2-Klorbensenmalonsyradinitril (systematiskt namn), 2-klorbensalmalononitril eller ortoklorbensalmalononitril är det verksamma ämnet i CS-gas, den vanligast förekommande tårgasen.

CS-gas
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn2-Klorbensenmalonsyradinitril
Övriga namnCS-gas
Kemisk formelC6H4ClC2H(CN)2
Molmassa188,62 g/mol
UtseendeVita kristaller
CAS-nummer2698-41-1
SMILESNCC(CN)=Cc1ccccc1Cl
Egenskaper
Densitet1,04 g/cm³
Löslighet (vatten)1 – 5 g/l
Smältpunkt93 °C
Kokpunkt310 °C (sönderfaller)
Faror
NFPA 704

1
2
0
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Historia

redigera

Ämnet upptäcktes 1928 av två amerikanska forskare, Ben Corson och Roger Stoughton, vid Middlebury College. CS-gasen testades och utvecklades vid brittiska arméns forskningsanläggning vid Porton Down i Wiltshire där den först testades på djur och sedan på frivilliga brittiska soldater.

Egenskaper

redigera

Trots att den ofta kallas för 'tårgas' är 2-klorbensenmalonsyradinitril är ett fast ämne vid rumstemperatur. Den används som aerosol, antingen genom att sprayas i smält form eller löst i aceton, dimetylsulfoxid eller diklormetan.

Framställning

redigera

2-Klorbensenmalonsyradinitril framställs genom att kondensera klorbensaldehyd och malononitril med piperidin eller pyridin som katalysator.

 

Användning

redigera

CS-gas brukar användas som tårgas av militär och kravallpolis. Den förekommer både som spray, facklor och i granater. Ämnet är bland annat den aktiva substansen i Försvarsmaktens Tårgasfackla 4.

Användning i krig är förbjudet sedan 1993 enligt konventionen om förbud mot kemiska vapen. Orsaken är att användning av CS-gas inte ska föranleda en motattack med dödligare stridsgas. Endast Angola, Egypten, Nordkorea, Somalia och Syrien har inte skrivit under konventionen.

Dessutom är användandet av CS-gas vid polisiära insatser förbjudet i ett flertal länder.

Se även

redigera

Källor

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, CS gas, tidigare version.