 subjekt, < verb och 3 objekt i satsen "2<3", eller hur?

Jag tror alltså att det konventionella språkvårdarsvaret skulle vara: "Intetdera; börja meningen 'Föreningen 2-metoxietanol' i stället!". (Det svaret är förstås knappast till hjälp för artikelnamn.) Mitt svar är snarast att jag såge 2 som första stavelsen i ordet, och därför skulle fortsätta med små bokstäver, även om ordet kommer först i meningen.

Fast... Finns det ett alternativt namn eller en annan skrivform där inte siffror används, så kan det möjligen ge ett bättre uppslagsord. Jörgen B 13 februari 2010 kl. 00.24 (CET)

Jag håller med om den logiken, men tyvärr är ju inte alla etablerade språkliga konventioner så logiska som man skulle önska. Jag tittade lite snabbt i Organisk-kemisk nomenklatur av Danielsson och Svensson. Det verkar som att de använder versal begynnelsebokstav (bland annat i bildtexter), men jag hittade ingen specifik "regel" om detta (jag letade visserligen inte så noga). Finns det fler nomenklaturböcker på svenska man kan leta i? //Essin 2 maj 2010 kl. 16.44 (CEST)

Vet inte om svaret på min fråga är till hjälp, men vilken institution är det egentligen som är bestämmande i Sverige? Om det nu finns någon. IUPAC (organisation som bestämmer den engelska nomenklaturen) sätter ju standarden, men sedan är det upp till institutionerna i respektive land. Vilken institution styr i Sverige, och borde inte informationen gå att hitta på dess hemsida? // Zaijaj 2 maj 2010 kl. 18.12 (CEST)

Det är Svenska Nationalkommittén för kemi som representerar Sverige i IUPAC. Finland representeras av Kemiska Sällskapet i Finland, men jag har inte lyckats hitta några tecken på att vare sig Svenska Nationalkommittén för kemi, Kemiska Sällskapet i Finland eller Finska Kemistsamfundet (som verkar fungera som Kemiska Sällskapets finlandssvenska sektion) ägnar sig åt svensk kemisk terminologi. Däremot finns Svenska Kemistsamfundets nomenklaturutskott, som beskriver sig själva som "I Sverige är det Svenska Kemistsamfundets Nomenklaturutskott som arbetar med frågor rörande nomenklatur inom kemiområdet." De länkar till en PDF-fil med organisk-kemiska skrivregler där inledande siffror överhuvudtaget inte förekommer, men som verkar rekommendera att reglerna för engelska följs om inget annat anges. Jag har inte hittat någon uttrycklig regel i IUPAC:s organkemiska nomenklatur även om de konsekvent verkar använda versal begynnelsebokstav, vilket också är vad enwp uttryckligen gör. Det vore så klart bäst att hitta en nomenklaturguide som uttryckligen säger att versal begynnelsebokstav ska användas i början av meningar på svenska. I värsta fall får man väl skriva till Nomenklaturutskottet och fråga... //Essin 2 maj 2010 kl. 20.38 (CEST)

Jag följde din idé och skrev till svenska kemistsamfundets kansli med vänlig uppmaning att de skulle skicka frågan vidare till rätt person. Frågan blev följdaktligen idag förmiddags vidarebefodrad till en medlem i Nomenklaturutskottet, någon kansliet uppenbarligen finner lämplig. Ska försöka få fram en bra hänvisning till existerande regler, ber därför att få återkomma när jag erhållit svar. Zaijaj 3 maj 2010 kl. 23.09 (CEST)

Fick nyss svar, med bra och raka besked! Personen i Nomenklaturutskottet säger att "Kemiska ämnen som börjar på en siffra, och som inleder en mening, ska skrivas med versal." och att detta "Gäller även t.ex. (1R,2S)-(-)-efedrin (jag har felaktigt skrivit utan kursiveringar och olika långa "streck"):(1R,2S)-(-)-Efedrins rationella namn är (1R,2S)-1-fenyl-2-(metylamino)propanol.". Med hänvisning till referens: Danielsson, Bengt och Svensson, Uno, Organisk-kemisk nomenklatur (Apotekarsocieteten), ISBN 91-8627-465-1. --Zaijaj 17 maj 2010 kl. 21.05 (CEST)

Då kollade jag inte tillräckligt noga (jag tror att det var den boken jag tittade i). Jag har flyttat en bunt artiklar till följd av detta. Vad sägs om att lägga in något om detta i Wikipedia:Namngivning#Medicin, biologi och kemi, typ

Kemiska ämnen som börjar på en siffra ska skrivas med versal förstabokstav i artikeltitlar och i övrigt när ordet inleder en mening. 2-Metoxietanol är ett exempel. För att länkningar inuti meningar och sökningar ska gå lätt bör alltid omdirigering från formen med gemen, till exempel 2-metoxietanol, skapas.

//Essin 18 maj 2010 kl. 00.38 (CEST)

(redigeringskonflikt med 00.49)Låter som en utmärkt idé, så slipper denna diskussion upprepas den dag diskussionen sedan länge arkiverats och glömts av. Tack för att du tog på dig att flytta/byta alla de där artiklarna. Mening nummer två i ditt formuleringsförslag är en aning otydlig. Vad menar du med "länkningar inuti meningar"? Vet inte om "interwiki-länkning" är det du tänker på, eller ens om "interwiki-länkning" är en gångbar term. Att använda termen "omdirigeringssida" tror jag också hjälper till att förtydliga ytterligare.

För att interwiki-länkning och artikelsökning ska underlättas bör alltid en omdirigeringssida med artikelnamnet skrivet med inledande gemen skapas, exempelvis 2-metoxietanol, typ?

Zaijaj 18 maj 2010 kl. 00.58 (CEST)

Blir det förresten versal efter N- också? //Essin 18 maj 2010 kl. 00.49 (CEST)

I "Organic Chemistry" version 6 av John McMurry ISBN 0-534-42005-2 skrivs upprepat även den typ av ämnen som du nämner med versal (men det är inget som står uttryckligt att det ska vara på det viset), exempelvis skrivs "N-methyl-2-phenylethylamine" som "N-Methyl-2-phenylethylamine" då det inleder en mening eller 'står ensamt'. N-N-Dimethylcyclohexylamine skrivs som här. Båda ovanstående exempel är ifrån ovan nämnda bok, sida 908.

Versal skrivs också efter angivande av cis/trans (E/Z; avsnitt 6.6) och D-/L för socker (avsnitt 25.3). //Zaijaj 18 maj 2010 kl. 16.32 (CEST)

Också vid steroisomeri, (R)-/(S)- (avsnitt 11.8) och namngivning med para (p-), orto (o-) och meta (-m)(sidorna 918-919) skrivs namn som inleder meningar/'står ensamt' i boken efter angivelsen med inledande versal. Zaijaj 18 maj 2010 kl. 16.42 (CEST)

Interwikilänkar är länkar till andra wikier, oftast andra språkversioner av Wikipedia eller Commons. Länkar till andra svwp-artiklar borde väl kallas "intrawikilänkar" om man skulle följa det spåret, men de kallas oftast wikilänkar eller bara länkar.

Det är klurigt att få till en formulering att bokstäver som markerar stereoisomeri eller var substituenter sitter ska räknas som siffror, utan att det blir svårbegripligt eller pratigt. Någonstans borde man också dokumentera att delar av sidrubriker kan kursiveras med DISPLAYTITLE, till exempel som i p-hydroxibensoesyraetylester (men kursivering direkt i länken fungerar inte). //Essin 19 maj 2010 kl. 00.16 (CEST)

Varför uppfinna hjulet två gånger? Hittade denna välformulerade riktlinje för prefixer på engelska Wikipedia [1]. Lösningen att helt enkelt rekommendera att man inte skriver icke-numeriska prefix i artikelnamn låter väldigt lockande. Föreslår att vi mer eller mindre direktöversätter en.wp's text, som är hyfsat tydlig och pedagogisk och vars rekommendationer vi nu ovan också konstaterat stämmer överens även med svensk nomenklatur. Zaijaj 6 juni 2010 kl. 19.43 (CEST)

Förenade våra slutsatser med de befintliga svenska riktlinjerna för namngivning för biologi, medicin och kemi och tog fram följande förslag. Vad tycks? Känn er fria att redigera förslaget, är framförallt osäker på om vissa prefix är svenska eller endast engelska. Är också osäker på vad det finns för riktlinjer för att ändra riktlinjerna ... Zaijaj 6 juni 2010 kl. 22.52 (CEST)

(börjar om från vänster för att det började bli så hiskligt många kolon) Wikipedia:Var djärv! gäller även riktlinjer (även om det förstås är bra att diskutera frågan först, men det har vi ju gjort). Så länge man bara skriver ner hur etablerad praxis ser ut kan det inte orsaka någon större skada, och det går ju alltid att återställa (då har man dessutom uppmärksammat någon mer på diskussionen).

Jag vet inte riktigt om det är önskvärt att genomföra ett konsekvent förbud mot icke-numeriska prefix, även om det kan vara bra att försöka undvika dem. Parakumarylalkohol Paraaminosalicylsyra Paradiklorbensen Ortoklorbensalmalononitril p-Hydroxibensoesyraetylester tert-Butanol (Para-orange? ...nä, kanske inte) är de artiklar som skulle beröras i dagsläget. Det skulle iofs gå att hitta alternativa namn (4-Kumarylalkohol 4-Aminosalicylsyra 1,4-Diklorbensen 2-Klorbensalmalononitril Etyl-4-hydroxibensoat 2-Metyl-2-propanol) även om de blir lite "halvsystematiska" ibland. Vilka är de där tekniska problemen? N- och S- när de står för bindning till kväve resp. svavel antar jag är undantagna.

Grekiska bokstäver verkar i princip alltid skrivas ut med sina svenska namn (det enda undantaget jag kunde hitta var Β-laktamas), men jag har inte hittat var det finns dokumenterat (det borde vara i nån hyfsat allmän namngivningsriktlinje eftersom det berör mer än bara kemi). Hur gör man med artiklar som Alfametyltiofentanyl Alfa-ketoglutarsyra Alfahydroxisyra Alfatokoferol Betakaroten Betahydroxifentanyl Beta-laktam Beta-apo-8'-karotenal Beta-apo-8'-karotensyraetylester Betaglukan Betahydroxisyra Omega 3-fettsyra Omega 6-fettsyra Omega 9-fettsyra? Ska man rekommendera bindestreck mellan bokstavsnamnet och andra bokstäver eller inte? Är det okej att använda ämnesnamn med grekiska bokstäver överhuvudtaget? //Essin 7 juni 2010 kl. 00.46 (CEST)

Samtliga i det första gänget av molekyler du nämner, förutom Parakumarylalkohol och tert-butanol (där diskussionen dock verkar nått/är väldigt nära konsensus för att byta namn), har på engelska fått sig ett alternativa namn, ofta direkt motsvarande eller liknande de alternativa namn du ovan föreslog. På vilket sätt menar du att det blir halvsystematiskt?

Vad det gäller grekiska bokstäver famlar jag i mörker, tyvärr. I värsta fall får vi väl maila nomenklaturutskottet igen. Zaijaj 7 juni 2010 kl. 01.52 (CEST)

Med "halvsystematiska" avsåg jag blandningen av IUPAC-nomenklaturens siffror och trivialnamn som "kumarylalkohol", men det är kanske i lika stor grad en invändning mot para- och liknande tillsammans med trivialnamn, och förmodligen inget att haka upp sig på.

De tekniska problemen är vid närmare eftertanke nog att DISPLAYTITLE använder Javascript, vilket innebär att man inte helt kan lita på att liten förstabokstav och kursiveringar fungerar.

Enwp verkar åtminstone delvis ha flyttat namn med grekiska bokstäver som prefix till former där bokstavsnamnet är utskrivet, kursiverat och med gemener, samt med bindestreck före resten av namnet, som inleds med versal (exvis en:alpha-Tocopherol). Känns som lite krångelvarning på den, även om det kanske inte är så jobbigt att underhålla när man infört det. Men jag är böjd att tycka att om man ska gå så långt från allmänna skrivregler (som nog skulle vara att betrakta bokstavsnamnet som en del av ämnesnamnet, och strunta i kursivering och speciell versalisering) kan man lika gärna flytta artiklarna till de riktiga grekiska bokstäverna. Men jag är å andra sidan arbetsskadad av att ha umgåtts för mycket med grekiska bokstäver (oväntad bieffekt av matematik- och kemistudier: du kan titta på en grekisk text och uttala den hyfsat korrekt, även om du inte har någon aning om vad den betyder). Tills vidare kanske vi ska avstå från att skriva mer om grekiska bokstäver än en kort beskrivning av hur det ser ut idag. //Essin 7 juni 2010 kl. 17.07 (CEST)

Okej, utifrån det vi nu kommit fram till föreslår jag att vi kör på översättningen från en.WP, plus en beskrivning av läget för de grekiska namnet. Om ni tycker det låter bra kan väl du, Essin, kanske lägga till en kort beskrivning av de grekiska bokstäverna (som för mig verkligen är ren grekiska) i förslaget? Zaijaj 7 juni 2010 kl. 17.46 (CEST)

Angående de grekiska bokstäverna vore det bra om man kunde hänvisa till någon mer allmän riktlinje för fördjupning, men någon sådan verkar inte existera, trots att det verkar finnas en mer eller mindre utvecklad praxis. Jag har väckt frågan på Wikipediadiskussion:Återgivning av främmande språk#Bokstäver i andra alfabet än det latinska. //Essin 7 juni 2010 kl. 21.35 (CEST)

Bra initiativ. Under tiden är jag djärv och ändrar riktlinjerna om prefixen till det tidigare länkade förslaget, så får vi infoga resultatet om grekiska bokstäver när en slutsats kring det dragits. Zaijaj 7 juni 2010 kl. 21.56 (CEST)

Jag har genomfört en liten flytträd för de ämnen som nämndes ovan, med två undantag: när det gällde tert-butanol blev jag osäker på om det i själva verket borde vara 2-Metylpropan-2-ol, och en:Talk:tert-Butanol verkar stå och vela (bland annat påpekar någon att tert-butanol är en:abuse of notation), och när det gäller paraaminosalicylsyra föreföll det som att den namnformen är WP:POMMF (av samma anledning valde jag etylparaben snarare än någon längre form), även om det kan noteras att Jörgen Lehmann själv verkar ha använt namnformen 4-aminosalicylsyra. Diskussionen om grekiska bokstäver verkar ha gått i stå utan att riktigt ge något klart utslag – jag uppmanar alla som läser detta att se om de har något att tillföra. //Essin 28 juli 2010 kl. 00.32 (CEST)

Svengelska?

När jag tittade litet på några olika grundämnen, upptäckte jag att vissa (bland annat Einsteinium) anges ha aggregationstillståndet "solid", medan Kol tabelleras "fast". Jag antar att "fast tillstånd" fortfarande anses vara den bästa översättningen av "solid state", av de flesta. I vilket fall är väl en viss enhetlighet önskvärd. Jörgen B 11 februari 2010 kl. 00.35 (CET)

Jag ser ingen anledning att frångå det vedertagna och välfungerande "fast", så det är väl bara att ändra "solid" i några artiklar så att alla blir lika.Oshifima 11 februari 2010 kl. 16.08 (CET)

Ingen har invänt, så det är väl bara att köra på. Önskar dock att jag visste litet om robotar... Jörgen B 19 februari 2010 kl. 01.20 (CET)

 Utfört. God natt. Jörgen B 19 februari 2010 kl. 03.17 (CET)

Urlakning / Utlakning

Är urlakning och utlakning verkligen samma sak? Och handlar artiklarna i nuläget om samma sak eller om olika saker? Det är svårt att förstå. Kanske finns det något mer passande ställe att dra till sig uppmärksamhet från? Se Diskussion:Växtnäringsläckage (omdirigering från utlakning). Moberg 6 juli 2010 kl. 00.01 (CEST)

Kemiska surdegar

Jag har under några år samlat på "surdegar", det vill säga diskussioner som inte kommer någon vart. Några av dem handlar om kemi och är kanske av intresse för projektdeltagarna. Särskilt intressant är kanske diskussion:alken, eftersom den skulle kunna få konsekvenser för hur hela kategoriträdet under Kategori:Kolväten ska utformas. //Essin 28 juli 2010 kl. 00.41 (CEST)

Kategori:Syreorganiska föreningar?

Ja, det handlar om att införa kategorin eller ej, och jag har försökt att ta upp för- och nackdelar på Användare:Nirmos/Kategori:Organiska föreningar. Kom gärna med konstruktiv kritik! Nirmos 16 november 2010 kl. 20.51 (CET)

Du ringar in problemet bra. Vill uttrycka det som:

Positivt: En vacker kontinuitet.

Negativt: Krångligare att för icke bevandrade i prioriteringsregler att kategorisera och bläddra.

Det är lite av en smaksak, personligen tycker jag nog att kontinuiteten och logiken väger över. Ska man leta efter alkoholer ger man sig knappast på Svavelorganiska-kategorin utan väljer nog att tänka ett par sekunder extra och välja syreorganiska. Zaijaj 16 november 2010 kl. 21.57 (CET)

Jag är rädd att jag framstår som dryg och jobbig nu, men jag är i allmänhet skeptisk till kategorierna på mönstret "Oorganiska X-föreningar" och "X-organiska föreningar". Är avsikten med dessa att alla ämnesklassunderkategorier ska ligga i antingen X-organiska föreningar eller Oorganiska X-föreningar snarare än direkt i X-föreningar? För mig verkar det vara en onödig extra nivå i kategoriträdet. I vissa fall, till exempel Kategori:Klororganiska föreningar, finns det väl inte så mycket annat att kategorisera efter, men är det verkligen nödvändigt med sådana kategorier annars?

Zaijaj: hur menar du med prioriteringsregler? Artiklarna brukar väl inte bara ämnesklasskategoriseras efter den högst prioriterade funktionella gruppen? //Essin 26 november 2010 kl. 23.25 (CET)

Du uppfattas av mig varken som "dryg" eller "jobbig", där behöver du inte oroa dig :) Du har en poäng i din skepsis till kategorin, men jag har ingen stark åsikt vare sig för eller emot då mina kemikunskaper inte är tillräckliga för att skapa mig en överblick. Zaijaj 15 oktober 2012 kl. 17.33 (CEST)

Kategoridiskussion:Hälsovådliga luftföroreningar

Projektdeltagare och andra kemiintresserade får väldigt gärna kommentera på Kategoridiskussion:Hälsovådliga luftföroreningar. Nirmos 9 januari 2011 kl. 13.59 (CET)

Synonymer?

Betyder spjälkning samma sak som dissociation? Det finns ett par rödlänkar till Spjälkning (kemi), bland annat från förgreningssidan Spjälkning; och det finns en kemistubb Dissociation (kemi) (med fler länkar). Det tog litet tid att hitta det senare, eftersom jag tycker att jag rätt ofta har hört talas om spjälkning men i kemisammanhang aldrig om dissociation. (Det senare har jag däremot träffat på inom lingvistik.)

Ni som kan den modernare kemiska terminologin... Är detta synonymer? Vilken term är den vanligare? Är "dissociation" helt enkelt svengelska för spjälkning??!?

Jag undrar, därför att jag skulle vilja skriva en artikel om Radiolys, och lägga in den i en vettig kategori om spjälkningsprocesser, inskjuten på nivån mellan Kategori:Kemiska processer och Kategori:Kemiska separationsmetoder. Jag har hittat en rapport om problem med radiolyserad knallgas i kokarreaktorkärnkraftverk, som borde kunna användas i en svensk syster till en:Radiolysis. Jörgen B 12 mars 2011 kl. 04.01 (CET)

Jag har inte fått mycket respons. Kemikungen föredrar termen dissociation, fast jag tycker att den verkar litet mer inskränkt. Ordböcker och uppslagsverk ger flera termer: Spjälkning, klyvning, spaltning; så jag skriver en artikel, Spjälkning (kemi), som nämner alla tre.

Artikeln bleve nog bättre om jag vore kemist... Jag försöker hänvisa till olika existerande artiklar som huvudartiklar, och lägger in korta sammanfattningar av dem. Jörgen B 19 mars 2011 kl. 00.02 (CET)

Jag har svårt att ge något råd. Jag har aldrig följt någon regel utan låtit mitt oreflekterade språköra råda. Dissociation är ett gammalt ord, inte modern svengelska. Den ger mig viss association :) till elektrolys. Spjälkning hårdlanserades i skolundervisningen om näringsämnenas hydrolys i magen när man ville utrota det misslyckade "matsmältning". Där är det inte frågan om bara en ren klyvning av makromolekylerna, för det går in vattenmolekyler och "förseglar" avbrottsändarna. Klyvning lär man sig i skolan när man talar om radioaktivitet. Jag tror att många liksom jag bygger på dessa mönster från ungdomen och använder orden metaforiskt. Oshifima 25 mars 2011 kl. 22.25 (CET)

Projekt kemi eller medicin?

Jag hittade att G-proteinkopplade receptorerna nästan är helt oomskrivna. Det finns en mall på engelska Wikipedia, http://en.wikipedia.org/wiki/Template:G_protein-coupled_receptors Det är ganska mycket jobb, men ganska viktigt framför allt för medicin och farmakologi. Är detta ett kemiämne mer än medicin? Man kan nog se det på olika sätt.--90.233.130.5 16 augusti 2011 kl. 12.33 (CEST)

Jag ser det som medicin, men det går ju att skriva ur båda perspektiven. Skall titta lite på artikeln och se om jag kan utveckla den lite, men känn dig fri att utveckla du med. Vi hjälps åt så blir det bäst!! Adville 17 augusti 2011 kl. 13.04 (CEST)

Kemi eller inte, nu har jag betat av några (bortsett från huvudartikeln som jag skrev igår): Dopaminreceptorer, Muskarinreceptorer, Glutamatreceptorer. --90.233.187.152 17 augusti 2011 kl. 20.46 (CEST)

Den mest grundläggande informationen i artiklar om receptorer ligger nog närmare medicin än kemi, men när man går in mer på detaljer om hur receptorerna fungerar och är uppbyggda kommer man in på ett mer kemiskt perspektiv. Om det behövs någon särskild samordning och diskussion är det kanske bäst att göra det under Projekt medicin och länka dit härifrån. Men mest tror jag nog att det bara är att skriva, utan att tänka så mycket på vilket projekt artiklarna tillhör. //Essin 21 augusti 2011 kl. 22.02 (CEST)

Omstrukturering av kolvätekategorierna

Med anledning av diskussion:alken, kategoridiskussion:polycykliska aromatiska kolväten och diskussion:lista över kolväten tänkte jag försöka strukturera om kategoriträdet så att kategori:kolväten med underkategorier endast innehåller föreningar som endast innehåller kol och väte. Eftersom diskussion:alken indikerar att även kolkedjor med dubbelbindningar och andra funktionella grupper är alkener tänker jag tills vidare bara lyfta ur kategori:alkener och kategori:alkyner ur kategori:kolväten, samt dela kategori:polycykliska aromatiska kolväten så att polycykliska aromatiska kolvätederivat som även innehåller andra grundämnen hamnar i en egen kategori. På vägen kanske några skruttkategorier med bara en eller två medlemmar försvinner. Om ingen protesterar börjar jag nog om några dagar. //Essin 30 augusti 2011 kl. 12.54 (CEST)

Ändringen genomförd. Nu är kategoriträdet åtminstone konsistent med sig självt, men diskussion:alken (och motsvarande för alkyner) skulle fortfarande behöva redas ut ordentligt. Jag raderade ett antal kategorier för derivat av polycykliska aromatiska kolväten eftersom de bara innehöll en eller två kategorier artiklar, men de finns kvar bortkommenterade i artikelkoden, och dessutom har jag lagt in länkar (oftast röda) i artikeltexten till motsvarande artiklar, eftersom jag tycker att det är viktigare att ämnesklassen framgår av artikeltexten än av kategorierna. Några frågor: är naftalen ett polycykliskt aromatiskt kolväte eller inte? Borde vi ha en Kategori:Bensenderivat för allt som innehåller en aromatisk kolsexring för att röja lite i Kategori:Aromater? //Essin 7 september 2011 kl. 21.53 (CEST), korr 8 september 2011 kl. 22.41 (CEST)

Kategorier med koppling till fysiologi

Rubrik inlagd av Essin 10 september 2011 kl. 18.08 (CEST)

Jag har råkat göra fel tror jag. Jag försökte koppla ihop grundämnena med näringsämnena, och skapade då Kategori:Salt och kategori:Natrium, men såg inte att Kategori:Salter redan fanns. Jag vet inte hur det ska vara. Det började med att jag skrev magnesiumbrist, och märkte då att det inte fanns kategorier som kopplade ihop ämnesområdena.--217.214.231.37 9 september 2011 kl. 12.42 (CEST)

Det vore också bra om man kunde koppla ihop Kategori:Luktsinne, Kategori:Feromoner, Kategori:Aromater, så att man också kan föra dit artiklar som parfym, kroppslukt och deodorant, om du har några idéer.--90.233.156.85 9 september 2011 kl. 16.47 (CEST)

(Lade in en ny rubrik eftersom detta inte har så mycket att göra med kolväten.)

Det är ett problem att avgränsningen mellan artiklarna salt och natriumklorid är oklar. Jag vet inte riktigt hur det är tänkt. Kategori:Salter är till för den allmänna betydelsen som beskrivs i artikeln salter.

När det gäller luktkategorier tror jag att man får se upp så att man inte kategoriserar en väldigt stor kategori efter en egenskap som delas av många, men inte alla artiklar i kategorin. Kategori:Aromater samlar ämnen med en viss molekylär egenskap som ofta leder till starka dofter, men doften beror ju också bl. a. på ämnets flyktighet. //Essin 10 september 2011 kl. 18.08 (CEST)

Dispersionkraft

Dispersionkraft är märkt för infogning, men det verkar osannolikt att någon som inte är insatt i kemi lyckas genomföra den. Skulle ni kunna ta en titt på artikeln? :) hejkompis 12 november 2011 kl. 12.53 (CET)

Kortvarigt projekt?

Jag skrev igår ett inlägg på Bybrunnen, men har inte fått någon resons, så jag lägger in en blänkare här Wikipedia:Bybrunnen#Mall_f.C3.B6r_l.C3.A4kemedel, om någon har synpunkter och kanske vilja att delta - det vore väl i så fall ett kortvarigt projekt att sedan lägga in mallar - om någon tycker att det är en bra idé.--78.78.155.125 16 juli 2012 kl. 11.05 (CEST)

Hur man kan inleda artiklar om kemiska föreningar

Hallå, alla glada!

På Diskussion:Tiomersal#Kvicksilver har jag tagit fram en mall för hur man kan inleda artiklar om kemiska föreningar.

Jag ställer inga som helst krav på att alla är överens om hur dessa artiklar ska inledas, eller att de ska inledas på samma sätt överhuvudtaget, men jag undrar om det finns någon som direkt motsätter sig formen ”Tiomersal är en kemisk förening av kol, väte, kvicksilver, natrium, syre och svavel med summaformeln C₉H₉HgNaO₂S”.

Jag tycker det är viktigt att man klart och tydligt anger om artikelämnet är en/ett grundämne/kemisk förening/blandning/jon/sammansatt jon. För ämnen med välkända isomerer (etanol och dimetyleter) kan man med fördel länka till kemisk formel istället för summaformel, och ge en ledtråd till hur föreningen ser ut.

Vad tycker ni?

Nirmos (disk) 21 juli 2013 kl. 11.45 (CEST)

Det tycker jg låter som ett bra förslag. MVH Adville (disk) 21 juli 2013 kl. 12.08 (CEST)

Jag tror att det är mer informativt att beskriva vilka ämnesklasser en kemisk förening tillhör snarare än summaformeln och de ingående grundämnena, nästan oavsett vilka kemiförkunskaper den tilltänkta läsaren har. Dessutom tycker jag att första meningen ska svara på frågan "varför är det här intressant, varför har det uppmärksammats?" (Som kemist tycker jag visserligen att de flesta föreningar är intressanta på något sätt, men jag är inte Wikipedias genomsnittsläsare.) Därför skulle jag nog ändra på ordningen av meningarna i exempelartikelns inledning, och formulera det som något i stil med "Tiomersal är en kemisk förening som används som konserveringsmedel i vaccin. Ämnet är en kvicksilverorganisk förening, ett bensoatsalt och en tiolat, med summaformeln C₉H₉HgNaO₂S." För att det ska fungera riktigt bra behöver vi förstärka artiklarna om ämnesklasser, som verkar ha hamnat lite på efterkälken jämfört med motsvarande kategorier. //Essin (diskussion) 8 juni 2014 kl. 20.37 (CEST)

Du har nog rätt här, Essin. Vi är inte "normala" läsare, men vi måste skriva till dessa, och då är användningen nog viktigast att börja med och sedan gå in på teknikaliteter lite längre ner för de hugade läsarna. Adville (diskussion) 8 juni 2014 kl. 20.57 (CEST)

Botskapa artiklar om kemiska föreningar?

Jag funderade lite angående botskapade artiklar. Inte för att jag själv kan eller har tid att lära mig nu (fast det skulle vara roligt). Jag har läst om många olika mediciner på FASS. Det intressanta är vilka ämnen som ingår, vilka effekter de har och bieffekter. Det är även intressant om de påverkas av andra ämnen/mediciner. Jag tror att man skulle kunna få ganska bra artiklar om kemiska föreningar genom att gå via Pub Chem ID, vilket kan ses i denna korta lista och sedan köra korsreferenser med det numret till andra listor där egenskaper och så står. Denna länk visar olika listor och hur man kan ladda ner dem. Har bara skumläst, men tycker det verkar intressant.Pub Chem ID:s hemsida finns här. Om jag tror rätt skulle det nog gå att använda delar av användare:Lsjs botkod för att skriva sådana artiklar. Dock skall man nog vara lite restriktiv vid skapande eftersom det högsta numret på min lilla lista ovanför är 11 074 431, vilket är något för mycket att lägga in... (Då kanske bättre med användare:Naskos modell?). Se inte detta som något som påbörjas nu, utan som en fundering inför framtiden. MVH Adville (diskussion) 8 juni 2014 kl. 21.15 (CEST)

Är nog görbart, men inte helt enkelt att få fram svensk terminologi och svenska namn för föreningarna. Lsjbot är dock redan fullt sysselsatt ett bra tag framöver. Lsj (diskussion) 8 juni 2014 kl. 22.29 (CEST)

O ja, lsj skall användas till det du håller på med, tänkte bara angående omskrivning av koden, om det skulle funka... (hur man gör sedan är en annan femma...)- Eftersignerar... missade det: Adville (diskussion) 9 juni 2014 kl. 00.45 (CEST)

Free 'RSC Gold' accounts

Excuse me please for writing in English.

I am pleased to announce, as Wikimedian in Residence at the en:Royal Society of Chemistry, the donation of 100 "RSC Gold" accounts, for use by Wikipedia editors wishing to use RSC journal content to expand articles on chemistry-related topics. Please visit en:Wikipedia:RSC Gold for details, to check your eligibility, and to request an account. Pigsonthewing (diskussion) 9 januari 2015 kl. 19.43 (CET)

Lekmannaterminologi för lösning i brännvin

Jag såg WP:Bybrunnen#Kemi – förvirrat om lösningar och blandningar., och tänkte jag skulle be någon här kolla ett par små redigeringar av Bäsk och av Malörtsbrännvin. Se även Diskussion:Bäsk#Lösningsterminologi. --Pipetricker (diskussion) 15 april 2016 kl. 01.30 (CEST)

Aktivitet i projektet

Fyra år efter att jag skrev Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2016-04#Aktivitet i projekt verkar det som att projektet har somnat av helt. Av de listade deltagarna är det bara Nirmos (ping!) som är någorlunda aktiv numera, och inte direkt inom kemifältet vad jag kan se. Själv redigerar jag ytterst sporadiskt och inte systematiskt om kemi. Är det någon vits att ha kvar deltagarlistan? Är det kanske till och med så illa att Mall:Färdigt projekt är på sin plats? //Essin (diskussion) 21 december 2020 kl. 14.28 (CET)

Två och ett halvt år senare har ingenting hänt. Jag tog bort deltagarlistan och upprepar frågan om projektet bör märkas som insomnat. //Essin (diskussion) 6 juni 2023 kl. 14.42 (CEST)

Både jag och andra redigerar nu ibland inom kemi, det blev t ex en livlig diskussion på diskussion:pH nyligen, men projektformatets önskelistor, kvalitetsgranskningstabeller och ämnesövergripande diskussioner verkar det inte finnas någon efterfrågan på. Jag har därför märkt projektet som inaktivt. Den som tycker att det var fel eller ännu hellre har någon idé om hur aktiviteten kan ökas kan naturligtvis ta bort märkningen. //Essin (diskussion) 6 maj 2024 kl. 11.47 (CEST)