Ammoniak, är en kemisk förening av väte och kväve med formeln NH3.

Ammoniak
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namnAmmoniak
Övriga namnAzan
Kemisk formelNH3
Molmassa17,031 g/mol
UtseendeFärglös gas
CAS-nummer7664-41-7
SMILESN
Egenskaper
Densitet0,73 kg/m³ (1.013 bar vid 15 °C) eller 0,00073 g/cm³
Löslighet (vatten)7 020 g/l (20 °C)
Smältpunkt-77,73 (flammpunkt) °C
Kokpunkt-33,34 °C
Faror
Huvudfara
06 – Giftig
Giftig
09 – Miljöfarlig
Miljöfarlig
NFPA 704

NFPA 704.svg

1
3
0
LD503 500 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

EgenskaperRedigera

Vid standardtryck och -temperatur är ammoniak en färglös gas med starkt stickande lukt som av gammal urin. Den är löslig i vatten och bildar då den basiska lösningen ammoniumhydroxid, NH4+ + OH-. I dagligt tal benämns även ammoniumhydroxid "ammoniak". Om ammoniak får reagera med saltsyra bildas salmiak.

Ammoniak bildas vid nedbrytning av organiskt kvävehaltigt material och har varit känt sedan förhistorien.

FramställningRedigera

Fram till omkring 1915 utvanns ammoniak främst ur chilesalpeter eller gödsel, samt som biprodukt från koks- och metangasframställning. Redan 1754 hade dock Joseph Priestley framställt ammoniak genom en reaktion mellan salmiak och kalksten.

2NH4Cl + CaO → CaCl2 + H2O + 2H3N

Det dröjde emellertid ända till 1775, innan Claude Louis Berthollet klarlagt sammansättningen.[1]

Under första världskriget rådde brist på gödsel och sprängämnesråvara, där ammoniak är en viktig beståndsdel. Detta stimulerade utvecklingen av tekniker för att binda luftens kväve. Bland metoder som utvecklades märks Birkland-Eyes metod, kalkkvävemetoden samt Haber-Boschmetoden, varav den sistnämnda blev den som kom att dominera ammoniakframställningen. Tillverkning enligt Haber-Boschmetoden startades 1913 vid BASFs anläggningar vid Ludwigshafen-Oppau efter ett samarbete mellan kemisten Fritz Haber och teknikern Carl Bosch. Under fem års tid utvecklades och förbättrades processen. Bland annat ersattes osmium av järn som katalysator vilket gjorde tekniken betydligt billigare. Arbetet gav de båda forskarna Nobelpriset i kemi, Haber 1918 och Bosch 1931.[2]

Ammoniak i kroppenRedigera

Ammoniak bildas i kroppen, som regel i form av ammoniumjoner (NH4+), genom nedbrytning av proteiner och andra ämnen som innehåller kväve. Bildandet av ammoniak är beroende av bl a rätt pH-värde. Eftersom ammoniak är något skadligt för kroppen ombildar enzymer det i normalfallet snabbt till urea huvudsakligen i levern.[3] Vid sjukdomar kan ammoniakhalten i blodet vara för hög (hyperammonemi).[4]

AnvändningsområdenRedigera

Ammoniak används som rengöringsmedel, till exempel fönsterputs, hårfärg, ugnsrengöring och rengöring av guld samt vid tillverkningen av handelsgödsel, salpetersyra och plaster.[källa behövs]

Ammoniak används även som köldmedium i kylmaskiner och bär där beteckningen R717

Ammoniak återfinns även i olika läkemedel, till exempel cocillana.

AmmoniakutsläppRedigera

Ammoniak släpps ut i naturen. Enligt Naturvårdsverket fördelade sig utsläppen av ammoniak 2018 i Sverige[5] enligt följande:

  • jordbruk 87,1 %
  • inrikes transporter 3,5 %
  • industriprocesser 5,3 %
  • avfall 3,2 %
  • övrigt 0,9 %

Utsläppen är 12 % lägre 2018 än 1990. De minskade svenska utsläppen beror på effektivare produktion inom jordbruket, på att antalet mjölkkor och svin i Sverige minskat och på att ökad import av mjölk- och köttprodukter flyttat utsläppen utomlands.

Trivialnamn [6]Redigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Per Teodor Cleve: Kemiskt Hand-lexikon, sida 14, Hugo Gebers förlag, Stockholm 1883
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100824222029/http://www.lj.se/index.jsf?nodeType=12&nodeId=25084&childId=1201. Läst 20 juli 2011. 
  4. ^ http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=C23.550.421&tool=karolinska
  5. ^ ”Utsläpp av ammoniak till luft”. Naturvårdsverket. 21 oktober 2020. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Ammoniak-utslapp-till-luft/. Läst 21 oktober 2020. 
  6. ^ Hugo W Larsson: Handbok i galvanisering,oxidering och metallfärgning, Björk & Börjesson, Stockholm 1964