Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2016-04

Inställningar som borde vara standard

Jag föreslår att följande finesser aktiveras per standard för alla användare (även oinloggade):

Lägger till en rullgardinsmeny med vanliga redigeringskommentarer under fältet 'Sammanfatta redigeringen'.

Kommentar: Vi bör uppmuntra bidragsgivare till att sammanfatta sina redigeringar. Många mindre insatta användare avstår dock från att göra det på grund av osäkerhet. Denna rullgardinsmeny minskar dock denna osäkerhet, och dessutom slipper man skriva in redigeringskommentaren för typiska redigeringar varje gång. Listelementen kan sedan diskuteras, men det är en annan diskussion.

Jag misstänker att den givna redigeringskommentaren riskerar att bli lika intetsägande som ingen kommentar alls. Se även tråden strax ovanför om "rättade stavfel" som i praktiken ofta inte alls är rättning av stavfel utan snarare klotter av något slag. --MagnusA 14 februari 2016 kl. 10.22 (CET)

Medhåll MagnusA. Vi vet att det här inte blir den förbättring som önskas eftersom det fungerar så här med mobiltelefoner.--LittleGun (diskussion) 21 februari 2016 kl. 09.43 (CET)

Reference Tooltips, visar en fotnot bara genom att hålla muspekaren över noten.

Kommentar: För det första slipper man rulla (scrolla) ned till referenslistan varje gång när man vill veta vilken källa som används. För det andra är det inte nödvändigtvis självklart vad ^[1] (och så vidare) betyder för nya användare, men denna funktion bör i så fall minska osäkerheten.

Man behöver inte scrolla, det bra att bara klicka på siffran också. /ℇsquilo 14 februari 2016 kl. 10.16 (CET)

Men då måste man scrolla upp igen. Det är mycket enklare att enbart behöva hålla muspekaren över referensen. --Omnibit (diskussion) 14 februari 2016 kl. 12.43 (CET)

Man behöver inte scrolla. Det går bra att bara klicka på den lilla upp-pilen också. --MagnusA 14 februari 2016 kl. 12.47 (CET)

Den här funktionen tycker jag skulle vara användarvänlig. Men hur skulle det bli om referensen består av en extern länk, kommer man då att kunna högerklicka för att öppna länken i ny flik? /Ascilto (diskussion) 14 februari 2016 kl. 13.21 (CET)

@Ascilto: Javisst, prova får du se. --Larske (diskussion) 14 februari 2016 kl. 13.34 (CET)

Apropå att klicka på referensen – det är inte säkert att alla läsare (det vill säga oinloggade som inte redigerar) vet om det, och ännu färre vet att de skall klicka på pilen för att komma upp igen. Finessen är också användbar då man samtidigt kan läsa texten och referensen, och man kan fortfarande klicka på referensen för att komma ned till referenslistan om man vill det. Varför inte aktivera finessen som standard? --Omnibit (diskussion) 21 februari 2016 kl. 08.33 (CET)

Jag tycker också att denna är en förbättring. Det finns ingen fördel att studsa först längst ner i artikeln och sen försöka lista ut att pilen ska klickas på för att studsa upp igen. Ingen fördel med studsandet även om man är bekant med pilen. Dessutom belastas inte gränssnittet med denna.--LittleGun (diskussion) 21 februari 2016 kl. 09.07 (CET)

Jag instämmer. Engelskspråkiga Wikipedia verkar dessutom redan ha aktiverat finessen, även för oinloggade. --Omnibit (diskussion) 21 februari 2016 kl. 09.17 (CET)

Det ser mycket bra ut på enwp. En stor förbättring, inte minst för mig som ofta källgranskar artiklar för Artikelnomineringar. /Ascilto (diskussion) 21 februari 2016 kl. 12.20 (CET)

Visa Mall:Auktoritetsdata i alla artiklar som har katalogreferenser i Wikidata.

Kommentar: Varför skall oinloggade användare inte kunna se katalogreferenserna?

Jag förstår inte riktigt vad som menas med det här. Antingen så finns mallen {{Auktoritetsdata}} i artikeln eller så finns den inte. /ℇsquilo 14 februari 2016 kl. 10.16 (CET)

Det går att ställa in så att katalogreferenser visas om de finns i Wikidata även om mallen auktoritetsdata saknas i artikeln. Thoasp (diskussion) 14 februari 2016 kl. 10.24 (CET)

Det är jag bestämt emot. Vi skall inte ha mer än interwikin automatiskt därifrån, i varje fall inte i dagsläget. Tostarpadius (diskussion) 21 februari 2016 kl. 09.51 (CET)

Varför det? Katalogreferenserna kan vara mycket användbara, men alla nya användare hittar inte till Wikidata. --Omnibit (diskussion) 27 februari 2016 kl. 08.57 (CET)

Vi lägger in mallen i artiklarna istället. Då uppmuntras också uppdatering av Wikidata på den punkten. Tostarpadius (diskussion) 29 februari 2016 kl. 01.39 (CET)

Om en sida har koordinater, lägg till en knapp i samma meny som "Visa historik" som visar artiklar för geografiskt närliggande platser.

Kommentar: Denna funktion kan vara till nytta då man vill veta vilka geografiskt närliggande platser som finns (och som har artiklar på svenskspråkiga Wikipedia).

Den funktionen tycker jag inte är tillräckligt signifikant för att aktiveras generellt. Närmsta plats av betydelse borde i stället nämnas i artikeltexten. /ℇsquilo 14 februari 2016 kl. 10.16 (CET)

Den här funktionen gillar jag, den ger en extra interaktiv dimension till uppslagsverket på samma sätt som blålänkarna och på ett sätt som inte var möjligt för traditionella uppslagsverk. Och den ökar användbarheten för användarna på samma sätt, utan att det finns någon annan koppling till artikelobjektet, och det därför inte lämpar sig med omnämnande i brödtexten.--LittleGun (diskussion) 14 februari 2016 kl. 13.30 (CET)

Jag föreställer mig att den här funktionen tillför ungefär samma information som står i de robotskapade geografiartiklarna. Ja ramlade häromdagen på en sådan om ett rev i norra Brasilien. Dess närmsta plaster var två andra rev i norra Brasilien. Inte särskilt informativt. Det skulle vara mer informativt att veta avstånd och riktning till närmaste större ort (i det fallet Alcântara eller São Luis). /ℇsquilo 14 februari 2016 kl. 16.37 (CET)

Då avstånd och riktining saknas i listan tycker jag inte den är så användbar. Informationen om man klickar på jordkloben framför koordinaterna eller väljer Wiwosm i listan över karttjänster när man klickat på koordinaterna, är långt mer överskådlig. Taxelson (diskussion) 14 februari 2016 kl. 17.54 (CET)

Njae, poängen är att man får en lista på objekt som har en koordinat i närheten av artikelobjektet man läser om. Är man intresserad kan man gå till den artikeln och få koordinaten och därmed karttjänsten där. Alltså samma funktionalitet som en blålänk och med samma lösa eller slumpmässiga koppling som ett årtal eller en ort. Det är det som är den "nya dimensionen".--LittleGun (diskussion) 15 februari 2016 kl. 11.21 (CET)

@Esquilo: Lsjbot skriver in avstånd och riktning till närmaste större ort i artiklarna, om det finns en större ort inom ett par mils radie - se t.ex. Cabeço Mearim. Men det där revet du tittade på låg antagligen för långt från närmaste stad. Lsj (diskussion) 15 februari 2016 kl. 11.15 (CET)

När jag testat den här funktionen (vilket var ett tag sedan nu) så har den inte varit helt tillförlitlig. Har det blivit bättre? -- Innocent bystander 15 februari 2016 kl. 15.00 (CET)

Ingen aning, när jag ar testat den har jag aldrig reagerat på något fel. Men inte heller letat.--LittleGun (diskussion) 15 februari 2016 kl. 17.46 (CET)

Innocent bystander Vad är det som har blivit fel när du har använt det? Om jag kan återskapa det så buggrapporterar jag gärna. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 februari 2016 kl. 21.58 (CET)

@Ainali: Det vanligaste felet har varit att jag inte fått några svar alls. Nu är det ganska länge sedan jag använde dylika funktioner så det är inte mycket att bygga en buggrapport på. Innan en funktion läggs in här bör den vara stabil. -- Innocent bystander 16 februari 2016 kl. 09.00 (CET)

Jag upplever att den har varit stabil i minst ett år nu, så det borde vara uppfyllt om ingen har något konkret de kan peka på inte funkar i dagsläget. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 februari 2016 kl. 09.51 (CET)

Lägger till en knapp efter huvudrubriken i huvudnamnrymden. När användaren klickar på knappen aktiveras ett läsläge.

Jag har senaste tiden jobbat med en ny finess för ett läsläge. Det döljer saker som inte underlättar läsning (sidhuvudet, vänstermenyn) och sätter en maxbredd på raderna så att ögat inte måste hoppa lika långt vid radbyte. I läsläget visas även en knapp för inställningar som tillåter användaren att ändra teckenstorlek, typsnitt, typ av marginaljustering och maxbredd. Inställningarna sparas på datorn i 30 dagar med hjälp av cookies. Om det finns sparade inställningar visas även en återställningsknapp för att ta bort cookies som hör till läsläget. Nirmos (diskussion) 26 februari 2016 kl. 06.28 (CET)

Jag är skeptisk. Jag anser inte att det är svårt att läsa i ”visningsläge” som man redan kan justera med exempelvis zoomning, och då blir denna knapp mestadels överflödig och förvirrande, och finessen blir onödigt ”teknisk”. Jag testade dessutom att aktivera finessen, men jag såg inte att någon knapp för läsläge hade tillkommit. --Omnibit (diskussion) 27 februari 2016 kl. 09.37 (CET)

Generellt

Man bör dock kunna deaktivera finesserna som inloggad om man vill. --Omnibit (diskussion) 14 februari 2016 kl. 09.10 (CET)

Generellt tycker jag att extrafunktioner skall vara just extrafunktioner som default är avslagna men som man kan aktivera om man tycker sig ha användning för någon eller några. Möjligen kan några enstaka vara default påslagna men då efter noggrant genomtänk ur perspektiv från de många olika användargrupperna vi har (alltså inte bara hur man själv använder WP=. Visst, extrafunktioner kan mycket väl vara bra-att-att-ha (annars hade de inte blivit skrivna) men gränssnittet är kraftigt överbelastad som det är även utan påslagna finesser. --MagnusA 14 februari 2016 kl. 10.22 (CET)

Jag håller med om att gränssnittet är överbelastat så tillvida att för mycket ligger längst fram. Jag skulle gärna se en färre knappar, där bara de viktigaste ligger längst fram, som "Redigera", "diskussion", "huvudsida", "bybrunnen", "språklänkar" och nåt mer. Sen kunde det finnas "Redigeringsverktyg" med historik, senaste ändringar, radera, etc och en som heter "Finesser" med stats, och ganska mycket bra att ha. Det skulle kräva lite extraklick som kan irritera etablerade användare men så kan också dessa skapa "extra funktioner" som gör att sånt kommer längst fram.--LittleGun (diskussion) 14 februari 2016 kl. 13.40 (CET)

Historiken hör definitivt till det viktigaste. Tostarpadius (diskussion) 22 februari 2016 kl. 21.22 (CET)

Summering

Det verkar finnas starkt stöd för Reference Tooltips, medan de övriga finesserna har ett antal opponenter. --Omnibit (diskussion) 27 februari 2016 kl. 09.37 (CET)

Jag kan stödja den tolkningen av vad som sägs ovan. -- Innocent bystander 27 februari 2016 kl. 09.44 (CET)

I-närheten-funktionen då? Åtminstone under nedpilen? Invändningarna berodde ju på missförstånd med syftet och att det inte funkade bra för något år sedan. Eller slår min bias igenom?--LittleGun (diskussion) 28 februari 2016 kl. 09.07 (CET)

Jag trodde att funktionen visade avståndet – eftersom Special:Nära (när man utgår från sin egen plats) gjorde det – men när jag upptäckte att den inte gjorde det, såg jag inte lika stort värde i funktionen. Jag har dock inga invändningar om den aktiveras i alla fall. --Omnibit (diskussion) 13 mars 2016 kl. 08.42 (CET)

Namngivning av ambassadörslistor

Jag har ställt en fråga på Diskussion:Rysslands beskickningschef i Sverige som egentligen inte bara berör just den listartikeln utan även hur vi mer generellt skall namnge denna typ av listor. All input mottages tacksamt! /FredrikT (diskussion) 19 mars 2016 kl. 10.54 (CET)

Linktrail for nowiki og tilsvarende for svwiki

Jeg har startet en tråd på Phabricator: Linktrail for Norwegian (bokmål) Wikipedia (and similar problem at Swedish and Danish) som muligens har interesse for dere. Det gjelder hvorvidt en kan skrive[[foo]]-bar [[baz]]' og få foo-bar baz'. Det er en tilsvarende om Phabricator: LinkPrefixCharset for Norwegian (bokmål) Wikipedia. Nåværende oppsett her på svwiki er $linkTrail = '/^([a-zåäöéÅÄÖÉ]+)(.*)$/sDu';[1] Jeblad (diskussion) 19 mars 2016 kl. 18.59 (CET)

Bindestreck tycker jag absolut inte ska vara med i linktrail av samma skäl som kolon inte är det. /ℇsquilo 20 mars 2016 kl. 13.15 (CET)

Veckans tävling vecka 12

Det finns ännu ingen Veckans tävling ordnad för nästa vecka. Någon som är intresserad av att ordna en?--Historiker (diskussion) 20 mars 2016 kl. 08.43 (CET)

Påsk vore i alla fall ett bra ämne. J 1982 (diskussion) 20 mars 2016 kl. 18.34 (CET)

Namn i Spanien?

Hej! Jag undrar lite hur vi ska namnge artiklar om folk i Spanien/Hispano-Amerika? Vi har dels den här riktlinjen, som klart anger att båda efternamnen ska med. Samtidigt ser jag inte att den används i praktiken, åtminstone för mer kända namn. Vi har visserligen artikeln Gabriel García Márquez, men vi har samtidigt artiklarna Hugo Chávez (inte Hugo Chávez Frías), Salvador Allende (inte Salvador Allende Gossens), Felipe González (inte Felipe González Márquez) etc.

Jag skriver ofta om spanska/katalanska förhållanden och försöker att använda den korta namnformen, eftersom det är den som är mest spridd i press och andra massmedier. På bl.a. enwp och eswp ser jag inkonsekvent namngivning (exempel: Artur Mas i Gavarró men Carles Puigdemont…). Den mer formellt korrekta långa namnformen ser jag väldigt sällan på svwp (det känns mer som att klämma in ett ryskt patronymikon).

Finns det något hinder mot att jag fortsätter att använda den korta namnformen? Och behöver den nämnda riktlinjen förtydligas? Framför mig har jag bland annat artiklar om Carles Puigdemont (den långa formen Carles Puigdemont i Casamajó ser jag bara på cawp), Carme Forcadell (enwp: Carme Forcadell i Lluís, en namnform som aldrig syns i massmedier [artikeln är dock direktöversatt från cawp]) och en mängd nyare namn ur den här listningen. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 20 mars 2016 kl. 12.30 (CET)

Jag tycker att POMMF är bra att tänka på här. Men även om det finns flera möjligheter har vi alltid omdirigeringar, samt den nya sökfunktionen som underlättar vid felstavningar, som gör att folk i alla fall hittar artiklarna. Med andra ord, kör på.//Hannibal (diskussion) 20 mars 2016 kl. 12.43 (CET)

Tack för svaret! Jo, POMMF försöker jag utgå från (hur medierna skriver). Lokala medier är då mindre viktiga, och cawp:s mer officiösa hållning funkar nog inte riktigt på svwp. POMMF innebär också ibland lång version, som i det här fallet.--Paracel63 (diskussion) 20 mars 2016 kl. 12.46 (CET)

Jag vet inte om det var så entydigt, det fanns ju en del problematiserande text om att olika varianter kan användas. Jag försökte göra tydligare att POMMF är det som gäller i första hand.

andejons (diskussion) 20 mars 2016 kl. 21.34 (CET)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 22 mars 2016 kl. 02.17 (CET)

Den där nya sökfunktionen är jag inte så förtjust i. Den gör det nästan för lätt att hitta i vissa fall. Samtidigt får man litet för många förslag i andra. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2016 kl. 19.39 (CET)

Kuration?

Vad är kuration? Vad är "mina projekt"? Luke (diskussion) 14 mars 2016 kl. 23.46 (CET)

En läkarbehandling verkar det som. Jag klickade bara bort bannern, ingen verkar ändå bry sig om det inte är okej att lägga ut undermåligt materiel. Det är som vanligt men synd om de som måste läsa det och förknippar det med Wikipedias kvalité. /Hangsna (diskussion) 15 mars 2016 kl. 05.38 (CET)

Var är kontexten? /ℇsquilo 15 mars 2016 kl. 07.35 (CET)

(Redigeringskonflikt) Vill vi ha sådana banners? Är vi tvungna att acceptera dem?

Jag antar att bannern lagts in centralt, av WMF. WMF har förstås rätt att på sina servrar driva egna kampanjer för vad de uppfattar som centrala metoder att utveckla Wikipedia, men jag är bekymrad över att WMF tar över utvecklandet av Wikipedia från gemenskapen. WMF uppfattar antagligen att gemenskapen består av alla som arbetar med Wikipedia och dess systerprojekt, men jag tror att litet är vackert, och att vi bättre utvecklar Wikipedia på svenska i denna gemenskap där de aktiva känner varandra (i någon mening) och kan tala ett språk de behärskar väl, för de flesta modersmålet.

I det här specifika fallet marknadsför man (tydligen) en kampanj åt dem som använder Wikipedia, i ett läge där materialet inte översatts och det är mycket oklart vad användaren skall göra. Man uppmanas "skapa en idé" genom att klicka på en knapp, eller på det "traditionella sättet" genom att först namnge idén och sedan klicka på en annan knapp. Tydligen kan man få pengar för att förverkliga sin idé.

"Curation and review" tycker jag hur som helst är saker som bäst sköts av gemenskapen av aktiva, som bäst nås på Bybrunnen, en läsare som inte engagerat sig desto mer kan rimligen inte ha särskilt insiktsfulla idéer för något sådant.

--LPfi (diskussion) 15 mars 2016 kl. 07.45 (CET)

Här] försökte jag, utan framgång, för 14 dagar sedan få ansvarig att använda mer begripliga termer. Bannertexten är hemsk.Yger (diskussion) 15 mars 2016 kl. 08.53 (CET)

"Kuration" i det här sammanhanget hänger snarare ihop med det engelska uttrycket "curation" än med läkarbehandling -- jfr kurator (utställning) och en:Wikipedia:Page Curation. Instämmer att översättningen är tafflig. Lsj (diskussion) 15 mars 2016 kl. 08.58 (CET)

Det är Användare:Warrakkk som formulerat texten i bannern: "Innehållsöversikt och kuration är grundläggande för Wikimediaprojekt. Om du har idéer om hur nuvarande innehåll kan bedömas och organiseras bättre i dina projekt? Inspire-kampanjen erbjuder nu medel för nya projekt i mars. Hjälp till med att granska och föreslå era idéer idag!". Så han kanske kan kommentera. Mvh NH 15 mars 2016 kl. 10.46 (CET)

"Curation and review" borde väl bli "Underhåll och granskning"? Någon som vet hur man hittar platsen för översättningarna? Jag fattar aldrig hur man orienterar sig, det är mest ren tur de få gånger jag hittat rätt där, eller så har någon pekat med hela handen.--LittleGun (diskussion) 15 mars 2016 kl. 11.09 (CET)

Det funkar ibland att söka på nyckelord i texten på meta. -- Innocent bystander 15 mars 2016 kl. 11.23 (CET)

Den här texten tillhör väl den värsta sorten av alla konstiga texter central från WMF som läggs överst i SvWP. Detta måste vara något som allvarligt minskar vårt anseende, och man lan undra hur det kan komma sig att folk på WMF tillåts lägga in sådan rappakalja. Förhoppningsvis hänger detta samman med den nu avgångna WMF-chefens sätt at leda organisationen och kan ändras i och med att en ny ledning rekryteras. Boberger (diskussion) 15 mars 2016 kl. 12.48 (CET)

'"Översyn' och 'omvårdnad' kanske är bra ord? Wvs (diskussion) 15 mars 2016 kl. 12.51 (CET)

Boberger: En av kritiken som riktades var brist på transparens och ointresse att ta in synpunkter från gemenskapen innan beslut. Jag tror därför att WMFs ansträngningar för att försöka ändra på det kommer att öka (till exempel har de redan flyttat en del saker från officewiki till meta) och det innebär förmodligen fler meddelanden riktade hit. Att svenskan är dålig är ju synd, men den är ju gjord av en ur gemenskapen, centralt på WMF har de inte kapacitet att översätta till alla olika språk. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 17 mars 2016 kl. 08.31 (CET)

Under min kamp mot väderkvarnarna här genom åren fått intrycket av att många på meta tycker det är bättre med en dålig översättning än att det inte finns någon alls. När jag bett dem radera urusla svenska översättningar så tycker de istället att jag ska göra om översättningen själv. Om det hade legat i mitt intresse och när meddelandena är inom områden jag behärskar så har jag inget emot det. Men i praktiken har jag på meta aldrig sett ett enda meddelande som uppfyller båda dessa. Det här meddelandet faller på båda punkterna, det intresserar mig inte och jag brukar inte uttrycka mig som den här texten gör.

Det som utmärker oss här på ett svenskspråkigt projekt är väl att ett oöversatt meddelande ofta når en betydande andel av sin avsedda publik. Medan ett dåligt översatt meddelande når nästan ingen alls. Jag tycker därför vi bara undantagsvis ska bry oss om att lägga in svenska översättningar. -- Innocent bystander 15 mars 2016 kl. 13.28 (CET)

På meta:Grants:IdeaLab/Inspire/FAQ#What do content curation and content review mean? kan man läsa vad uttrycken är tänkta att betyda. Tydligen är de lite av "nyord" introducerade av Wikimedia. Den här bannern visas bara för inloggade, så därför tycker jag inte den är ett akut problem. Men vi måste fundera över hur vi kan lösa det här på sikt. Det är ett slöseri med läsarnas och användarnas uppmärksamhet, och med WMF:s förtroendekapital, dessa ständigt felöversatta mer eller mindre absurda budskap som trumpetas ut längst upp på varje sida. /NH 15 mars 2016 kl. 19.33 (CET)

Jag tror även att fler är inloggade nu än tidigare, vissa verkar tro att man måste skapa ett konto. Det verkar så på nyskapandet i alla fall. /Hangsna (diskussion) 15 mars 2016 kl. 20.39 (CET)

Jag klickade i alla fall snabbt bort texten efter att ha konstaterat att jag inte fattade ett dugg vad den handlade om och inte kände mig minsta berörd. Så någon ville ha fram ett budskap till mig som inloggad encyklopediredigerare (annat än att "någon" sysslar med något obegripligt eller irrelevant alternativt inte kan uttrycka sig begripligt) misslyckades denna någon helt. Det är i mitt tycke lite pinsamt när ett uppslagsverk med tillhörande ordbok m.fl. på de flesta tänkbara (och några otänkbara) språk inte kan uttrycka sig begripligt i skrift... Då borde man nog få sin inställning eller självbild kurerad. :-) Tomas e (diskussion) 16 mars 2016 kl. 13.22 (CET)

Kan någon blockera det för alla användare på SVWP tills avsändaren behagar lösa problemet? /Hangsna (diskussion) 16 mars 2016 kl. 23.35 (CET)

Jag har nu ändrat översättningen av bannern. (Hade förresten någon meddelat avsändaren att det upplevdes som ett problem så att denne hade en chans att lösa det?) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 17 mars 2016 kl. 08.31 (CET)

Om du syftar på Warrakkk så notifierades hn ovan. -- Innocent bystander 17 mars 2016 kl. 08.39 (CET)

Tack Ainali. Meddelande av berörda är svårt när "hela problemet" (engelsk text/undermåligt översatt text, schemaläggning av uppvisning) sker utanför detta projekt men visas upp här. /Hangsna (diskussion) 17 mars 2016 kl. 08.43 (CET)

Oj! Nu brände det i öronen :) Ja, "kuration" var en väldigt dålig översättning, och jag tror det var mitt i natten när jag satte över den där texten. Den är mycket riktigt översatt centralt på Meta. Vi behöver fler översättare där, om folk känner sig manade. Jag fick för mig att texterna bara visades för icke inloggade användare. -- ЩαяяαЖК (diskussion) 18 mars 2016 kl. 21.03 (CET)

Nu var det dags igen. Nu är det tydligen lite engelsk reklam för någon konferens man kan åka på. Sjukt tröttsamt att det ska behöva vara på detta viset. /Hangsna (diskussion) 23 mars 2016 kl. 08.30 (CET)

Hangsna: Jag har gjort en översättning av bannern, hoppas den blev bättre. Jag kan starkt rekommendera konferensen, förmodligen ska jag själv åka dit. Väl mött!--LittleGun (diskussion) 23 mars 2016 kl. 17.18 (CET)

Det är inte bara "någon konferens", det är Konferensen med stort k för alla wikipedianer. Bara från vad jag har hört så verkar det bli fler än tio svenska användare som åker dit i år. Jag är sjukt tacksam för att jag genom bannern blev påmind om sista datum för affisch (som man kan lämna in även om man inte vill åka dit). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 mars 2016 kl. 18.50 (CET)

Skolprojekt igen

Är det någon som tycker Wikipedia är en bra plats för att bedriva skolprojekt nu igen? Jag tänker på användarna Jeswen, Hannacarlssons och kanske även AnnieJohansson92 och Tinispopovska. /Hangsna (diskussion) 23 mars 2016 kl. 14.10 (CET)

@Sara Mörtsell (WMSE):. Om vi bara kunde få lärare att börja med att källbelägga artiklar som redan finns istället för att börja med att skapa nya artiklar skulle mycket vara vunnet.//Hannibal (diskussion) 23 mars 2016 kl. 14.15 (CET)

Jag fick kontakt med den undervisande läraren tidigare idag när han bad om att få återkoppling på hur de kan förbättra sitt arbetssätt och sina bidrag, jag ska ge det till dem. Det de har gjort hittills har inte varit i samarbete med oss. /--Sara Mörtsell (WMSE) (diskussion) 23 mars 2016 kl. 14.27 (CET)

Det finns de av oss som anser att Wikipedia är en bra plats för skolprojekt alltid. Med positiv feedback mot alla nybörjare (oavsett skolgång eller inte) har vi stor möjlighet till fler bidragsgivare. --افيراتير (diskussion) 23 mars 2016 kl. 15.33 (CET)

Dessa artiklar (ett 8-tal) är skrivna i ett svårt språk och i några fall i avsaknad av rimlig inledning (att de är owikifierade och utan kategorier tar jag mycket lätt på). Jag funderade på hur hantera dessa och valde i något fel fixa bristerna fullt ut, inklusive själva inledningsraden (att säga att A är ett begrepp är ett vanligt nybörjarfel). I andra fall skrev Kelemtin om artikeln helt. I andra fall gjorde jag flytt till en undersida med kommentarer. För eleverna egen skulle tror jag dock det vore bra med någon som tog upp dessa basics, för det är orimligt att vi, förutom wikifiering etc) också skriver om själva texten. De är välkomna, men utan vettig introduktion blir deras möte frustrerande för både dem själva och ossYger (diskussion) 23 mars 2016 kl. 15.57 (CET)

Hur man ger den positiva feedbacken är inte lätt. Jag skulle önska en större möjlighet att låta texter vara i upp till en vecka om det inte är heltokigheter så att den som skriver får möjlighet att själv åtgärda. Är det heltokigheter är flytt jättebra. Om halvtokigheter inte åtgärdas är det klart att radering eller, om man orkar, omskrivning är nödvändig. Men jag förespråkar starkt att vi kan låta artiklar ligga iaf en vecka owikifierade utan att pilla i dem för mycket. --افيراتير (diskussion) 23 mars 2016 kl. 16.04 (CET)

Och hur skall vi vet vilka av de hundratal som skapas varje dag som skall "ligga en vecka"? om de tex var markerade med någon mall Skolprojekt skulle det var görbart men nu vet vi inget när de dyker upp. jag har i och för sig i detta lägga låtit några som inte var för dåliga ligga kvar utan att markera dem patrullerade men med mallen wikifiering behövs. Då vi i vanliga fallen ha noll i den kategorin så är de då lät följa upp några dagar senare, för åtgärder måste till. Vi vet också av erfarenhet att när kuren är slut är de 100% ointresserade göra något med de alster de skapat.Yger (diskussion) 23 mars 2016 kl. 16.12 (CET)

Alla tycker jag. Jag inser att patrulleringen blir besvärligare med att hålla koll på veckogamla alster än nya. Men jag tror jag har föreslagit förr med vag respons att man använder nån "snällare" mall som datumstämplas och kategoriseras. Då kan man vara rejält hård mot alster som legat flera veckor utan att ha åtgärdats (mycket hårdare än man kan vara medan en fortfarande håller på och redigerar) och förhoppningsvis lyckas nya själva fixa en hel del vilket iaf jag hade uppskattat att få göra. --افيراتير (diskussion) 23 mars 2016 kl. 16.20 (CET)

Jag har provat med det och det innebar en kraftig försämring av de nya artiklarna. Genom att ge snabb återkop~pling når vi skaparna och åtgärder blir vidtagna, efter bara 24 timmar kollar de inte länge wikipedia. Om vi låter skräpalster ligga kvar skapas det också länkar till dessa så dåligheten sprids.Yger (diskussion) 23 mars 2016 kl. 16.27 (CET)

Man kan ge snabb återkoppling utan att redigera om hela artiklarna. Om en artikel fixas/raderas efter en vecka sprids inga dåligheter. Länkarna blir till rödlänkar vilket inte heller är något problem. --افيراتير (diskussion) 23 mars 2016 kl. 16.30 (CET)

Man kan ge snabb återkoppling, men den uppfattas oftast inte, medan skarpare åtgärder gör så. Men jag avslutar denna tråd nu för min del. Jag har hård erfarenhet av olika modeller och funnit denna ger bäst resultat. Om andra vill prova andra modeller har jag inget emot det.Yger (diskussion) 23 mars 2016 kl. 16.34 (CET)

Lärare i grundskolan bör avrådas att använda wikiskrivande som skoluppgift. Det är bara elever på A-nivå som klarar att uppfylla våra kriterier. Under gymnasiets andra och tredje årskurs däremot är den språkliga och källkritiska mognaden av det slaget att eleverna skulle kunna skriva artiklar som övning. Dock under förutsättning att läraren själv är insatt i hur artiklar redigeras och kan lära ut det. Redan i årskurs åtta får eleverna börja lära sig skriva arbeten som är uppställda på samma vis som på universitetet. När de går i årskurs två har de alltså haft tre års övning i att skriva saktexter. /Ascilto (diskussion) 23 mars 2016 kl. 17.23 (CET)

De kan väl skriva artiklarna i sin sandlåda, få dem bedömda av läraren och sedan lägga ut dem? Le Lapin Vert Jag är en liten morot 23 mars 2016 kl. 17.49 (CET)

I gymnasiets högre årskurser skulle det vara ett bra arbetssätt. I lägre årskurser skulle det innebära att läraren fick skriva om nästan alla texter och det vill nog ingen lärare hålla på med. /Ascilto (diskussion) 23 mars 2016 kl. 17.53 (CET)

WP är ett ständigt tillgängligt uppslagsverk, som skrivs med syftet att tillgängliggöra verifierad kunskap. Försök, utbildning mm får därför - av respekt både för den informationssökande läsaren och alla seriösa och noggranna bidragsgivare - utan undantag hanteras så att artiklar som inte klarar grundläggande kvalitetskrav helt enkelt inte görs tillgängliga i artikelsamlingen. Det faktum att WP är öppet för alla att redigera och utveckla innebär inte att alla har rätt att göra vad som helst. Innehållet och arbetssättet är trots allt reglerat. Ingen, varken vi som är aktiva av eget intresse, eller lärare som ger uppgifter till sina elever, kan använda uppslagsverket med sina strikta och klara kvalitetsregler som plattform för en egen experimentverkstad. Lindansaren (diskussion) 23 mars 2016 kl. 19.20 (CET)

Jag håller helt med dig, Lindansaren, och jag uppfattar inte ditt inlägg som ett svar på mitt. Men om en Wikipediainsatt lärare lär ut tekniken till elever som är mogna att hantera den, så är det ingen skillnad på det och de skrivarverkstäder som ordnas regelbundet. I sig inga experiment, således. /Ascilto (diskussion) 23 mars 2016 kl. 19.29 (CET)

Medhåll Ascilto, det finns ingen naturlag som säger att skolprojekt är experimentverkstäder så det är en halmgubbe. Jag tycker det är självklart att Wikipedia ska ha en plats i skolundervisningen och därmed låta elever läsa och redigera både som en del i undervisningen såväl som privat. Det finns bara fördelar att de får lärarstöd när de gör det.--LittleGun (diskussion) 23 mars 2016 kl. 19.34 (CET)

Antal segrar/guldmedaljer

Hej!

Med jämna mellanrum stöter man på påstående av typen " om Han/hon vinner två lopp till så passerar han/hon Ingemar Stenmark i antalet världscupssegrar " eller (citerat från Wikipedia) : " Fram till 13 augusti 2008 var Nurmi, Larissa Latynina, Mark Spitz och Carl Lewis de idrottare som tagit flest guldmedaljer i olympiska spel. Den dagen tog Michael Phelps sitt 10:e och 11:e guld i simning." På engelska säger man So what? Det är ju meningslöst att göra sådana jämförelser, som inte bygger på lika utgångsläge! Var det inte så, att på Stenmarks tid var ju antalet WC-tävlingar mindre än de är i dag. I det senare citatet kan man tänka sig att jämföra Nurmi och Carl Lewis, men de andra två tävlar ju i en annan 'klass'. Internationella simförbundet har ju fått med ett orimligt stort antal grenar på OS-programmet, liksom i andra mästerskap. Vill någon börja med något slags rankingsystem så borde man räkna antalet segrar i förhållande till antalet möjliga. Ex kulstötarna har en gren (någon kan kanske också delta i diskus). Att som Al Oerter ta guld i diskus vid fyra OS räknar jag som en av de stora prestationerna. Löpare som Nurmi och Lewis hade flera chanser och gymnaster och simmare massor av grenar. Om nu simförbundet vi ha en massa grenar på sina mästerskap, så är det helt ok, men då det gäller OS borde någon 'potentat' ta initiativ till färre grenar eller begränsning så att en deltagare får delta i högst 3 individuella grenar - gärna färre!

mih

Nisse Jansson

Ekenäs, FINLAND.

Ja, sådana jämförelser är ett problem. Men antalet medaljer i OS, antalet landskamper, antalet ligamål etc. är intressanta, trots att jämförelserna ofta är orättvisa. Och på Wikipedia finns ändå en möjlighet att problematisera dessa.--LittleGun (diskussion) 25 mars 2016 kl. 18.58 (CET)

Glad påsk

Glad påsk, lite för tidigt, men vill vara först :) med en cover som jag önskar att Wikipedia ska vara, lite bättre, mer spontan, ledig och samtidigt mer avancerad än originalet

https://www.youtube.com/watch?v=2TU7dE_9Vi4

--Klementin (diskussion) 25 mars 2016 kl. 17.12 (CET)

Fråga

Det har nyligen kommit många redigeringar från IP-adressen 195.154.128.226. Jag är inte helt säker på om dessa är bra redigeringar, och vissa av dem är lite svårförståeliga [2]. K9re11 (diskussion) 25 mars 2016 kl. 18.10 (CET)

IP-numret hade fått för sig att Linear A och Linear B på svwp borde ändras till "Linjär A" och "Linjär B" och började i stor skala att ändra. Caztorp återställde någon redigering med kommentaren att det är en "vedertagen internationella beteckning". Sedan kom IP-numret på andra tankar och ogjorde alla sina egna redigeringar men kom samtidigt med det svårbegripliga inlägget som antagligen ska tolkas som en begäran att flytta artiklarna vilket antagligen vore fel enligt Caztorps kommentar. Efter en paus har IP-numret hittat nya mål som att ändra på länkar som går till omdirigeringssidor och det är ju helt i sin ordning. Att ta bort alla blanktecken i mallanrop i artiklarna Egypten och Europeiska unionen känns omotiverat och svårbegripligt, men ingen direkt katastrof. Förutom på svwp har IP-numret varit och petat lite i artiklarna om Grekiska alfabetet på nowp, nnwp, dawp och kabwp! Sedan en halvtimme har redigeringarna upphört så det är väl bara att ha lite koll på om de återupptas på något mer destruktivt sätt. --Larske (diskussion) 25 mars 2016 kl. 18.35 (CET)

Av allt att döma är IP:t en öppen proxy. ÅBG, med andra ord. Riggwelter (diskussion) 25 mars 2016 kl. 22.39 (CET)

Översättningar från andra språkversioner

Jag tillbringar rätt mycket tid med att översätta artiklar från andra språkversioner - ofta enbart med exempelvis finska Wikipedias artikel som källa, (naturligtvis översätts enbart verifierbar text). Jag undrar helt sonika om översättningar generellt har "lägre" värde eller "sämre" status än vanliga artiklar? Frågan är kluven, det framgår inte minst av Wikipedias egen paragraf om översättningar, men jag undrar vad ni tycker - bör man avskaffa möjligheten till översättning? Lantgård (diskussion) 27 mars 2016 kl. 17.47 (CEST)

Översatta artiklar som inte har någon annan källa än en annan språkversion har lägre status på grund av att de är sämre källbelagda. Artiklar där källorna har förts över och dessutom verifierats har samma status som övriga källbelagda artiklar. /ℇsquilo 27 mars 2016 kl. 18.28 (CEST)

Jag tycker det helt beror på ämnet. Artiklar om amerikanska filmer på svwp ser jag mycket som "trailers" till den på enwp, och tycker en sådan artikel är mycket bra även den är mycket kortare. En översättning om en artikel om en planet eller mindre känt forntida krig ser jag också enbart positivt på. Men översatta artiklar om sjukdomar är jag kritiskt till även om källreferenser är OK. Även om artiklar om modeämnen som Jämlikhet bedömer jag en översättning som tveksam och föredrar en skriven från scratch. Yger (diskussion) 27 mars 2016 kl. 18.48 (CEST)

Det är värdefullt att vidga referensramarna genom att översätta från andra språkversioner än den engelska. Det är dock viktigt att det som översätts är källbelagt i original. För utvalda artiklar (klassificerade som utvalda eller bra, märkta med stjärnor) brukar jag begära att översättaren själv skall ha granskat källorna eller åtminstone ange vilka källor som använts vid författandet av artikeln och vilka som bara förts över rakt av. Oftare än man tror finns källor på främmande språk tillgängliga på svenska forskningsbibliotek och kan beställas hem till alla folkbibliotek. Alla är inte överens om detta krav på att själv ha granskat källorna, de tycker att man kan lita blint på t.ex. enwp. /Ascilto (diskussion) 27 mars 2016 kl. 18.53 (CEST)

Vad gäller status finns det några användare som uttalat att de inte tycker att det är lika tjusigt. Någon har påtalat att det alltid blir dåligt om man inte är professionell översättare. Men det är absolut inte i den utsträckningen att det ens är i närheten av konsensus att avskaffa möjligheten. Det finns tvärtom många som menar att det är ett av de bästa sätten att komma igång att redigera och det är absolut inte ovanligt med översättningar. Så fortsätt gärna skapa fler artiklar baserade på material från andra språkversioner, externt källbelagda såklart!--LittleGun (diskussion) 27 mars 2016 kl. 20.47 (CEST)

Själv låter jag nästan helt bli att översätta eftersom jag tycker att det är lättare att skriva bra om jag inte utgår från någon annans formuleringar och slipper söka upp någon annans källor (vilket jag betraktar som en förutsättning för att en översättning skall vara trovärdig). Men för den som tycker att det underlättar att utgå från ett original på annat språk ser jag inga andra hinder. /Dcastor (diskussion) 27 mars 2016 kl. 23.44 (CEST)

I min "ungdom" här på WP översatte jag några artiklar, men slutade ganska snart med det då jag när jag granskade källorna upptäckte att det var mycket som var feltolkat, felrefererat, utelämnat, felciterat och så vidare. Det gick helt enkelt mycket lättare och blev betydligt bättre resultat att skriva direkt utifrån källorna. Dessvärre ser jag återkommande att artiklar översätts där referenslistan helt sonika förs över utan att den som översätter stämmer av om uppgifterna är korrekta - det gör att jag personligen har svårare att lita på översatta artiklar, tyvärr. //Vätte (diskussion) 28 mars 2016 kl. 02.53 (CEST)

Ett problem vid översättning är att terminologin inte alltid är densamma på olika språk, vilket innebär att man lätt kan göra misstag om man inte är väl insatt i ämnet. Några exempel från pigmentområdet: Det som heter "Chrome green" på engelska är inte samma pigment som heter "kromgrönt" på svenska, och det som heter "emerald green" på engelska är inte det svenska "smaragdgrönt". Jag antar att motsvarande problem finns inom andra områden. Även om man utgår från artiklar på andra språk så gäller det därför att kolla av terminologin mot svenska källor. --Chandra Varena (diskussion) 28 mars 2016 kl. 05.31 (CEST)

Det Vätte skriver är viktigt och förtjänar att formuleras i någon riktlinje. /Ascilto (diskussion) 28 mars 2016 kl. 10.32 (CEST)

Och exakt samma problematik finns för artikelflyttar också. Inte kräver vi att den som flyttar en artikel kollar igenom källorna, trots att det kan finnas (och ofta finns) massa fel. Man ska inte lita på varken översatta eller oöversatta artiklar. --افيراتير (diskussion) 28 mars 2016 kl. 10.43 (CEST)

Så länge vi inte har regelrätt import av artiklar är jag nöjd. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2016 kl. 16.55 (CEST)

Om man har bearbetat en artikel som ursprungligen bygger på en wiki på annat språk, och hittat egna (eller kollat och lagt in ursprungsartikelns) källor till alla väsentliga uppgifter, ska man då ta bort mallen som hänvisar till wikin på annat språk? --Chandra Varena (diskussion) 29 mars 2016 kl. 10.10 (CEST)

Observera texten i mallen: Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia. Så även om den bara delvis är baserad på ett annat språk, så kan mallen ligga kvar. Mallen finns där även av licens-skäl. Du får inte kopiera och översätta Wikipedia-material utan att ange källan. Du riskerar därför ett licensbrott om du ta bort eller att inte redovisa kopplingen till ursprungsartikeln. -- Innocent bystander 29 mars 2016 kl. 10.37 (CEST)

Tack då vet jag! --Chandra Varena (diskussion) 29 mars 2016 kl. 10.40 (CEST)

Mallen bör främst vara en akademisk källhänvisning. De flesta bidrag till Wikipedia uppnår inte verkshöjd och om en artikel har verkshöjd så är den verket, inte de enskilda bidragen. Edaen (diskussion) 29 mars 2016 kl. 10.42 (CEST)

Angående licensskälen så räcker det att använda redigeringssammanfattningen. Där kan man skriva att något är översatt och varifrån. --افيراتير (diskussion) 29 mars 2016 kl. 15.36 (CEST)

Juridiskt räcker redigeringssammanfattningen. Om den inte kommer först utan blir en i mängden kan det dock vara ett elände att hitta den för den som vill veta vilken version som använts. Då är diskussionssidan bättre, om man av någon anledning inte vill lägga in det i anslutning till själva artikeln. Tostarpadius (diskussion) 30 mars 2016 kl. 13.52 (CEST)

Sockenproblem

När folkskolans läsebok framställdes på 1860-talet och när Nordisk familjebok planerades på 1870-talet så valdes landskapen som enhet för att beskriva Sveriges geografi, natur och lokala historia, just eftersom landskapsgränserna är beständiga och sällan ändras. Det är en tradition värd att vårda. I analogi med det skriver vi om geografi, natur och historia i sockenartiklar och inte i distriktsartiklar (och ibland i häradsartiklar istället för i kommunartiklar - det borde utvecklas i vart fall för lokal historia, medan geografi och natur känns mer motiverat i kommunartiklarna). Formateringen av våra sockenartiklar liknar också NE:s artiklar om församlingar (tyvärr har de anpassat dessa till kyrkans sammanslagningar varpå information kastats i sjön - själv har jag en äldre NE på dvd men det tröstar ju ingen annan).

Till saken. Jag pysslar just nu med att koppla samman artiklar om socknar, naturreservat och sjöar för ett femtiotal kommuner. I praktiken är det inte helt enkelt att tillämpa ovanstående princip. Närmare bestämt när det kommer till historiska städer. Städerna låg ju utanför sockenindelningen. Skall man skriva att ett reservat ligger i Ytterby socken och Kungälvs stad, eller skall man skriva Ytterby socken och Kungälvs församling? Om man bollar olika eventualiteter fram och tillbaka landar jag på Kungälvs stad eftersom det är en beständig enhet. Församlingar är ju numer enbart kopplade till kyrkan. Även om de historiskt haft annan betydelse kan det bli förvirrande att skriva om församlingar.

När det gäller storstadsområdena finns ett annat problem. Även om expansionen ägt rum från andra halvan av 1800-talet har människor ingen kontakt med den ursprungliga socknen. Bor man i Årsta eller Aspudden vet man inte att man bor i Brännkyrka socken. Beträffande motsvarande stadsdelsnämndsområden, så ändras ju dessa mer eller mindre regelbundet. Jag tänker att man då kan koppla information till stadsdelarna som är en del av fastighetsindelningssystemen och mer beständiga.

Men jag är inte helt säker ifråga om något av problemen och efterlyser synpunkter. /Ascilto (diskussion) 30 mars 2016 kl. 13.42 (CEST)

Jag fastnade på samma sak som du beskriver. Socknar en bit utanför tätorter "fungerar" som beskrivningsbas av de saker du nämner och områdena har varit förhållandevis beständiga. Dessutom, förutom i delar av Norrland, så finns det en känsla av i vilken socken man "bor". För de äldre städerna, köpingar och socknarna omkring som inkorporerats i dessa tätorter gäller inte detta på samma sätt. I vissa tätorter som Göteborg fortlever de äldre sockenområdena i många fall som stadsnämndsområden. I Stockholm har stadsdelar blivit relativt stabila över tiden. I Halmstad tex tycker jag dock stadsdelar är för "löst" för att basera något på.Yger (diskussion) 30 mars 2016 kl. 13.56 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Eftersom Wikipedia är ett folkbildningsprojekt ser jag det som en god ordning att använda socknar även för Söderort och liknande utkantsområden. Stadsdelarna har inte existerat särskilt länge i dessa fall. På motsvarande sätt bör man hantera exempelvis hela Hisingen. Hur man bör hantera gränsdragingen mellan Göteborg och Örgryte är mer komplicerat. Även om stadsgränser alltså är mindre beständiga än sockengränser stöder jag tanken med Ytterby socken och Kungälvs stad. Tostarpadius (diskussion) 30 mars 2016 kl. 14.01 (CEST)

Då socknar endast är ett historiskt begrepp bör de väl aldrig användas utanför ett historiskt kontext. Nu har vi ju distrikt som i många fall motsvarar sockenindelningen. Att till exempel säga att Hålta naturreservat ligger i Hålta socken bör vi av folkbildningsskäl undvika, då Hålta socken inte längre existerar. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 30 mars 2016 kl. 14.12 (CEST)

I så fall existerar inte landskap heller och har egentligen inte gjort det sedan 1634. Tostarpadius (diskussion) 30 mars 2016 kl. 14.24 (CEST)

Ett problem om man säger att socknarna är ett historiskt begrepp är att lantmäteriet fortfarande använder jordebokssocknarna även om de inte längre använder gränserna som särskiljning mellan byar eller gårdar med samma namn i samma kommun. Då distriksindelningen beslutades gjordes ingen kontroll hur dessa särskiljningar förhåller sig till distrikten, det kan alltså finnas flera platser med samma namn i samma distrikt. Som distrikten inte heller har någon annan funktion än statistisk tycker jag inte att det är läge att införa dem som ersättning. Hur man skall göra i anslutning till städerna är jag osäker på. Delvis handlar det väl om det finns risk för förväxling på grund av flera platser med samma namn i samma stad.FBQ (diskussion) 30 mars 2016 kl. 15.18 (CEST)

Och Riksantivaieämbete med flera använder socken som redovisning av fornminnen etc. Det är Inte ett historiska begrepp utan en indelning som används aktivt i detta nu. Däremot har även RAÄ problem med de stadsnära områden.Yger (diskussion) 30 mars 2016 kl. 16.17 (CEST)

Tills vidare löste jag problemet med sockenfria städer med formuleringen "inom den historiska Kungälvs stads område". Otymplig, men som jag tror någorlunda tydlig. /Ascilto (diskussion) 30 mars 2016 kl. 18.13 (CEST)

Det är bra att använda begrepp som är någorlunda beständiga. Därför beskrivs Göteborg på Wikipedia (liksom på flera andra ställen) utifrån de 83 historiska stadsdelar, som tidigare använts av kommunen för fastighetsindelning och gatuindelning. Det har visat sig vara ett bra beslut, då kommunen numera knappt själva vet hur de skall dela in gatorna.--Historiker (diskussion) 30 mars 2016 kl. 19.25 (CEST)

Jag ser socknar och städer som parallella enheter och församlingar som en nivå under. Som exempel så uppgick ju Brännkyrka socken i Stockholms stad och inte någon församling. En socken kunde ju innehålla ju flera församlingar som i exemplet Brännkyrka Enskede församling och Brännkyrka församling. /ℇsquilo 31 mars 2016 kl. 09.32 (CEST)

Brännkyrka fördes över till Stockholm i administrativt, judiciellt och kommunalt hänseende, lite senare också i kyrkligt. Socken är ett ganska vagt begrepp.

1) Enligt k. brev d. 22 mars 1912 är Brännkyrka socken fr. o. m. år 1913 i judiciellt, administrativt och kommunalt hänseende införlivad med Stockholms stad. (Jfr anm. 22 under Stockholms län). I fråga om de ecklesiastika förhållandena fann K. Maj:t däremot ej skäl att för det dåvarande föreskriva annan ändring än den, som föranleddes därav, att, jämlikt lagen om folkskoleväsendet i Stockholm d. 15 maj 1903, folkskoleväsendet utgör en för hela staden gemensam angelägenhet, vilken staden såsom en kommun har att vårda. – Jämlikt k. brev d. 31 dec. 1913 utbröts emellertid Brännkyrka församling d. 1 maj 1914 från Huddinge pastorat till eget gäll ävensom skildes från Södertörns kontrakt och Strängnäs stift samt förlades i ecklesiastikt hänseende till Stockholms stad och under Stockholms stads konsistorium.

Landskap och socken är beständiga för att de inte är väl avgränsade. Län, kommuner och församlingar har skarpa gränser. Landskap och socknar ett centralområde, gränserna är vaga och är ett diskussionsämne utan egentlig praktisk betydelse. Edaen (diskussion) 31 mars 2016 kl. 09.52 (CEST)

Min åsikt är att vi även här bör använda oss av hittbarhetstanken, d.v.s. det som WP:POMMF är ett exempel på. Var kan folk tänkas leta efter information om de här sakerna? Därmed inte sagt att informationen ska ligga på "fel" ställe, men att vi kan utnyttja våra länkar för att visa folk var informationen hittas. Så även om vi lägger informationen på "rätt" ställe (oavsett vilket det är) så kan det finnas länkar. Om jag skulle skriva om de saker Ascilto tar upp i sitt exempel skulle jag, oavsett vad resultatet av den här diskussionen blir, se till så att det finns en mall som tydligt beskriver att "information om XXX finns i artikeln om YYY". Förlåt om jag beskriver självklarheter, men ibland är det lätt att missa sånt.//Hannibal (diskussion) 31 mars 2016 kl. 10.31 (CEST)

Om man väljer 'landskap' och sedan 'socken' i Fornsök får man sockengränserna på kartan, efter att under 'kartinställningar' ha kryssat i rutan 'socken'. /Nesse (diskussion) 31 mars 2016 kl. 10.37 (CEST)

På min användardiskussion finns en karta över gränserna för Rödene socken. Det finns också en länk till RAÄ:s sockengräns för samma socken. Mina gränser bygger på ekonomiska kartan, RAÄ:s på hur de såg ut när digitaliseringen skedde. Det är ganska stor skillnad. Edaen (diskussion) 31 mars 2016 kl. 10.48 (CEST)

@Hannibal: I distriktsartiklar har jag under Se även börjat skriva in: "För natur och historia, se X socken". Ex Skepplanda distrikt. @Edaen: Våra sockenartiklar är välmatade och följer mönstret från NE:s församlingsartiklar, som i sin tur tagit upp mönstret från framförallt Rosenbergs sockenartiklar. Socknarna har funnits i hundratals år, därför är det naturligt att beskriva natur och historia i dessa artiklar. Bl.a. i samband med kommunsammanslagningarna runt decennieskiftet 1970 utkom många historieböcker om socknarna, så det finns mycket stoff att fylla på med. Dessa sockenböcker täcker inte distrikten som bara funnits i tre månader, över fyra decennier senare. /Ascilto (diskussion) 31 mars 2016 kl. 11.39 (CEST)

Utmärkt.//Hannibal (diskussion) 31 mars 2016 kl. 11.42 (CEST)

Instämmer: utmärkt. /Nesse (diskussion) 31 mars 2016 kl. 11.46 (CEST)

Jättebra. Naturområden är sällan skarpt avgränsade enligt administrativa gränser. Socknarna passar därför bra för natur och kultur. Edaen (diskussion) 31 mars 2016 kl. 12.00 (CEST)

Open Call for Individual Engagement Grants

Hjälp till att översätta till ditt språk:

Greetings! The Individual Engagement Grants (IEG) program is accepting proposals until April 12th to fund new tools, research, outreach efforts, and other experiments that enhance the work of Wikimedia volunteers. Whether you need a small or large amount of funds (up to $30,000 USD), IEGs can support you and your team’s project development time in addition to project expenses such as materials, travel, and rental space.

• Submit a grant request or draft your proposal in IdeaLab
• Get help with your proposal in an upcoming Hangout session
• Learn from examples of completed Individual Engagement Grants

With thanks, I JethroBT (WMF) 31 mars 2016 kl. 17.47 (CEST)

Pseudovetenskap och evolutionslära

Teorier kring mänskligt beteende kopplat till evolution brukar innefattas i begreppet Evolutionspsykologi. Exakt hur ärftligheten ser ut hos olika personlighetsfaktorer är kontroversiellt och vad i människans utvecklingshistoria som kan tänkas ha påverkat dem är höggradigt spekulativ. Dock är evolutionslära och genetikens betydelse för oss som individer allmänt vedertagen på grund av väldigt omfattande empiriska data. Det här stycket som finns i artikeln om evolutionspsykologi tycker jag är problematiskt då jag anser att det ger alldeles för stor tyngd åt pseudovetenskap:

"Evolutionspsykologin är kontroversiell inom delar av traditionell samhällsvetenskap och humaniora. Framför allt hos förespråkare av socialkonstruktivistiska, postmodernistiska eller poststrukturalistiska perspektiv. Genusvetenskap och sociologi (som ibland kritiseras för sociologism) är fält som ofta avvisar evolutionspsykologin, medan evolutionspsykologer menar att personligheten till ungefär lika delar är en effekt av biologisk arv och social miljö."

Jag skulle tycka att det kan räcka med en kort mening, typ "Evolutionspsykologiska slutsatser förkastas av många genusvetare och sociologer".

Då undviker man att kalla pseudovetenskap för "vetenskap" och ge den alltför stor plats, men den minoritet som tror på genusvetenskap blir ändå omnämnd.

Vad har wikipediagemenskapen för uppfattning i frågan? Det kanske är många här som tror att genusvetenskap och poststrukturalister har mycket viktigt att säga om människans beteende? Agge2 (diskussion) 29 mars 2016 kl. 02.56 (CEST)

Evolutionspsykologi befinner sig i en obskyritet och rönt massiv kritik. Kritik kommer från allehanda forskningsfält på grund av usel/undermålig empiri och statistikhantering (och inte allt för sällan direkt rasistiska målsättningar/tillämpningar med studierna); inte bara av samhällsvetenskaperna, humaniora och beteendevetenskap, utan även från naturvetenskapen. Att försöka framställa det på annat sätt tycker jag är djupt problematiskt. Du har tidigare framfört ståndpunkter att exempelvis sociologi inte är vetenskap (i en artikel som handlar om rasism). Nu gör du det igen, fast här på Bybrunnen. Jag anser att även detta förhållningssätt är djupt problematiskt när du försöker applicera det på uppslagsverket. Vad hoppas du uppnå genom att kalla vedertagen och erkänd vetenskap för pseudovetenskap? dnm ^{(d | b)} 29 mars 2016 kl. 04.17 (CEST)

Jag tolkar inlägget som att användaren anser att humanioraskolorna socialkonstruktivism, postmodernism och poststrukturalism är pseudovetenskap. Det bör isåfall föras i bevis med källor. Det räcker inte med egna åsikter eller de legio dispyterna mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. /Ascilto (diskussion) 29 mars 2016 kl. 11.43 (CEST)

Och dnm:s inlägg säger ungefär samma sak om evolutionspsykologin som Agge2 säger om genusvetenskap m.m. Att kalla vetenskaper man ogillar för ovetenskapliga är inte konstruktivt i någondera riktningen. Men detta är en diskussion som hör bättre hemma på Diskussion:Evolutionspsykologi än på bybrunnen. Lsj (diskussion) 29 mars 2016 kl. 12.42 (CEST)

Lika goda kålsuparteorin är tillbaka va, Lsj? Men om du ska omtala mitt inlägg med ärligt uppsåt så ser även du att jag aldrig sade att evolutionspsykologi är ovetenskapligt. Faktum är att jag kan alldeles för lite om evolutionspsykologi för att uttala mig om den saken, däremot hänvisade jag till en sida som sammanfattar en synnerligen omfattande och dräpande kritik som riktas mot evolutionspsykologin i många avgörande delar (från hela det etablerade vetenskapliga spektrumet). Det är alltså en kvalitativ skillnad. Däremot håller jag med om att diskussionen hör hemma på annan plats än här, om nu inte Agge2 vill veta om gemenskapen är beredd att klassa etablerad vetenskap som pseudovetenskap. Utan att med säkerhet veta tror jag att det är det som är meningen med hans inlägg, annars skulle han inte postat den här med en såpass generell ingång. dnm ^{(d | b)} 29 mars 2016 kl. 13.29 (CEST)

Vilka gener som påverkar vad i det mänskliga beteendet, hur spridningen av dessa gener kan ha gynnats genom naturligt urval, vad i det mänskliga beteendet som beror på arv och vad som beror på miljö är svåra frågor. Jag förstod att Dnm skulle dyka upp här. Jag tänkte avvakta några veckor för att se vad wikigemenskapen i stort anser. Personligen ser jag debatten om huruvida människan är ett resultat av evolutionen eller inte lite grand som en diskussion mellan människor som tror att jorden är ett klot och människor som tror att jorden är platt. Plattjordsförespråkarna (evolutionsförnekarna) hänvisar till sina egna plattjordstidskrifter och försöker man lägga in material från kollegialt granskade artiklar om uppskattningar av kognitiva förmågor och personlighetsfaktorer och deras evolutionära bakgrund så raderas de av evolutionsförnekarna. Jag vill bara få en hint av vartåt den genomsnittlige wikipediabidragaren lutar.Agge2 (diskussion)

Jag lutar åt arbetsro. /Hangsna (diskussion) 29 mars 2016 kl. 18.05 (CEST)

Agge2 är blockerad i 3 dygn enligt motivering på hans diskussionssida. Om man har synpunkter på det så kan man ta det t ex där eller på min diskussionssida, men inte i den här tråden. /NH 29 mars 2016 kl. 18.59 (CEST)

Jag har inte följt historiken i relevanta artiklar i detalj, men mitt intryck är att de kreationister som lyckas åstadkomma strul på enwp inte är lika välorganiserade här, om de ens finns alls. Under alla de år jag varit här har jag inte ens hört talas om ett redigeringskrig i den vägen.

Inte ens en sådan artikel som Jesu historicitet som kanske är Wikipedias mest redigerade (och krigade) artikel på enwp har en särskilt problematisk historik här. Går du in i vår artikel här och tittar 500 redigeringar bakåt i tiden, kommer du till 2006.

De barrikader som trots allt funnits i dessa läger, har snarare handlat om hur kyrkan i Sverige ska beskrivas före Luther, vilket utrymme arianistiska ideer ska ges när det kommer till treenigheten och huruvida det är en bra ide att ha kategorier för religösa sekter.

Så barrikaderna är här mer interna inom de olika disciplinerna än de finns mellan dem. -- Innocent bystander 29 mars 2016 kl. 18.53 (CEST)

@Agge2::Den genomsnittlige wikipediabidragaren lutar inte åt något håll alls eftersom den inte har den akademiska insikten i ämnet som krävs. Någon hint från det hållet tror jag inte att du kan förvänta dig, och det borde du själv kunna inse. Det finns troligen några inom wikigemenskapen som är kompetenta att ta upp diskussionen, och de får väl ge sig till känna om de så vill, men om du vill ha någon allmän debatt i det här ämnet skulle jag föredra att du flyttar till annat forum än wikipedia. Wvs (diskussion) 29 mars 2016 kl. 18.57 (CEST)

Jag konstaterade att Agge2 i sin blogg argumenterade för att europeer var genom evolutionär utveckling mer altruistiska än människor från andra världsdelar. Jag tror att oavsett hur man ställer sig till evolutionspsykologi så är det en ganska djärv och fantasifull evolutionspsykologisk tolkning.FBQ (diskussion) 29 mars 2016 kl. 23.11 (CEST)

Särskilt med tanke på Agge2:s tidigare partivänner... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 29 mars 2016 kl. 23.16 (CEST)

{{kb}} Jag har läst ganska mycket evolutionspsykologisk forskning, men har inte stött på någonting sådant. Den forskning jag sett som öht tar upp olika folkgrupper handlar mycket mer om att hitta gemensamma nämnare än om att hitta skillnader. Lsj (diskussion) 29 mars 2016 kl. 23.29 (CEST)

Lsj, du är forskare... Du läser nog det som är "bra forskning" och inte det som ligger ingränslandet... Adville (diskussion) 29 mars 2016 kl. 23.43 (CEST)

Nej, jag kan säga att jag tycker Dmn:s uttalande var väl skarpt. Jag vet givetvis att det finns stark kritik mot evolutionspsykologin från viss humaniora. Men i stort sett alla forskare är ju överens om att såväl människans medvetande som dess kropp genomgått evolutionen. Jag tycker dock inte den är att likställa med pseudovetenskap. Men då handlar det inte om tolkningar som de Agge2 för fram. Om jag får tid över och hittar någon bra översikt över evolutionspsykologins forskningshistorik kan jag gärna försöka förbättra artikeln. Annars ser jag hellre att den ser ut som den gör än låter Agge2 ge sig på den.FBQ (diskussion) 30 mars 2016 kl. 00.30 (CEST)

@FBQ: Själv har jag inte kallat evolutionspsykologi för pseudovetenskap i något av inläggen ovan, så jag vet inte vad som var "väl skarpt". Jag kan för lite om fältet för att uttala mig om det (och Wikipedia är heller inte arenan för det).

Mitt inlägg bygger i mycket på det som delvis kan läsas här (Criticism of evolutionary psychology) och på hur olika rasbiologiska institut försöker beslöja sina studier i termer av "evolutionspsykologi" eller "sociobiologi". Även Agge2 har varit inne på att ändra från ordet/benämningen "rasbiologi", som han tycker låter negativt, till evolutionspsykologi, vilket är en formulering han finner mer modern.

Jag förnekar inte evolutionen eller hur det påverkat medvetandet med mera hos djurlivet på jorden, absolut inte alls. Det är heller ingen omöjlig position för forskare att ha samtidigt som samma personer framför en hård kritik mot evolutionspsykologin. Jag kan däremot erkänna att jag personligen är (starkt) skeptisk till biologisk determinism kopplad till historia och kultur (en koppling som historiskt varit ödesdiger), samt teorier och slutsatser som inte kan prövas eller som inte tål granskning. Hur vanliga dessa problem är för just evolutionspsykologi i relation till etablerad vetenskap vet jag inte, men frågorna för EP:s del tas, åtminstone delvis, upp i länken jag lämnat ovan. dnm ^{(d | b)} 30 mars 2016 kl. 01.25 (CEST)

@Dnm: Nej, formuleringen var Evolutionspsykologi befinner sig i en obskyritet och rönt massiv kritik. Kritik kommer från allehanda forskningsfält på grund av usel/undermålig empiri och statistikhantering (och inte allt för sällan direkt rasistiska målsättningar/tillämpningar med studierna). Jag tycker att det inte riktigt är en rättvisande bild. Jag vet som sagt att det finns en naturvetenskapligt orienterade evolutionspsykologer och en del humanister, men jag upplever inte alls att evolutionspsykologin befinner sig i någon obskyritet, och de flesta forskare befinner sig ju trots allt i ett mellanrum, där man vill se både arv och miljö som viktiga faktorer för människors utveckling. Det finns exempel på evolutionsbiologiska slutsatser som varit dåligt underbyggda, ofta för att de redovisat en väldigt förenklad bild, men det är ju inte samma sak som att hela vetenskapsgrenen skulle vara ifrågasatt. Och visst finns de här rasbiologiska tankegångarna som Agge2 representerar men jag kan knappast se att de är kännetecknande för evolutionspsykologin i sin helhet, tvärtom handlar det om en ytterst liten marginaliserad grupp med obetydlig betydelse för forskningen som helhet. Jag vet inte om jag kan se evolutionspsykologin som mindre empirisk än mycket annan forskning. Det går att empiriskt studera hur människor skiljer sig från apor eller från olika förmänniskor, eller om olika etniska grupper skiljer sig från varandra. De studierna kan vara baserade på ett selektivt eller för litet urval för att vara signifikanta men det gäller ju också annan forskning. Det går också att ifrågasätta eventuella slutsatser kring hur de skillnaderna har uppkommit. Men så är det ju också inom annan forskning. FBQ (diskussion) 30 mars 2016 kl. 15.06 (CEST)

@FBQ: Det är riktigt att jag inte lindat in kritiken i ulltussar, men den bygger på bland annat det (breda) underlag jag hänvisat till. Ifall kritiken är "väl skarp" i länken kan jag inte uttala mig om, men den speglar rätt bra den bild jag fått av ämnet i övrigt (det kan också vara så att vi talar förbi varandra, att vi talar om olika saker). Har du läst länken jag gav ovan? dnm ^{(d | b)} 31 mars 2016 kl. 04.03 (CEST)

Det är möjligt vi talar förbi varandra. Jag har läst sidan du länkade till men utan att ha läst arbetena som citeras. Kritiken på sidan handlar om mycket olika saker, mycket av kritiken handlar snarare om kritik mot forskares tolkning av resultaten och inte ifrågasättande av grunden för evolutionspsykologin, dvs att människans psyke är påverkad av våra gener och vår evolution. Jag tycker inte att artikeln är objektiv om den är tänkt att beskriva allmän konsensus kring evolutionspsykologi. Sedan uppfattar jag inte att artikeln är tänkt så utan att handla om kritik som riktats mot evolutionspsykologin. En bättre artikel i så fall är en:Biopsychiatry controversy. Oavsett våra personliga ståndpunkter skall ju wikipedia återge vetenskaplig konsensus och jag upplever inte alls att den är den som skildras i artikeln du länkar till.FBQ (diskussion) 31 mars 2016 kl. 21.25 (CEST)

Vad är forskning utan tolkningar? Och det är där problemet ligger, i tolkningarna. Men det är inte bara tolkningarna som slås ned på. Även fokus, metoder och möjligheten till upprepning och testningen brister. Att människans psyke är påverkat av våra gener och evolution är ju inget jag ifrågasatt någonstans, och en kritik mot evoultionspsykologi handlar inte om att ifrågasätta evolutionen eller att vårt psyke utvecklats evolutionärt (det är här vi tala förbi varandra). Jag tycker inte du ger en rättvis bild av artikeln jag länkat till. Den är saklig vad jag kunnat se och någon kontrovers tycks inte heller finnas runt den. Jag ska senare ikväll läsa artikeln du länkar till. dnm ^{(d | b)} 1 april 2016 kl. 15.48 (CEST)

Då trådstartaren blockerades för att ha startat den här tråden vore det rimligt att även radera tråden. Förespråkare av de nämnda intressesfärerna håller med fördel vidare diskussioner på respektive artiklars diskussionssidor.//Romulus74 (diskussion) 30 mars 2016 kl. 03.18 (CEST)

Jag vet inte om användaren blockerades för att han startade den här tråden. Det var nog snarare användarens andra inlägg som luktade trolleri. Förnekare av evolutionspsykologin => Förnekare av evolution => Förnekare av vetenskap => Förnekare av att jorden är rund => Illuminati!

Mitt svar på det inlägget var att vi här mycket sällan biter på den typen av bete.

Det betyder inte att det inte finns användare här som är starkt kritiska till vissa vetenskaper. Själv är jag skarpt kritisk till Psykologin/Psykiatrin eller kanske framförallt dess metoder och ibland dess modeller. Men det betyder inte att jag ger mig in i stora wikidraman om dessa ämnen. Det finns en etablerad konsensus som kan starkt ifrågasättas. Men det betyder inte att Wikipedia är mediet där detta ifrågasättande ska ske. -- Innocent bystander 30 mars 2016 kl. 10.09 (CEST)

Min inställning till just evolutionspsykologi är som flera andras - jag kan för lite för att vara kritisk. Men det är troligt att den vetenskapen likt andra kan vantolkas för ideologiska syften. När det gäller vetenskap i allmänhet är jag kritisk till när humaniora och samhällsvetenskap försöker efterlikna naturvetenskap och låtsas som om t.ex. kvantitativa metoder utesluter tolkning. (Detta apropå psykologi/psykiatri.) /Ascilto (diskussion) 30 mars 2016 kl. 12.33 (CEST)

Radera den behöver vi inte göra. Det har trots allt framförts intressanta synpunkter. Däremot är det nog klokt att lämna den och gå vidare, exempelvis genom att ta samtalet där det främst hör hemma. Tostarpadius (diskussion) 30 mars 2016 kl. 03.59 (CEST)

Autokorrigeringen

Jag har glömt av hur man stänger av autokorrigeringen. presidio skrivet med liten bokstav, får antingen stor bokstav eller röd understrykning. Luke (diskussion) 31 mars 2016 kl. 22.51 (CEST)

Åtminstone ifråga om wikitext-redigering är det webbläsarens inställningar som gäller. För mig (Opera och Iceweasel) får man fram menyn då man högerklickar i redigeringsrutan. --LPfi (diskussion) 1 april 2016 kl. 09.28 (CEST)

Tack! Luke (diskussion) 1 april 2016 kl. 17.47 (CEST)

Wikipedia kommer under en kortare tidsperiod vara möjliga att läsa men inte att redigera

Wikimediastiftelsen håller på att skaffa ett nytt backupdatacenter i Dallas. Det kommer att se till att Wikipedia och andra Wikimediawikier kan stanna uppe även om någon form av katastrof skulle inträffa. För att försäkra att allt fungerar som det skall kommer den grupp som ansvarar för servrarna att genomföra ett planerat test när alla är förberedda och redo att omedelbart återställa allt till de vanliga servrarna om någonting går fel.

De kommer att lägga om all trafik till de nya servrarna på tisdag 19 april.
På torsdag 21 april kommer de att styra om trafiken till det primära datacentret igen.

På grund av begränsningar i MediaWiki – den mjukvara Wikimediawikierna använder sig av – kan wikierna inte redigeras under tiden själva migrationen genomförs. Vi ber om ursäkt för detta, och arbetar för att minimera liknande problem i framtiden.

Samtliga Wikimediawikier kommer under en kortare tidsperiod vara möjliga att läsa men inte att redigera.

• Tidsperioden då det inte går att redigera wikierna kommer förmodligen att vara mellan femton och trettio minuter både på tisdagen 19 april och torsdagen 21 april, med start kl. 14:00 UTC (16:00 CEST, 10:00 EDT, 07:00 PDT).
• Om du försöker spara en redigering under dessa tidpunkter kommer du att se ett felmeddelande. Vi hoppas att inga redigeringar kommer att gå förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det. Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen. Sedan kommer du att kunna spara din redigering. Men vi rekommenderar att du kopierar dina ändringar först, för säkerhets skull.

Andra effekter:

• Vissa arbeten som körs i bakgrunden kommer att vara långsammare och några kan komma att sluta fungera. Röda länkar kan ta längre tid på sig för att uppdateras. Om du skapar en artikel som redan länkades någon annanstans kommer den länken att förbli röd längre tid än vanligt. Några långtidsskript kan behöva stoppas.
• Koden kommer att frysas veckan vid 18 april. Inga ej akuta uppdateringar kommer att göras.

Testet var ursprungligen tänkt att äga rum 22 mars. Den 19 och 21 april är de nya datumen. Du kan läsa schemat på wikitech.wikimedia.org. De kommer att meddela eventuella ändringar från det schemat. Det kommer fler uppdateringar om det här.

(Text skriven av User:Whatamidoing (WMF) (talk), översatt av användare; CC-BY-SA 3.0)

Med vänliga hälsningar, Josve05a _{(prata med mig)} 1 april 2016 kl. 03.02 (CEST)

Är det en slump att detta meddelande kommer just idag 1 april? --MagnusA 1 april 2016 kl. 09.45 (CEST)

Det är det nog, men det är en väldigt stor trumma som slås på för att berätta att det om ungefär tre veckor, under två perioder av cirka 15 minuter, inte kommer gå att redigera, bara läsa. /NH 1 april 2016 kl. 09.48 (CEST)

Det händer oplanerat titt som tätt så det är nog inget vi tar så mycket skada av. -- Innocent bystander 1 april 2016 kl. 09.54 (CEST)

Jag tycker nog man kan göra det utan att berätta. Om man tvunget ska visa upp det med tid och sånt så kan man ju räkna med ökat klotter/trollande direkt före. Skapa ett gäng användare nu så den är bekräftad till dess och sen köra järnet på sidor kopplade till huvudsidan. Om inte annat kan man ju göra det om man jobbar på en kvällstidning och vill få sig en snygg skärmdump att skriva om... /Hangsna (diskussion) 1 april 2016 kl. 11.58 (CEST)

Det är i princip viktig information för botförare, eftersom det sätter en käpp i hjulet för pågående botkörningar. Men systemet har fungerat så dåligt ändå i år, med flera avbrott om dagen, att jag nog inte skulle märka ytterligare två. Lsj (diskussion) 1 april 2016 kl. 12.55 (CEST)

Ställer samma fråga som MagnusA. Tycker det luktar aprilskämt....... ;-) --Allexim (diskussion) 1 april 2016 kl. 18.05 (CEST)

Det kan mycket väl stämma, även om jag inte har några källor på det. Det här är normalt underhåll! Låt servernissarna göra sitt jobb. Dock har jag märkt att de så ofta ändrar tidpunkt för dylika saker att den här typen av annonseringar riskerar orsaka mer frustration än de gör riktig nytta. Själv gör jag alltid en ctrl-C innan jag trycker på "spara", det är en god vana. -- Innocent bystander 2 april 2016 kl. 19.54 (CEST)

Nej, det är inte att aprilskämt. Ni kanske inte personligen blir berörda, men vet själv att det kan vara frustrerande för vissa användare att inte få veta sånna här underhåll i tid etc. Josve05a _{(prata med mig)} 2 april 2016 kl. 20.11 (CEST)

Lite offtopic

@Josve05a: Jag har en tid jobbat med Kategori:Artiklar med importerade Wikidatavärden och upplever att kategoriseringar som läggs in med mallar/moduler idag ligger kvar mycket längre idag än de gjorde tidigare. Är det något du hört något om? -- Innocent bystander 1 april 2016 kl. 09.54 (CEST)

Jag har hört om kategoriseringsproblem på Commons att filer markerade som upphovsrättsbrott inte kategoriserad som det ibland, men om detta specifika fallet har jag inte hört något om tidigare. Josve05a _{(prata med mig)} 2 april 2016 kl. 20.13 (CEST)

Sidvisningsstatistik

Hej.

Vi brukade länka till stats.grok.se för att visa statistik över hur många besök sidor har haft, men dels har den varit ganska skakig, dels har den varit lite opålitlig i hur den hanterat mobiltrafik (som i dag är en väldigt stor del av vår trafik) och omdirigeringar. För ett litet tag sedan kom ett API för statistik, vilket har gjort att det helt plötsligt finns ett mindre smörgåsbord eftersom det blivit enklare att utveckla.

Vi har mw:Template:Graph:PageViews som använder sig Graph-tillägget, vi har Pageviews Analysis som Community Tech (som jag arbetar med) utvecklat tillsammans med MusikAnimal, det finns ett tillägg som heter WikimediaPageViewInfo och Ainali handleder en grupp studenter som arbetar på ytterligare en lösning.

Till exempel tyskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia länkar till Pageviews Analysis (från pageinfo-footern). Vill vi göra någonting liknande? /Johan (WMF) (diskussion) 30 mars 2016 kl. 16.34 (CEST)

Jag får inte mw:Template:Graph:PageViews att funka. Pageviews Analysis tycker jag verkar bäst av dem. --افيراتير (diskussion) 30 mars 2016 kl. 16.40 (CEST)

Jag kan se "Abrufstatistik" längst ner på sidan på dewp men inget motsvarande på enwp. Finns kanske inte på alla sidor, eller? --Larske (diskussion) 30 mars 2016 kl. 17.10 (CEST)

Det finns länkat från historiksidan för varje sida. --افيراتير (diskussion) 30 mars 2016 kl. 18.37 (CEST)

Larske: Det är gjort lokalt på de:MediaWiki:Wikimedia-copyright. Nirmos (diskussion) 31 mars 2016 kl. 06.48 (CEST)

Jag skulle gärna ha sidvisningsstatistiken mer framträdande än nu. Den är mycket efterfrågad på föreläsningar och workshoppar. Att behöva gå två klick från artikeln (artikelhistorik + en av flera diskreta textlänkar) känns som att vi vill dölja statistiken. Om vi kan lägga det längst ner - och då fixa till de andra länkarna längst ner - så skulle det kunna vara en lösning, men jag är öppen för andra lösningar också.//Hannibal (diskussion) 31 mars 2016 kl. 10.36 (CEST)

Jag tycker att finessen "Lägg till en flik för att se statistik över antal besök" fungerar bra. Med den aktiverad har man alltid tillgång till "Stats" som ett alternativ i menyn "Mer" som finns uppe till höger på alla artikelsidor. Bara ett klick bort. --Larske (diskussion) 31 mars 2016 kl. 11.10 (CEST)

För inloggade ja. Jag menar för allmänheten, som inte ens har konton.//Hannibal (diskussion) 31 mars 2016 kl. 23.58 (CEST)

Jaha, men finns det något som hindrar att den finessen görs tillgänglig på samma plats även för oinloggade? --Larske (diskussion) 1 april 2016 kl. 00.05 (CEST)

Hannibal, Larske: Nej, det finns inget tekniskt som hindrar att göra den till default. Det handlar enbart om vad gemenskapen vill. Nirmos (diskussion) 1 april 2016 kl. 09.08 (CEST)

Oinloggade kan inte själva välja att ha finessen, utan den blir i så fall synlig för alla. Jag har förstått att statistiken är opålitlig (har det ändrats?). Det är ingen tjänst för läsaren att göra missvisande uppgifter lättillgängliga. Sådana verktyg skall erbjudas åt den som har en rimlig chans att förstå felkällorna. Ett krav på medvetet val att aktivera finessen minskar antalet som använder den utan att förstå dem. --LPfi (diskussion) 1 april 2016 kl. 09.34 (CEST)

I samband med att det nya API:et kom lanserades också ett nytt sätt som har en tydlig (och fungerande) definition. Så någon opålitlighet finns inte längre. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 april 2016 kl. 11.25 (CEST)

Hm. Det är bra om statistiken är pålitlig, men att definitionen är entydig är en helt annan sak, som nog inte har större betydelse för en vanlig läsare. Jag klarade inte att förstå vilka träffar som utesluts. Utom att man borde förstå webbserverns och mediawikis funktion fanns i definitionen "and match the permutation of fields described here?" som väl är nyckelfrasen, men till sin betydelse fullkomligt oklar. Vi har alltså en definition, men vad den definitionen innefattar är oklart för nästan alla. Om definitionen stämmer överens med en intuitiv definition är det OK. Om statistiken påverkas väsentligt av t.ex. robotar och folk som redigerar sidan ifråga kan den vara missvisande. --LPfi (diskussion) 3 april 2016 kl. 13.02 (CEST)

Kvalitetsmätningen april

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Faktakoll har gjort en stor minskning, lyckat Kvalitetsprojekt i mars! Uppdatering har dock ökat rätt mycket. Kanske skulle passa bra som denna månads kvalitetsprojekt? --Fredde^✔ 1 april 2016 kl. 01.29 (CEST)

Absolut. Jag tycker också vi kan vara rätt hårda med att stryka uppgifter av obeständig karaktär, om de inte enkelt kan uppdateras det vill säga. /Hangsna (diskussion) 1 april 2016 kl. 12.02 (CEST)

Jag börjar med att förklara Projekt uppdatering valt som månadens kvalitetsprojekt då :) Höstblomma (diskussion) 1 april 2016 kl. 18.23 (CEST)

Intressant att källkategorien endast ökat med sju artiklar senaste månaden. Då har det arbetats undan en hel del gamla artiklar, eftersom kategorin för mars 2016 just nu innehåller 300 artiklar.--Historiker (diskussion) 1 april 2016 kl. 21.46 (CEST)

Jag har personligen tagit bort runt 100-120 "källa behövs" åtgärdsmallar i mars. /Portunes (disk) 2 april 2016 kl. 21.13 (CEST)

Månadens nya och utökade artiklar

"Historiska apotek i Stockholm" och "Syntolkning".

Historiska apotek i Stockholm utsågs till februari månads bästa nya artikel. Samtidigt har Syntolkning framröstats som den bästa artikelutökningen. Av projektets 244 nya och 66 utökade februariartiklar har 27 respektive 20 blivit nominerade till den nu påbörjade omröstningen. Välkomna att bidra med röster eller lista artikelbidrag.

I skrivande stund är det dessutom ett drygt dygn kvar till att Riostafettens sjätte etapp drar igång (artiklarna från Riostafetten syns numera tydligt i våra månadslistningar). Och Angkor Vat ligger just nu som ett uppdrag i Månadens uppdrag. Våra olika projekt hänger uppenbarligen ihop. --Paracel63 (diskussion) 2 april 2016 kl. 20.37 (CEST)

Ny omvalsperiod

Jag vill bara passa på att påminna om det är dags för omvalsomröstningar på WP:AAB under hela april månad. Gör din röst hörd! Du kan, utöver att rösta, också välja att nomineringsförfråga en administratör om hen vill kandidera. Du kan hitta vilka administratör som ska upp till omval här. Kanske vill du själv bli administratör? Eller tycker du att någon annan skulle passa? Passa på! Obelix (diskussion) 2 april 2016 kl. 22.07 (CEST)

Lycka till alla administratörer och framtida administratörer i eran kandidatur 2016. Josve05a _{(prata med mig)} 3 april 2016 kl. 00.27 (CEST)

Riostafetten har hunnit till Bortre Indien

I den här tävlingen skriver vi om Bortre Indien. Där finns Angkor Vat och mycket mer…

Riostafettens sjätte etapp startade nu vid midnatt. Nu har "resan" tagit de tävlande till Bortre Indien (även kallat Indokina). Där kan du skriva om stora städer, omskrivna drottningar, konstiga idrotter, gamla tempel, långa floder eller något annat. Välkommen till en vecka i ett sydöstasiatiskt tecken! --Paracel63 (diskussion) 4 april 2016 kl. 00.20 (CEST)

Participate in the Brussels writing weeks project

Love Belgium

Flag of the Brussels Capital Region

Hello all! After some acts of hate in Brussels, it is now time again for love. In this week and next week we organise a double writing week about Brussels! We like to invite you to join this project by writing about subjects related to this region in any Wikipedia you like.

More information, the participants list, and the list of articles that have been written, can be found at: Writing week/Brussels.

Participating is easy:

1. Add your user name and wiki(s) you work on on the participants list.
2. Add the articles you have written on the contributions list.

If you like you can also create a page for the writing weeks on your local wiki.

If you have any questions, do not hesitate to contact me. Greetings - Romaine (diskussion) 4 april 2016 kl. 10.30 (CEST)

Wikipedia och medicinartiklar

Jag har alltid varit mycket nervös för våra medicinartiklar, inte de som beskriver kroppens ben etc, men de som handlar om sjukdomar eller annat där rubriker som symtom, diagnos och behandling kan förekomma. Vi har extremt få som kan bedöma dessa saker, och jag anser vi i princip inte får föra fram något som strider mot vad 1177 skriver. Nu kommer James H till Göteborg 6 april och föreläser om "sitt" projekt, vilket gör frågan kan komma upp igen lite bredare. Sedan frågan kom upp här får något år sedan med mycket surhet har det flutit på bättre mycket tack vara @CFCF: men kanske borde vi ändå ha en mer gemensam ståndpunkt till april ändå?Yger (diskussion) 16 mars 2016 kl. 14.58 (CET)

Ja, detta är ett viktigt område, som lätt blir offer både för slarv och för diverse folk som försöker sprida idéer utan vetenskaplig grund. Roligt att James H ska komma hit!

En konkret tanke om hur medicinartiklarna skulle kunna förbättras på svwp är att helt enkelt samarbeta med 1177. Det anges inte någon tydlig licens på deras sida, men här låter attityden som att det skulle kunna vara förhandlingsbart att få återanvända deras texter, om någon från oss kontaktar dem och tar en diskussion om licenser och om likheterna mellan deras och wikipedias mission. Det skulle kunna vara ett enkelt sätt att få en kvalitetssäkrad grundplåt till våra medicinska artiklar, och det går att hävda att det ligger gott och väl inom 1177:s mission att släppa texter till oss. Lsj (diskussion) 16 mars 2016 kl. 15.49 (CET)

Jag vill också hälsa att det finns möjlighet att ha en gemensam diskurs efter mötet på eftermiddag/kväll. Om någon känner sig i stånd att komma så får ni mycket gärna säga till så att vi kan hitta en tid som passar alla. Jag är inte särkilt införstådd i hur sådana saker görs på svenska Wikipedia, men kan man skapa ett event på WP:Wikiträffar? CFCF (diskussion) 16 mars 2016 kl. 15.52 (CET)

Vore bra med en blänkare på Wikiträffar så att de som vill/kan ses efteråt. Jag är gärna med men vet inte om jag kan. Angående Ygers fråga så tycker jag som Lsj. Försöker man hålla artiklarna sakliga brukar det bli bra. Ibland är det lite tveksamheter där de med mer kunskap är värdefulla och ibland är det rena tokigheter där vanlig källkoll räcker. Men det är ett eftersatt område med blandad täckning här på Svwp. Vore väldigt bra om fler inspirerades att skriva mer. --افيراتير (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.02 (CET)

Jag säger som ovan. Allt som samlar wikipedianer kan läggas upp på Wikiträffar. Du kan kopiera koden från någon annans inlagda evenenemang, ändra, förhandsgranska, justera och spara. Så brukar det bli bra. Ett evenemang kan vara lite flytande och fixeras till lämplig tid/plats via diskussion.--Paracel63 (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.09 (CET)

fixat: WP:Wikiträffar#Medicinträff, onsdag 6 april --افيراتير (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.14 (CET)

Vi måste vara mycket försiktiga med vad vi skriver på Wikipedia om sjukdomar och deras behandling. Jag stöder ett samarbete med 1177. Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets publikationer kan man också känna sig trygg med. Nu finns det tyvärr för mycket av spekulation och "egen forskning" i form av utplockande av enstaka studieresultat med slutsatser som lätt blir förhastade. Jag vet inte riktigt vad det ovan nämnda projektet inbegriper, men wikipedia kan heller inte ens antyda att ha en roll som sjukvårdsupplysare, särskilt som det inte bara är medicinskt kunniga som redigerar. Här måste vi vara försiktiga och ha tydlig hänvisning till relevanta institutioner, särskilt när vi skriver om behandlingar. /JohanahoJ (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.11 (CET)

JohanahoJ — Nu är det många bollar i luften samtidigt, men jag översatte den engelska riktlinjen en:WP:MEDRS till svenska Wikipedia:Tillförlitliga källor i medicin för ett tag sedan. Frågan är om inte en implementering av detta kunde lösa en del problem (även en fullständig översättning vore ju att föredra, jag ska se när jag hinner).. CFCF (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.15 (CET)

Det är bra med bra riktlinjer, men ärligt talat löser de av sig själv knappast problem med felaktig eller missvisande information. Sådant måste lösas en artikel åt gången av användare med tillräckligt mycket av flit och kunskap, och riktlinjen är bara en hjälp på marginalen när sådana användare hamnar i huvudbry. Tomas e (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.29 (CET)

Med implementering av de nämnda riktlinjerna skulle risken för felaktig information minska. För skribenter med mycket kunskap i ämnet är det en självklarhet att använda sig av dem. Andra som är mindre förtrogna med området får med riktlinjerna praktiska råd för ett bättre arbete. /JohanahoJ (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.38 (CET)

Också som svar till Lsj — det var mycket intressant, vi har ett möte med en representant from SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING — de kanske har lite slagkraft för att få tydligare licenser på i alla fall de statliga hemsidorna. Sedan skulle jag även gå via Julia Reda vid Europaparlamentet och se om vi kunde få lite tryck — tack för att du påminner mig om att ta tag i detta, och att det även finns lite lokala projekt som är intresserade av att göra något utav innehåll med bra licens. CFCF (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.13 (CET)

Jag håller i princip med vad gäller sakinnehåll inom detta viktiga ämnesområde, men påminner om att texter från en officiell sjukvårdsrådgivning har lite annat syfte och tilltal än en encyklopedisk text, så formuleringar och urval kan behöva vara annorlunda. Sedan är det så att svenskspråkiga Wikipedia självklart bör inkludera aktuella svenska behandlingsrekommendationer m.m., men inte nödvändigtvis begränsa sig till att bara ta upp dessa. Ett globalt perspektiv och ett historiskt perspektiv kan innebära att man även omnämner läkemedel eller andra behandlingsmetoder som rekommenderas i andra länder (men för närvarande inte Sverige) och tidigare använda behandlingsmetoder. Tomas e (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.29 (CET)

Tomas e, jag håller med dig till fullo — men jag vill också hävda att det är lättare att skriva om en text om man inte ständigt måste tänka på ifall man råkat plagiera endera mening man skriver. Sedan finns det annan värdefull data som kan inkorporeras och hämtas från Wikidata, såsom säkerhets-klassifikationer (här ligger amerikanska FDA & CDC långt före EMA som inte har någon copyright policy i dagsläget). Detta gör t.ex. en beta-version av en:Template:Infobox medical condition(new) som ganska lätt kan föras över till sv-wiki. (Jag skulle gärna se att vi till och med hann före en-wiki — men har inte riktigt tid att ta tag i det nu.) CFCF (diskussion) 16 mars 2016 kl. 18.06 (CET)

Mycket bra idé med närmare samarbeta med 1177 och att det ordnas en Wikifika. Klarare riktlinjer är bra, men problemet är att området är i det närmaste helt utan bidragsgivare och än sämre när det gäller kompetenser att granska och patrullera, så en enstaka person kan få oproportionerligt genomslag inom området som är o, så känsligt. Mörkare dagar undrar jag om vi borde radera alla artiklar om människosjukdomar helt, eller bara ha en länk till 1177.Yger (diskussion) 16 mars 2016 kl. 18.29 (CET)

De gånger jag sett tveksamheter och jag inte själv löst det (de bakomliggande motiven är ofta väldigt tydliga) så har jag kontaktat någon annan eller så har någon annan fixat det ändå. Man kanske kan använda diskussionssidan på WP:TKIM och lägga in artiklar som kan behöva en kompetent översyn om de innehåller tveksamheter. Så kan någon kompetent kolla om det är ok eller rent dåligt. Att saker saknas och allmänt behöver förbättras tänker jag inte på då eftersom det är aldeles för många artiklar. Att använda någon underkategori till faktakoll eller ifrågasatt kanske också skulle kunna funka. --افيراتير (diskussion) 16 mars 2016 kl. 18.52 (CET)

Jag fick något slags utmärkelse på engelska wp för att jag genom mina svenska artiklar är en av det globala Wikipedias största bidragsgivare om medicinska artiklar (strax efter CFCF). Jag märkte då att James H - om jag inte är helt ute och cyklar - varit invald i Wikimedias styrelse och blivit kickad? Det känns inte särskilt förtroendeingivande. Jag minns också hans turer här.Klementin (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.05 (CET)

Board historien bör vi nog inte blanda in i detta, inte heller denna utmärkelse (som jag också fick - trots min mycket låga kunskapsnivå inom ämnet. Själv raderade jag "min" utmärkelse. I sakfrågan kan kanske bättre mallar vara en väg för att ge större reliabilitet? Som det där de har på dewp.Yger (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.10 (CET)

Vilken mall tänker du på? Fast mitt förtroende för James H är lågt.... Hoppas innerligt att det inte blir massöversatta artiklar från engelska Wikipedia som detaljerat rådgör för hur sjukdomar bör behandlas.Klementin (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.29 (CET)

Hur man än ser på den historien så är det betydligt mer komplicerat, och hade med avgången av Laila Tretikov att göra. Det skall kommas ihåg att James blev invald i styrelsen till följd av tusentals röster från enskilda redigerare och i stort sett avsatt av den icke-valda delen av styrelsen. CFCF (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.49 (CET)

Jag rekommendera starkt att vi inte tar upp denna tråd. Det finns olika perspektiv på den, och ingen anledning vi här fördjupar oss i den historien.Yger (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.53 (CET)

Vid närmare anblick verkar inte utmärkelsen vara helt ointressant om än inte kanske ämnet för tråden. James H stack ut som nummer ett av bidragsgivare. Föreläsningssidan du länkar till överst i tråden presenterar honom så här: "Learn about ongoing efforts from Wikipedia's most prolific medical editor".Klementin (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.44 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘

Yger — Det kanske mest intressanta där är kanske att du faktiskt är en av de mest aktiva, vilket säger något om att behovet för fler är stort. CFCF (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.49 (CET)

Angående faktakoll och liknande så kan man ju redan nu använda quick-intersection och med hjälp av det hålla koll på artiklar inom ett visst område. --افيراتير (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.27 (CET)

Snyggt. Man kun~de ju också, om vi vill, lägga in en brasklapp mha AWB på alla artiklar i den gruppen med rubriker som Behandling, med text typ "denna artikel har ett avsnitt Behandling, alla råd i för behandling bör dock erhållas från behörig läkare, läs mer på 1177." eller så.Yger (diskussion) 16 mars 2016 kl. 19.41 (CET)

Jag har länge känt att rubriken "Behandlingar" i medicinska artiklar borde ha en stor brasklapp åt hållet:

Avsnittet behandling kan innehålla felaktigheter, gamla råd, eller råd som ej är vetenskapligt etablerade. Du bör alltid vända dig till läkare för behandlingsråd. För sjukdomsinformation från Sveriges landsting och regioner se vårdguiden.

//Romulus74 (diskussion) 16 mars 2016 kl. 20.12 (CET)

 Gillar /Ascilto (diskussion) 16 mars 2016 kl. 20.20 (CET)

Jag gillar också Romulus74s förslag. Tummen upp! Sen är det sin sak att allmänheten är mer upplysta idag än förr och vet mer när de pratar med läkaren än vad de kanske var förr. Idag kan man via nätet få mycket information om behandlingar och mediciner från trovärdiga sidor. Obelix (diskussion) 16 mars 2016 kl. 20.25 (CET)

 Gillar². Borde kunna införas direkt.Yger (diskussion) 16 mars 2016 kl. 20.26 (CET)

Verkligen emot. Vi har plockat bort sådana varningsskyltar tidigare. Från alla sidor finns länkat till "allmänt förbehåll" och det räcker. Det finns jättemycket information på Wikipedia som kan vara direkt livsfarlig om man använder den på fel sätt. Dessutom menar jag att artiklarna överhuvudtaget inte ska innehålla några behandlingsråd – sådana ska plockas bort. (Där tror jag sv.wikipedia skiljer sig mot t ex engelska Wikipedia, och på ett positivt sätt.) Däremot kan de innehålla beskrivningar av vad som är och har varit vanliga behandlingar, etc. /NH 16 mars 2016 kl. 20.34 (CET)

Artiklarna om vattkoppor och influensa undviker den rubriken enligt din tanke, vilket är bra, men den om Körtelfeber har ett sådant avsnitt och vem av oss kan bedöma dess innehåll. Totalt borttag är även det Ok för mig.Yger (diskussion) 16 mars 2016 kl. 20.47 (CET)

( Fixat, typ. /NH 16 mars 2016 kl. 20.58 (CET))

All information kan feltolkas. Vi bör skriva så att det inte uppfattas som råd utan som "torr" information. --افيراتير (diskussion) 16 mars 2016 kl. 20.51 (CET)

Tænker sæga varken bu eller bæ om sakfrågan, men Romulus74 ovanstående mall ser vældigt blek ut i min dator hær. Jag ser i Edge/W10 i kombination med svag syn næstan ingen ram alls. Jag trodde inte det fanns någon alls förræn jag tittade på samma sida från en helt annan dator. -- Innocent bystander 17 mars 2016 kl. 08.45 (CET)

Vi bör absolut inte lämna medicinska råd, lika litet som vi tillhandahåller busstidtabeller eller annat som enbart är till praktisk nytta och måste hållas uppdaterat. Sådant bör vi låta sjukvårdsupplysningen eller länstrafikbolagen sköta. Vi brukar ju undvika att ge instruktioner av typen bruksanvisningar i våra artiklar. Det bör gälla även i fråga om läkemedel. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2016 kl. 22.01 (CET)

Tack Yger för att du tar upp detta. Jag håller med dig om medicinartiklarna, och det är vad jag hoppas på att kunna jobba med mer nu när det har blivit lugnare i de politiska artiklarna. Jag märker ganska ofta på min bevakningslista att det finns ett tryck från foliehattar att försöka få in sina "teorier". Det är givetvis inte bra, och har man inte så bra koll inom området är det ibland svårt att veta vilka källor som är bra. Jag anser mig ha hyfsat bra koll på källor, och att kolla upp tveksamheter, även om ja inte jobbar inom vården utan som medtech-ingenjör (vilket berör många grenar inom vården och även kräver kunskap om det som apparaterna jag servar kan hjälpa mot/för).

Så efter att ha läst diskussionen har jag några kommentarer. Romulus74s tanke om en "varningsmall" är god, men det är inte bra. Artiklarna skall innehålla fakta om kroppen, sjukdomar, mediciner, "alternativmediciner", medicinskteknisk utrustning mm. Denna fakta skall, som Averater säger vara "torr". Det får inte finnas instruktioner hur man självbotar sig, för hur bra dessa instruktionerna än är så kan det alltid finnas andra åkommor som gör att man som patient kanske behöver gå en annan behandling. Att läsa en artikel om en sjukdom man (kanske) har kan omöjligt ge den helhetsbild som en läkare får som kan se gamla journaler och andra faktorer som påverkar. Så därför är instruktioner bannlysta. Dock så bör symptomen stå, och de finns oftast på 1177. När det gäller medicinartiklar så finns det mycket bra biverkningsförklaringar, och annan kul info, i www.fass.se. Det är också en tänkbar samtalspartner i detta område.

Vad Tomas e säger får vi inte heller glömma bort. De historiska aspekterna och globala. Det kan vara ganska intressant att läsa hur man försökte bota olika åkommor förr i tiden. Detta kan då likna instruktioner (fast det är skrivet "på 1300-talet försökte man bota digerdöden genom att..." utifrån sådan skrivning så anser jag att det kan stå med, men aldrig som "för att bli frisk skall du göra såhär".

För att lättare få bukt med att vi är så få som redigerar i detta område så undrar jag om någon skulle kunna göra en liknande bevakningslista som gjordes för projekt:Neutralitet som man kan klistra i menyraden överst på sin wiki. Det skulle vara väldigt användbart att ha en sådan bevakningslista för alla artiklar som är i kategori: medicin, alternativmedicin mm som berör detta övergripande och mycket viktiga område.

När det gäller Doc James och hans föredrag i Göteborg så kontaktade han mig och undrade om jag kunde komma dit. Det verkar nu som om back office har lyckats fixa ett uppdrag till mig på Sahlgrenska den dagen, så att jag skall kunna vara med. I så fall kommer jag att försöka vara med på eftermiddagen och kvällen med. CFCF har gjort ett bra jobb där. Adville (diskussion) 17 mars 2016 kl. 01.09 (CET)

Here is a list of the top 50 most looked at medical articles by language for the year 2013[3]. If you search "for sv" Swedish will come up.

Please note that interlanguage links are used to determine what articles are medical on Swedish Wikipedia, so if interlanguage links are missing or Swedish Wikipedia has medical articles with no corresponding article in EN that article will be missing from this data.

And here is the estimate of the number of medical articles by language [4] Doc James (talk · contribs · email) 17 mars 2016 kl. 02.46 (CET)

Följer med intresse den här diskussionen och vi på Wikimedia Sverige har en kontaktperson med anknytning till 1177 och vi har diskuterat olika sätt för deras information att nå ut bättre, ev via Wikipedia. Dessutom har jag ett planerat möte med SBU som CFCF nämner, deras representant ska lyssna på James Heilman i Göteborg och vårt möte är två dagar efter. De har under en längre tid gjort olika insatser till att skriva på Wikipedia och vi kommer att prata om vad som kan göra dem mer effektiva i sina redigeringar. Om det finns intresse att hjälpa till specifikt kring deras bidrag så tar jag gärna upp det med dem. --Sara Mörtsell (WMSE) (diskussion) 17 mars 2016 kl. 18.03 (CET)

Att bli ett redskap för sjukvårdsupplysningen ser jag inte som något som ligger inom ramen för Wikipedias karaktär av encyklopedi. Beskrivningar av behandlingar kan vi ha, men inga råd. Vi är ett uppslagsverk, inte en webbplats för praktiskt användbar information. Ju mindre sådant, desto bättre! Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2016 kl. 18.34 (CET)

Mycket bra Sara! Vi börjar ju långsamt förstå hur vi vill ha det och det blir ju då en bra utgångspunkt för en diskussion med dessa. Länkar till 1177 har vi ju i princip i alla dessa och det bör vi fortsätta med, men kanske kan vi göra den länken synligare på något sätt, samtidigt som vi på olika söt säkrar det inte finns "råd" i texten under rubriken behandlingar.Yger (diskussion) 17 mars 2016 kl. 18.40 (CET)

Jag har tidigare efterlyft möjligheten att lägga länkar till svenska auktoritativa sidor i mall:infobox sjukdom. Det är en möjlighet angående 1177.Klementin (diskussion) 17 mars 2016 kl. 19.02 (CET)

@Klementin: Jag har nu gjort ett försök att infoga det i mallen. Något fel har jag gjort, som ni kan se i Lunginflammation (internetmedicin.se syns, men inte 1177 Vårdguiden).--Paracel63 (diskussion) 27 mars 2016 kl. 23.24 (CEST)

@Paracel63: Du hade visst glömt att ändra i koden från 1177 Vårdguiden när du ändrade parameternamnet till VG. Nu tror jag det fungerar (under förutsättning att VG_mult inte ska kunna förekomma utan att VG också har fått något värde). --Larske (diskussion) 27 mars 2016 kl. 23.34 (CEST)

Hej! Tack för upptäckten. Jag var på väg att ställa en fråga på Wikipediafrågor i saken, men du hann före. Nu har jag nästa fråga, Larske. Vad används "mult" till? Där flera länkar används för en viss sjukdomsartikel? Eller vad?--Paracel63 (diskussion) 27 mars 2016 kl. 23.52 (CEST)

@Paracel63: "_mult" är bara en möjlighet att, ofta med en hjälpmall, lägga till ytterligare länkad information som passar på den aktuella platsen. Titta här för att se exempel på hur den används för andra parametrar i mallen. --Larske (diskussion) 28 mars 2016 kl. 20.45 (CEST)

 Gillar Precis vad jag hoppades. Funkar det även med internetmedicin.se och 1177 Vårdguiden, så som mallen är kodad just nu? :-)--Paracel63 (diskussion) 28 mars 2016 kl. 22.49 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Det finns lite olika problem med mallen som beror på Mall:Wikidata som inte fungerar på sv-wiki som på andra Wikipedior. Det borde vi kunna lösa men det kan ta lite tid. Det vore ganska lätt att införa länkar i alla sidor till 1177.se samt internet medicin. Ett alternativ kan vara i stil med:

Denna artikel är inte ämnad att ge medicinska råd, har du frågor gällande din eller andras hälsa vänd dig till hälsovården. Information om denna sjukdom finns för allmänheten på länk till 1177.se -sidan för sjukdomen eller för läkare på länk till internetmedicin.se-sidan för sjukdomen.

Det gick aldrig igenom eftersom man ansåg att "den generella notisen som finns längst ner på sidan under förbehåll räcker". Detta kan man säga en hel del om, och det är möjligt att det är lättare att införa på svenska där vi inte har lika många tyckare och lättare kan komma fram till någonting konstruktivt. Det finns bl.a. om jag inte missminner mig en sådan banner på italienska samt polska mm.? CFCF (diskussion) 5 april 2016 kl. 16.18 (CEST)

Se engelsk diskussionssida på en:Wikipedia talk:WikiProject Medicine/RFC on medical disclaimer.CFCF (diskussion) 5 april 2016 kl. 16.23 (CEST)

Vill påpeka att oavsett hur det blir med infogandet av ovanstående mall, så är den inte vacker i vissa lägen. Den är antik-vit på alvedon-vit på mjölk-vit. Det funkar dåligt i min webbläsare (Edge) och hade jag inte sett den i en annan webbläsare hade jag inte vetat att det varit en mall alls. -- Innocent bystander 6 april 2016 kl. 19.15 (CEST)

Wikiträff medicin 6/4

För de som inte redan sett det kommer vi att träffas på Condeco i Göteborg kvällen den 6/4 vid Condeco på Fredsgatan. Se Wikipedia:Wikiträffar#Medicinträff, Göteborg, onsdag 6 april. Tack, CFCF (diskussion) 5 april 2016 kl. 16.18 (CEST)

Skapare av Zingos slogan

Hej, för att undvika redigeringskrig mellan mig och HenrikSSvensson får gärna någon mer titta på upphovspersonen till Zingos slogan "försvinnande god". Innan HenrikSSvensson började redigera stod Odert von Schoultz som upphovsman med en tryckts källa i artikeln om honom. En snabb sökning på "Odert von Schoultz + försvinnande god" ger flera träffar men främst på bloggar och motsvarande. Mvh Luriflax (diskussion) 7 april 2016 kl. 09.08 (CEST)

Det är ingen tvekan om att uppgiften att von Schoultz låg bakom sloganen finns i den angivna boken/källan. Skulle den trots detta vara sak i fel är det knappast något vi kan ändra om det inte också presenteras publicerade uppgifter som bevisar något annat. /FredrikT (diskussion) 7 april 2016 kl. 15.57 (CEST)

Hjalp med debatt om vad en bra, eller godtagbar kalla ar.

Hej! Jag har blivit inblandad i ett kort redigeringskrig angaende vad en bra kalla ar. Kort sa anser jag att en web sida pa sveriges radio av en journalist om vad en lakare tycker inte borde far anvandas som kalla i en medicinsk artikel, jag blev ogjord och tillsagd att kallan ar mycket tung och fullt relevans. Jag haller inte med och har inte fatt nagot mer svar an ett DN en tidning med hög trovärdighet. Jag vill inte ogora nagot mer efter som jag bara kommer att bli blockerad om jag har redigeringskrig med en Admin. Las garna min mer utforligare forklaring och se dom svar jag redan fatt och forklara garna varfor jag har fel eller hjalp till att se till att vi inte har daliga dagspress kallor wikipedia. Stefan-S (diskussion) 7 april 2016 kl. 16.30 (CEST)

Diskussionen förs lämpligen på Diskussion:Ketogen diet. --افيراتير (diskussion) 7 april 2016 kl. 16.38 (CEST)

Trollkonto?

Hej. Det verkar som att någon skapat ett konto med mitt riktiga namn, och det är inte jag. Kontot tycks vara blockerat, men jag skulle gärna diskutera ställa några frågor kring det hela till någon lämplig administratör. Jag vill dock helst inte röja namnet p.g.a. tidigare dåliga erfarenheter av att ha gjort det, finns det någon administratör som vill anmäla sig frivillig till att få mail av mig via Special:E-post? Plrk (diskussion) 7 april 2016 kl. 17.02 (CEST)

Mejla en Censor! Oavsett om Censur görs här eller en normal admin-radering, är de betrodda att hantera den typen av problem! -- Innocent bystander 7 april 2016 kl. 17.07 (CEST)

Vilka som redigerar på Wikipedia

En fråga som jag ibland har ställt mig själv är vilka som redigerar aktivt på Wikipedia. En del har jag träffat IRL och vet att de är pensionärer. Sedan är det säkert arbetslösa, förtidspensionerade (har aktivitetsersättning: tidsbegränsad förtidspension, ges tills man är 30) eller sjukersättning (30+)) och de som arbetar mycket hemma. Jag ägnar ganska mycket tid åt att följa senaste ändringar och det är för mig helt klart att det är samma användare som står för den mesta av aktiviteten.

Kan man vara aktiv dagligen på Wikipedia och ha jobb och familj? Dum fråga kanske, men jag undrar faktiskt.

En annan aspekt jag funderat kring är att vi ställer ganska höga krav på kommunikation nuförtiden. Eftersom de flesta som har tid att Wikipedia hela dagarna ofta kanske har sociala svårigheter på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vädjar jag om något större tålamod. Den gruppen kan bidra oerhört mycket positivt till Wikipedia och har tiden, eftersom de inte arbetar och har kanske hittat Wikipedia som specialintresse. Hur kan Wikimedia Sverige hjälpa Wikipedia att nå ut till dessa grupper? Organiserade aspergare (http://www.aspergare.org/) kan jag bara tipsa om kan vara en samarbetspartners. Autism- och aspergerförbundet (autism.se) är en annan, något mer etablerad och större, part.

Lite tankar och reflektioner, som jag offentliggör för en dialog/diskussion. Återkommer allt efter det kommer inlägg. Obelix (diskussion) 22 mars 2016 kl. 18.28 (CET)

Många är utanför arbetsmarknaden som du nämner. Många andra har sedan ett jobb som lätt passar ihop med Wikijobb, nattportier, skiftarbete jobba på hem för personer med behov av stöd, korsordskonstruktörer där "jobbet" och wikiarbetet stärker varandra. Svårare då kombinera barn under 12 med wikiarbete. De med problem inom autismspektret kan man tro skulle passa här men erfarenheten visar det inte är så. Jag tänker på han som hakade upp sig totalt i frågan om hillebarden är ett stick~ eller huggvapen. Vårt arbetssätt kräver man kan diskutera med ett givande och tagande (och hillebarden är faktiskt både stick- och huggvapen...).Yger (diskussion) 22 mars 2016 kl. 19.21 (CET)

Eller han som trodde att Ryska militära uniformer handlade om uniformer som var tillverkade i Ryssland ... Luke (diskussion) 22 mars 2016 kl. 22.38 (CET)

I motsats till Yger tror jag visst att man kan vara aktiv här om man har de funktionsnedsättningar Obelix nämner. Det kan också fungera bättre än på arbetsmarknaden. Ett visst ökat tålamod anser jag också att vi kan ha i samtalen när vi märker en sådan problematik, så länge det inte går ut över artikelinnehållet. Det handlar ofta om att personer hittar en nisch och håller sig där. Risken finns dock att kommunikationssvårigheterna då och då leder till blockeringar. Själv har jag både heltidsarbete och familj. Ibland är det svårt att kombinera. Vissa dagar kan jag inte redigera alls på grund av andra åtaganden. Då kan man hamna utanför i ett samtal och bli frustrerad därför att det har hänt saker som man inte kunnat påverka. Barn under tolv år är det dock länge sedan jag hade. Tostarpadius (diskussion) 22 mars 2016 kl. 19.36 (CET)

Tack för svaren! Jag tänkte i samma banor som Tostarpadius angående personer inom autismspektrat. De hittar sin nisch, sitt specialområde på Wikipedia som de arbetar inom men diskussionerna med användarna kan bli fyrkantiga, långrandiga och gå trögt. Där behövs det från gemenskapens sida tålamod och det kan vara tidskrävande, men jag tror Wikipedia vinner med nettovinst i längden. Det är då personer som diagnosen aspergers syndrom eller högfungerande autism jag tänker på. Alltså personer med normalbegåvning, men där bland annat den sociala interaktionsförmågan är nedsatt. Intressant att höra om yrken som går att kombinera med wikijobb, där har du sannerligen rätt Yger. Även intressant att få ta del av Tostarpadius beskrivning av sin vardag. Just er två är jag vana vid att följa alltid. (Men jag stalkar er inte... =)) Obelix (diskussion) 22 mars 2016 kl. 19.46 (CET)

Av det jag sett och upplevt här och på andra projekt så ser jag inte att man kan skylla allt på autismspektrumstörningar. Jag vill betona att det här bara är min teori och erfarenhet som talar nu och inget jag har "vetenskap och beprövad dumhet" att luta mig på. Gränssnittet med bara skriven text och avsaknaden av annan typ av kommunikation gör att samtalen här beläggs med ett "socialt filter". Detta sociala filter gör att vissa med autismspektrumstörningar och liknande får förstärkta problem medan andra upplever att de slipper de problem de har med ordlös kommunikation IRL och ser här nästan fullt normala ut. Andra personer som IRL kanske är att betrakta som "normala", fastnar här i det sociala filtret och får här problem som de inte får någon annanstans. Observera att sådant som AS och ASD är väldigt brett. De problem en Aspergare kan ha, har inte alla. Jag har själv neuropsykiatriska besvär, men jag är inte aspergare. -- Innocent bystander 23 mars 2016 kl. 06.49 (CET)

För min del har jag både ett krävande heltidsjobb (kanslichef) och tre småbarn hemma, så visst är det förenligt med wikipediaaktivitet. Tror också i likhet med flera här ovan att wp-aktivitet kan funka utmärkt även för icke neurotypiska personligheter. Och vi ska tillämpa WP:GT och acceptera varandras olikheter alldeles oavsett om dessa har bokstavsbeteckningar eller inte. Lsj (diskussion) 22 mars 2016 kl. 20.52 (CET)

Jag har ett heltidsjobb och en femårig pojke med autism hemma. Så ja, det blir inte lika mycket tid över för Wikipedia som för några år sedan då jag var singel. Fokus har därför flyttats från nyproduktion av utförliga artiklar till småputs och diskussioner, dvs sådant som jag kan sköta med surfplattan på tunnelbanan till och från jobbet. Fotograferandet för Wikipedia tror jag dock inte har minskat. /ℇsquilo 22 mars 2016 kl. 21.44 (CET)

Och jag har eget företag, med två barn (10 och 7). Jag redigerar mestadels på kvällar och tisdagar (samt första måndagen i en del månader), men även då jag stöter på något konstigt i veckorna. Det har blivit som ett gift. Men det är ett gift jag inte skulle vilja vara utan och jag ägnar en del tid åt att försöka dra ner andra i fördärvet. :-)//Hannibal (diskussion) 22 mars 2016 kl. 22.59 (CET) (PS. En undersökning om vilka som redigerar svenskspråkiga Wikipedia finns här.)

Jag har väl dragit ned på mitt redigerande just för att jag har en tiomånaders son och arbetar heltid, men kanske också för att jag vill hinna med annat på min fritid :-) Men visst har det underlättat att jag åtminstone ibland när arbetet tillåtit kunnat gå in på wikipedia från jobbet. FBQ (diskussion) 22 mars 2016 kl. 23.32 (CET)

Håller med Hannibal att det är som ett gift ;-) Har barn och jobbar heltid. Har dock vissa dagar mycket tid andra mindre. Jobbar som medtech field engineer, så under resorna på hotellen kan jag sjukna ner i wikipedia en del. Dock är det svårt att hinna med rent artikelskapande eftersom jag vill ha så mycket källor. Blir mer annat. Adville (diskussion) 23 mars 2016 kl. 00.27 (CET)

@Adville: Gift var ordet. Men att "sjukna" ner i Wikipedia är en tämligen angenäm sjunkdom… --Paracel63 (diskussion) 25 mars 2016 kl. 20.21 (CET)

Hahaha. Först nu såg jag stavfelet och förstår på riktigt vad du menade😀 Adville (diskussion) 26 mars 2016 kl. 15.37 (CET)

Jag var långtidssjukskriven på deltid när jag kom hit en gång i tiden. En tid hade jag full sjukersättning, men idag jobbar jag deltid igen. Jag har dock inga fasta arbetstider förutom boksluten i februari (eller mars om det blir förseningar, som i år) och avstämningarna vid månadsskiftena. Jag har den sista tiden också fått hjälpa ett par klienter med ett par civilrättsliga ärenden. Det ena ärendet är inne på sitt sjätte år och det andra har sin dokumentation skriven på finska. Jag är gift, men har inga barn, varken egna eller inhyrda. Jag har väl en del tid jag kan lägga här, men det var länge sedan nu som Wikipedia var mitt första projekt. Jag har hunnit med att vara admin både på Wikisource och nu senast på Wikidata. -- Innocent bystander 23 mars 2016 kl. 07.04 (CET)

Jag kan hålla med om att Wikimedia kan bli till ett (positivt) gift, men jag är det inte själv ;-) och har heller inga barn. Jag driver sedan länge ett eget företag och arbetar utöver det med viss konsultverksamhet för andra företags räkning, då inom helt andra branscher än "min egen". Arbetets natur gör att jag vissa veckor kan lägga väldigt mycket tid på Wikimedia, medan det andra perioder knappt går att lägga ned någon tid alls här. Inom Wikimedia-sfären verkar jag numera främst som en av de mer aktiva byråkraterna på Wikispecies, och lägger ned mindre tid här på svenskspråkiga Wikipedia än jag gjorde tidigare. Jag bidrar med ett betydligt större antal nyskapade artiklar på Wikispecies än vad jag gjort här (till dags dato 3 300 i förhållande till 300), men det beror främst på att artiklarna på Wikispecies per definition måste vara mycket kortare. Detta eftersom Wikispecies uteslutande är en slags databas över taxonomiska data och biologisk systematik, men inte i egentlig mening en fullfjädrad encyklopedi som Wikipedia. Dessutom är kravet på verifierbara källor (i min mening) förvisso ännu något högre på Wikispecies än här, men å andra sidan är källorna ofta enklare att finna för den som är väl bekant med respektive vetenskapliga disciplin (iktyologi, fylogenetik, mykologi, eller vad det nu må vara).

Angående användare diagnosticerade med Aspergers syndrom eller andra autismspektrumstörningar så ställer jag mig i allmänhet positiv till dem: jag kan på det stora hela inte se att dessa användare tillför något annat än positiv feedback och väl utförda redigeringar. Undantag finns givetvis, men i min mening är problemen i de fallen sällan relaterade till just sjukdomsbilden. Och som vi alla vet (okej då: tror oss veta) så är det betydligt fler användare utan dessa diagnoser som vandaliserar eller ställer till andra problem. –Tommy Kronkvist (diskussion), 23 mars 2016 kl. 14.24 (CET).

Jag tycker hela denna debatt är otroligt nedlåtande och nedsättande. Hur kan någon diagnosticera någon utifrån redigeringar eller debattinlägg? Som antytts ovan så tycker jag att inläggen i en en diskussion som gjorts av en person som ovan uppenbarligen anser sig frisk visar alla tecken på att de är gjorda av någon med någon form av syndrom. Luke (diskussion) 23 mars 2016 kl. 15.13 (CET)

Det är bara under skolloven och under vissa helger när jag inte har många rättningar och omdömen som jag hinner jobba med ambitiösare projekt. På vardagseftermiddagarna brukar jag göra enklare, mer mekaniska redigeringar, för att varva ner och koppla av. När jag började på Wikipedia var jag ensamstående med en hemmaboende tonåring. Det är bara ytterligare tio användare som angett att de är lärare, den verkliga siffran skulle jag tro är högre än så.

Och nej, jag tycker inte att man amatörmässigt skall utfärda diagnoser utifrån redigeringsmönster. Det har jag framhållit i andra sammanhang när denna tendens också dykt upp. /Ascilto (diskussion) 23 mars 2016 kl. 17.13 (CET)

Det finns överhuvudtaget ingen anledning att ställa några diagonser, vare sig medicinska, psykiatriska, politiska, religiösa eller andra på Wikipedia. Att jag gör det ovan är bara för att peka på absurditeten i den tidigare debatten; den enes aspergare är den andres logiker! Låt oss fortsätta att följa våra akademiska förfäder (Rudbeckius och andra) och gräla om och ta illa vid oss av de redigeringar som görs, men ställ inga diagnoser. Luke (diskussion) 23 mars 2016 kl. 18.46 (CET)

@Luke:Du måste ha missuppfattat min avsikt med diskussionen. Avsikten var inte att vi skulle börja ställa diagnoserna, men däremot ha tålamod när vi märker av att det finns vissa kommunikationssvårigheter. Obelix (diskussion) 23 mars 2016 kl. 18.50 (CET)

Det finns användare på Wikipedia som jag misstänker kan ha aspergers, men de misstankarna tänker jag hålla för mig själv. Ingen av dem har dock varit inblandad i diskussionen om de ryska uniformerna. Man behöver inte ha någon diagnos för att vara petimeter. Mitt intryck av diagnosanvändarna är snarare att de helst håller sig borta från diskussioner eftersom de tycker att det är jobbigt att interagera med normalfungerande användare. /ℇsquilo 25 mars 2016 kl. 09.27 (CET

Jag vill, likt Obelix, klargöra att jag på intet sätt förespråkar eller försvarar amatördiagnoser.Det finns få saker jag tycker så genuint illa om. Vilket givetvis inte har hindrat mig från att misstänka att arbetskamrater är bipolära. Det är svårt att vara konsekvent, som min far brukade säga. Få av oss lever som vi lär i alla stycken. Tostarpadius (diskussion) 26 mars 2016 kl. 01.35 (CET)

Jag vill också klargöra att i det exempel jag framförde hade användaren själv på sin användarsida skrivit han hade diagnosen Aspergers syndrom och hans diskussionssida är förskräcklig. Men jag är helt öppen för att det är fel av mig att utifrån ett exempel dra generaliserande slutsatser.Yger (diskussion) 26 mars 2016 kl. 09.58 (CET)

Om vi kanske helt kan släppa det där med inlärningssvårighet, tolkning av begrepp med mera, och hänför det till respektive diskussionssida? Några egna reflektioner: Liksom många här ovanför har jag också barn, vilket har minskat mitt skrivande här. Jag känner ofta pressen att "men hur kan jag använda sociala medier, men inte ta mig tid att skriva här?", men det är kanske egentligen inte konstigare än att det är lättare att sitta med en tidning än en faktabok när det är liv och rörelse runt omkring, och behov att gå ifrån. Det händer också ofta att jag känner en skuld att ro saker i land, som blivit liggande sedan jag var mer aktiv – men påminner mig då om att projektet är frivilligt och pliktfritt. Jag är glad att hela tiden se nya användare och högaktiva namn som jag inte lagt märke till förut. Det är en klar fördel med Wikipedias dynamiska upplägg, att användare hela tiden kan komma och gå, men det ändå hela tiden går framåt. Vivo (diskussion) 25 mars 2016 kl. 12.06 (CET)

Jag kanske är naiv men jag tror personligen att alla har tid att redigera Wikipedia åtminstone 5 minuter varje dag. Beroende på vilket jobb man har självklart. Tycker det personligen är lite nedlåtande att påstå att de som sitter och redigerar mycket på Wikipedia befinner sig i utanförskap eller har diverse diagnoser. Man kan vara tillfälligt arbetslös, bland annat. Däremot kan jag tycka att om man spenderar mer än 2-3 timme på Wikipedia varje dag så borde man ta på sig skorna och ta en promenad istället. Men det är bara min personliga åsikt. Sen kan det finnas gånger när man måste vara på Wikipedia längre pågrund av diverse uppgifter som man känner att man måste göra klart. Jag finner personligen ofta att jag redigerar kvällstid kanske 1 timme. Sen på helger försöker man att även sitta en stund. Jag tror att jag har ett ganska opretentiöst synsätt på Wikipedia och redigeringar. Alla gör så gott de kan, om de har 5 minuter i veckan eller 5 timmar varje dag, sen finns det de användare som tror de är gud själv och att alla andra är idioter men det är en annan diskussion. BabbaQ (diskussion) 26 mars 2016 kl. 14.19 (CET)

Här hemma har det inte funnits en TV på 20 år, så det hänger kanske lite på var man lägger tiden. -- Innocent bystander 26 mars 2016 kl. 14.26 (CET)

Litet handlar det väl också om simultankapacitet. Jag brukar redigera på Wikipedia även när jag ser på TV. Tostarpadius (diskussion) 26 mars 2016 kl. 14.34 (CET)

Och fem minuter - då kanske man kan rätta lite stavfel bland senaste ändringar eller rulla tillbaka klotter om vi talar artikelrymden. Möjligen lägga någon enstaka källbelagd mening om man tidigare lagt tid på att leta upp den. Wikipedia är beroende av personer som kan tänka sig att lägga betydligt mer än så. Sedan är det en annan sak att det nog långt ifrån passar alla.FBQ (diskussion) 26 mars 2016 kl. 20.41 (CET)

Min poäng var att det är bättre att lägga 5 minuter om det är det man har, än att inte göra något alls. Sen tror jag att många redigerar längre tid och oftare på vintern då man har mindre att göra pågrund av vädret bland annat. Har likt användaren Tostarpadius simultankapacitet så jag kan redigera och kolla TV samtidigt :) Själv tror jag att många liksom mig redigerar kvällstid och de som har jobb på kvällstid eller senare eftermiddag hinner nog redigera en hel del innan jobbet. Men visst, det finns nog många som är utan jobb tillfälligt och pensionärer som hinner redigera flera timmar varje dag.BabbaQ (diskussion) 26 mars 2016 kl. 21.47 (CET)

Spännande att läsa hur andra gör. Själv har jag heltidsarbete, en gård, en 2,5åring och en i magen. Sedan jag på allvar började bidra till projektet runt årsskiftet har jag löst det hela genom att rulla ett flöde med senaste ändringarna på en extra skärm på jobbet vilket verkar fungera skapligt för klotterbekämpning. Så länge jag gör det jag ska på jobbet får jag använda arbetstid till privata projekt eftersom jag även använder privat tid till arbetsprojekt. Men på fritiden finns inte mycket tid för Wikipedia; den tiden som inte går åt till familjen tar gården i anspråk. Om någon undrar hur jag hinner med allting är det korta svaret att det gör jag inte =). Mvh Luriflax (diskussion) 8 april 2016 kl. 08.36 (CEST)

QR koder i Bagarmossen

Inspirerad av @Vivo:s insatser i Hedemora har redaktören för Sveriges hembygdsförbund börjat dra igång ett liknande initiativ, men då avseende stadsdelen Bagarmossen (där hon numer bor), och där jag är med på ett hörn. I motsats till Hedemora finns i Bagarmossen inte fullt med intressanta gamla byggnader som självklart är relevanta, så därför är ansatsen lite annorlunda. Dels blir det i många fall flera skyltar för en QR-kod/artikel och dels behövs det artiklar om ting som inte självklart är relevanta för egna artiklar och här vill jag stämma av innan vi går för långt. Ämnen som Bagarmossens centrum är inte konstigt och där ser jag inga problem vad jag ser med att få ihop en egen artikel som sedan fungera som fördjupningsartikel till huvudartikeln. Likaså artiklar om småhusbebyggelsen och flerfamiljshusen borde inte vara problematiska. I stadsdelen har det före nya bebyggelsen bara funnits två mindre byggnader, torp liknande, här kanske det börjar bli gränsfall men jag har sett att @Bysmon: skapat många fullödiga om sådan i Järfälla, så kanske OK ändå (och det blir inga substubbar utan ordentligt med bilder och bastext). Men sedan kommer vi till ämnen som Naturen i Bagarmossen (som går utöka 3-4 ggr till vad som nu står i artikeln) som också bör rymma "märkvärdiga" saker i skogen. Är det för flummigt för egen artikel? (QR-kodtekniken "kräver" egna artiklar annars hade jag nog föredragit ah den info i huvudartikeln). Om vi kommer till konkret handling kan det bli uppemot ett dussintal fördjupningsartiklar och ett 20-tal skyltar, dvs totalt nog över 30 tusen tecken. Jag hoppas också att @Holger.Ellgaard: så småningom kan komma med som rådgivare, så kvaliteten på artikeln blir den bästa, och att @Användare:Axel Pettersson (WMSE): också kan bistå med experts runt själva QR-koderna. Synpunkter?Yger (diskussion) 28 mars 2016 kl. 10.31 (CEST)

Vad menar du med för slags "orelevanta" artiklar som nu inte kommer bli skapade? Vad är det som är märkvärdiga saker i skogen? --افيراتير (diskussion) 28 mars 2016 kl. 10.45 (CEST)

Kul intiativ! Ett tips är att det också går att ha QR-koder till "generiska" artiklar. Det vill säga de behöver inte vara explicit platsbundna, för Bagarmossen kanske Parklek, Radhus, Eternit, Miljonprogram, Bibliotek efter att snabbt skummat artikeln. Poängen är att de artiklarna ofta har större interwiki vilket är en av de stora poängerna med QR-kod. Lycka till!--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 10.51 (CEST)

@Averater: En tidigare ishockeyrink, byggd av frivilliga krafter, där det nu är ett utegym, ett slukhål, en jättegryta, en uråldrig vägstump etc. Att ha en skylt vid de olika platserna är önskvärt, men att ha separat artikel om alla de småsakerna känns inte motiverat (och skulle knappast bli betraktade som relevanta). Frågan är om dessa omnämnda i en gemensam artikel som också säger lite om naturen i allmänhet kan motivera en egen artikel, vara relevant för egen artikel.Yger (diskussion) 28 mars 2016 kl. 10.53 (CEST)

JAg är helt novis med tekniken här, men går det inte att länka till omdirigeringar? -- Innocent bystander 28 mars 2016 kl. 10.54 (CEST)

Det går att länka till omdirigeringar. QR-koden är bara en url, går den via QR-pedia så känner QR-pedia av vilket språk mobilen har och länkar till den interwikin.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 11.01 (CEST)

"Märkvärdiga saker" i skogen kan vara fornminnen, stöttestenar, läketräd, trefaldighetskällor. Där funkar också generiska länkar bra.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 11.01 (CEST)

Så det måste finnas ett WD-objekt för att det ska funka? -- Innocent bystander 28 mars 2016 kl. 11.04 (CEST)

Oj, nu blev jag osäker. Tekniken är inte avhängig av Wikidata, för den fungerade innan Wikidata fanns. Fanns ingen interwiki laddades artikeln bara upp till telefoner med samma språk som artikeln fanns på, andra fick en fråga om de ville dit. Så funkar det nu med, men jag har inte lyckats hitta någon artikel utan wikidataobjekt, bara utan interwiki. Vet du någon sådan kan jag testa. Hur wikidata påverkat vet jag inte så hoppas någon som faktiskt vet hur det funkar kan berätta.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 12.23 (CEST)

Våra fornminnen kommer säkert att ha egna WD-objekt utan att nödvändigtvis ha egna artiklar så småningom. De kan vara värda att testa med. Jag känner dock inte till några sådana sidor nu. -- Innocent bystander 28 mars 2016 kl. 14.11 (CEST)

Innocent bystander: Jag kanske missförstår dig, men QR-pedia bygger på att man länkar till en Wikipedia-artikel. Det är hela poängen, man länkar aldrig till ett annat projekt. Vitsen är att när den sen får interwikilänkar kommer användaren till den spårkversion som telefonen har som språkinställning.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 17.39 (CEST)

Jag testade att skapa QR-koder till https://sv.wikipedia.org/wiki/Karl och https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl. Omdirigeringen Carl, som inte har något Wikidata-objekt, får en annan QR-kod än artikeln Karl som den pekar på. QR-pedia säger Carl bara finns på ett språk medan Karl som har Wikidataobkjekt med språklänkar finns på 10 språk. 90.229.134.107 28 mars 2016 kl. 14.37 (CEST)

LittleGun Här hittar du artiklar som inte är kopplade till Wikidata. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 28 mars 2016 kl. 14.47 (CEST)

Kul initiativ! På Hedemora gammelgård har vi främst koder som länkar till generiska saker, såsom loftbod, flottning och linbasta, men även lite om geografin omkring (såsom Badelundaåsen och Hönsan). Hela listan: WP:Projekt Hedemora/Gammelgården. Saker som kan tänkas byta namn bör få en mer specifik omdirigeringssida och QRpedia-koden länkad till denna. Detta har exempelvis gjorts med Teaterladan, där QRpedia-koden går till Teaterladan, Hedemora. Det skapar inga problem med språken. Vivo (diskussion) 28 mars 2016 kl. 15.35 (CEST)

När jag frågade Axel om detta uppfattade jag dock att omdirigeringar inte funkar/det måste finnas en WD-objekt för att hitta till olika språk. Om omdirigeringar fungerar så försvinner det mesta (av teknikproblem) jag skrivit högst uppe. Intressant också med de generiska artiklarna, något att grunna mer på för oss i "vår" arbetsgruppYger (diskussion) 28 mars 2016 kl. 16.19 (CEST)

Mittåt, det jag frågade om var länkning till en rubrik i en artikel, och det har ingen påstått går (att då få till en länk till andra språk).Yger (diskussion) 28 mars 2016 kl. 16.26 (CEST)

Det går att ha bara omdirigeringar i ett Wikidataobjekt. Men det går inte att skapa dessa medan sidan är en omdirigering. Man får först skapa sidan, koppla in objektet och sedan göra om sidan till en omdirigering. Det kan man göra i flera språk om man vill. Se exempelvis Elly Jackson som har interwiki till enwp trots att de inte har ngn artikel, utan bara en omdirigering som leder till bandet. -- Innocent bystander 28 mars 2016 kl. 16.47 (CEST)

QR-pedia har egentligen inget med Wikidata att göra, annat än för att eventuellt hitta interwikilänk. Jag kollade med en artikel som inte har wikidataobjekt (Papegoja (adelsätt)) och den öppnas via QR-pedia utan konstigheter. När (om) den sen får interwiki så kommer QR-pedia omdirigera till rätt språk enligt det. Oberoende om den har interwiki via Wikidata eller inte som det verkar.--LittleGun (diskussion) 28 mars 2016 kl. 17.39 (CEST)

Jag fick reda på att Livrustkammaren använder QRpedia (Wikipedia:Projekt GLAM/LSH/QRpedia). För er i Stockholm kan det kanske vara en idé att prata med dem? Vivo (diskussion) 8 april 2016 kl. 08.51 (CEST)

Svenskspråkiga Wikipedia fyller 15 år i maj 2016

Skall vi uppmärksamma på något speciellt sätt att svenskspråkiga Wikipedia fyller 15 år i maj 2016? Kom gärna med synpunkter här eller här eller på Wikipediadiskussion:15 år. Mvh --Allexim (diskussion) 2 april 2016 kl. 19.27 (CEST)

Hej! Här i Göteborg har vi diverse mer eller mindre lösa planer. Svenskspråkiga Wikipedia fyller 15 år den 3 maj 2015, och den dagen har vi skrivstuga i Göteborg. Chansen är nog stor att vi kommer att hitta på något extra den dagen. Dessutom finns vissa planer på något söndagen den 15/5 (söndagar kan locka annat folk till Litteraturhuset); inte heller där har vi kommit så långt i planeringen. Kanske har du själv idéer och vill hjälpa till med planeringen, Allexim? Allt gott--Paracel63 (diskussion) 4 april 2016 kl. 22.50 (CEST)

På sidan för Wikiträffar kallas den i rubriken inte för "skrivstuga" utan för Kvinnliga huvudpersoner, Göteborg, tisdag 3 maj. Antar att Paracel63 menar samma sak, eller hur?! Tog mig friheten att skriva in förslaget på skrivstugesidan. Stryk/radera ut det om du/ni tycker det är felaktigt.

Wikiträffarna i maj är ett utmärkt tillfälle att fira svWikipedia 15 år! Hur blir det med Wikifikan i Göteborg den 2 maj 2016?

Däremot har Uppsala Skrivstuga dagen efter, onsdagen den 4 maj. Hoppas att Eriass2 eller någon annan på skrivstugan i Uppsala uppmärksammar att svenskspråkiga Wikipedia fyller 15 år!

--Allexim (diskussion) 5 april 2016 kl. 11.34 (CEST)

@Allexim: wp:KVH är ett projekt som (främst) består av skrivstugor. Det står i presentationen för varje enskilt datum och dessutom i den här mallen: {{Wikiträff2}}. Lite mer planering har nu påbörjats. Lite info läggs om några minuter in på wp:15 år.--Paracel63 (diskussion) 9 april 2016 kl. 16.32 (CEST)

Förslag: Föreslår att svWikipedias presskontakt Sniper Zeta skriver ett förslag till pressmeddelande om att Svenskspråkiga Wikipedia fyller 15 år den 3 maj 2015. --Allexim (diskussion) 5 april 2016 kl. 19.19 (CEST)

PK sätter sig i beredskap. Det går bra att vara med och spåna på ett utskick - kollaborativt skrivande, ni vet: Länk / Sniper Zeta (diskussion) 6 april 2016 kl. 11.24 (CEST)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 9 april 2016 kl. 16.31 (CEST)

Var med och uppdatera i våra artiklar vecka 15!

I morgon startar en ny veckans tävling - Artiklar i behov av uppdatering II! Tävlingen kör som en del i månadens kvalitetsprojekt som är Projekt uppdatering. Passa på att vara med och förbättra Wikipedia! Mvh Höstblomma (diskussion) 10 april 2016 kl. 09.55 (CEST)

Slå på Visual Editor för diskussionssidor och metasidor

Vi borde verkligen slå på Visual Editor för diskussioner och Wikipedia sidor. Nya användare verkar genomgående börja med VE och då blir diskussionsidorna och mediesidorna helt obegripliga att redigera i. Till belackarna: Att man själv inte gillar ett verktyg borde inte hindra andra från att använda det, och till de flesta belackarna: Ge det en rejäl chans till, ni kan bli överraskade. Bara att ange källa har frälst mig. Det är dessutom lätt att växla mellan de två. Enda problemet som jag förstått det är att hantera kolon. Det går kanske att ordna på något sätt.--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 17.30 (CET)

Kan man fortsätta att välja genom inställningar att redigera på stenålderssättet, vilket jag föredrar (konservativt ;-) ) så har jag inga problem med det... tvärtom, eftersom jag ser många ip-nummer som inte signerar. Adville (diskussion) 14 mars 2016 kl. 17.34 (CET)

Det är bättre än så. Det går att växla mellan de två "on-the-fly". Flera gånger--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 17.37 (CET)

Jag stöder, så länge möjligheten att använda båda versionerna gör det, vilket det alltså gör :-) //Hannibal (diskussion) 14 mars 2016 kl. 18.42 (CET)

Jag är i princip tveksam, då jag ser möjligheten att redigera utan kod som Wikipedias död på sikt. Jag förstår inte hur det kan underlätta källhänvisningar att inte se vad man skriver. Detta till trots är jag i praktiken försiktigt positiv. Det kommer inte längre enbart klotter den vägen. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 18.56 (CET)

Du klistrar helt enkelt in url:en i dialogrutan och bom-schakalak så kommer en komplett ifylld mall ut! Från åtminstone brittiska och amerikanska tidningar är de helt korrekt ifyllda tidsskriftref (webmasters som följer standarden) i svenskspråkiga krävs fortfarande handpåläggning och de genererar genomgående webbref. Du kan välja malltyp manuellt och du ser vad du skriver såklart, genom att fylla i fördefinierade fält i en dialogruta istället för att gissa parameternamn i en mall. Jag vet att du fått för dig att wikitext på nåt sätt är maskinnära men det är ganska många kompilatorer inblandade innan det blir ettor och nollor som ju är vad som du faktiskt skriver på din dator men förmodligen inte vill se. Testa lite försiktigt någon gång, genom att skapa en källa från en känd amerikansk tidning så får du se--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 19.51 (CET)

Den enda mall jag använder numera är "runeberg.org". Jag har svårt att se hur den kan bli enklare. Den kanske inte ens stöds. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 20.42 (CET)

De mallar som stöds just nu är {{Bokref}}, {{Tidningsref}}, {{Tidskriftsref}} och {{Webbref}}. Det går att lägga till fler om någon orkar. Hur aktuella mappningar görs ses på MediaWiki:Citoid-template-type-map.json. Dock stöder det inte enskilda webbplatser utan bara typer av webbplatser. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 mars 2016 kl. 22.40 (CET)

Är det inte snarare FLOW som kommer att slås på för diskussionssidor? /NH 14 mars 2016 kl. 19.20 (CET)

Flow är min förhoppning. WYSIWYG förbättrar inte vårt diskussionssystem, det är fortfarande inte gjort för att diskutera med. /Hangsna (diskussion) 14 mars 2016 kl. 19.28 (CET)

Flow är ett nytt diskussionssystem, vitsen med att dra igång VE på diskussionssidorna är att få samma redigeringsmetoder i alla namnrymder. Nu finns möjligheten till VE inte på diskussionssidan vilket är förvirrande. Särskilt som standarduppmaningen är "Gör precis som när du redigerade i artikeln", vilket alltså inte går.--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 19.51 (CET)

Själv redigerar jag wikikod, men jag måste säga att Visual Editor har utvecklats positivt och de tester jag gjort har fungerat bra. Visual Editor gör det förhoppningsvis lättare för nya grupper att redigera, vilket är positivt. De bör ha möjlighet att redigera på samma sätt även i diskussioner och på metasidor.--Historiker (diskussion) 14 mars 2016 kl. 20.01 (CET)

Är det fortfarande aktuellt att införa Flow? Jag trodde det var avskrivet. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 20.42 (CET)

Jag är emot både att införa flow och att införa VE på diskussionssidor och metasidor. Jag håller med Tostarpadius. Wikikoden är en del av Wikipedias grund och själ. Lite som att plocka bort Harry Potter ur Harry Potter-filmerna. Obelix (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.30 (CET)

Nu blandar du bort liknelserna tycker jag eftersom det främst handlar om fler sätt att redigera på. En bättre liknelse vore, det är som att göra filmer eller ljudböcker av Harry Potter-böckerna så att fler kan få tillgänglighet till dem. Vi har ju dessutom inte haft denna wikikod för evigt, från grunden användes en något annorlunda syntax i UseModWiki. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 mars 2016 kl. 22.45 (CET)

Wikipedias själ är att det är ett uppslagsverk som alla kan redigera. Att behöva behärska wikikod för att göra det är ett hinder på vägen. Jag har hjälpt flera personer som varit på väg att ge upp att redigera och sedan glatt tyckt "men varför finns ens någonting annat!" när man visar dem VE (som jag själv inte använder, men jag har ju också haft lite mer än ett decennium på mig att lära mig det här systemet) Problemet med alla diskussioner om VE på Wikipedia är att de förs av den mycket lilla grupp människor som har lärt sig att hantera wikitexteditorn och inte alltid förstår hur avskräckande den kan vara för många andra. Vi är lite per definition gruppen som inte betraktade den som ett oöverkomligt problem, men vi är inte nödvändigtvis representativa för allmänheten. /Julle (disk.) 16 mars 2016 kl. 21.27 (CET)

Ryktet om Flows död är starkt överdrivet. Det utvecklas fortfarande. /Julle (disk.) 16 mars 2016 kl. 21.27 (CET)

Vad är flow? Dammråtta (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.48 (CET)

Här finns det förklarat: Wikipedia:Flow. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 mars 2016 kl. 22.10 (CET)

Om det ska ske ett förändring på diskussionssidorna så ska det vara för att det blir en förbättring i diskussionerna. Man kan hävda att redigeringssätt (VE eller kod) i det fallet kan förbättra möjligheten eller viljan att diskutera, för att det "ser likadant ut som artiklar". Dock kvarstår faktum, nuvarande diskussionssidor (oavsett redigeringssätt) är inte gjorda för diskussion. Visst kan vi sitta här och diskutera om VE är bra eller dåligt men fortfarande, vad är ett bra sätt att diskutera artiklar? Är verkligen Wikikod, oavsett om det skrivs som kod eller om det är från VE, ett bra sätt att diskutera, nej det är det inte. I brist på bättre kanske vi dock får aktivera VE just för att "det blir likadant som i artiklar" men det är ändå inte någon vinst i att det blir lättare att diskutera. /Hangsna (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.44 (CET)

Varför är inte wikikod ett bra sätt att diskutera på? Jag tycker att det går utmärkt och sättet att använda : på är intuitivt lättförståeligt. Dammråtta (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.48 (CET)

Wikikod är gjort för artiklar, sen har gemenskapen hittat på att man faktiskt kan diskutera i "artikelform", inte alls optimalt och definitivt inte vad tekniken är utvecklad för. Nuvarande system fungerar men det är inte optimerat för diskussion, det borde gå att göra mycket bättre. /Hangsna (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.51 (CET)

Var gärna mer specifik! Jag har aldrig förstått vari problemet består. Vi diskuterar för fullt. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.53 (CET)

Räkna kolon är inte svårt men det har inget med att diskutera att göra. Att komma ihåg att sätta fyra tecken som många inte ens hittar på sina tangentbord/enheter är halvsvårt men har inget med att diskutera att göra. Att i redigeringsläge kunna ändra hur som helst i andras inlägg och sen måste man stega genom dem för att se vem som gjort det, inte heller svårt men bökigt och har inget med att diskutera att göra. /Hangsna (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.57 (CET)

Visual Editior är inte på något sätt bättre i diskussionsavseende. Snarare sämre, hur man gör kolon vet jag inte och hur det ska förklaras är ännu svårare. Kanske kan man få den att automatiskt räkna kolon i föregående första rad och sen addera ett? Poängen är att en användare som precis redigerat i VE går till diskussionssidan och istället för WYSIWYG blir det plötsligt ett obegripligt myller av bokstäver.--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.20 (CET)

Nej tack. Visual editor är hemsk. Jag har åtminstone en bekant som avskräcktes från att redigera på Wikipedia på grund av den. Dammråtta (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.45 (CET)

Plural av anekdot är inte data, så om vi struntar i alla "enligt min erfarenhet är det svårare/lättare med X eller Y", hamnar vi i frågan om vi ska lägga till ytterligare ett sätt att redigera diskussionssidor (ingen har föreslagit att Visual Editor ska ersätta wikikod, så Harry Potter får vara kvar...). Jag har svårt att se att det drabbar någon eller särskilt många, så därför föreslår jag att vi testar. Vi kan alltid slå av det.//Hannibal (diskussion) 14 mars 2016 kl. 21.54 (CET) (En kort instruktionsfilm för att lägga till källor med Visual Editor finns här.)

Är buggarna rättade eller lämnar det fortfarande konstig skräpkod efter sig som måste städas bort (och som i så fall alltså drabbar andra). --MagnusA 14 mars 2016 kl. 22.00 (CET)

Det blir en del skräpkod ibland, typiskt när man länkar och ändrar sig och sånt. Enligt IB är det en naturlag. Men, det borde bli mindre i diskussionssidor. Sen spelar det väl ingen roll om det står lite konstigheter i redigeringsläget i andras inlägg. Det är ju inget som någon annan än skribenten ska redigera ändå?--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.06 (CET)

(Redigeringskonflikt) Instruktioner avskräcker mig. Wikikoden lärde jag mig genom att redigera. Så enkelt är det. För övrigt diskuteras dess avskaffande på sikt. Eller är det överspelat? Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.04 (CET)

På sikt kommer den att försvinna lika säkert som gåspennan och typer. Det diskuteras inte här.--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.08 (CET)

Jag talar inte om vad som sker vid världens undergång och fall, utan om en framtid som går att överblicka. Företrädare för Wikimedia har lyft fram den dystopin. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.16 (CET)

Jag är rätt säker på att det är nödvändigt att ta fram alternativ för att Wikipedia inte ska skilja sig från andra plattformar. En av dessa, kanske VE + Flow, kommer att döda wikikoden. Inte som självändamål men för att den blir överspelad.--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.24 (CET)

Att dessa klart sämre system skulle göra koden överflödig tror jag inte på. Taxelson skriver initierat om de farhågor som finns på min användardiskussion. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 23.36 (CET)

Kanske inte. Då blir det något annat. Har du provat VE?--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 23.53 (CET)

Nej, det verkar vara alldeles för krångligt. Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2016 kl. 00.17 (CET)

De där <nowiki-taggarna kan nog finnas kvar, i vissa lägen. Det beror på hur man gör. Och det suger, men jag tror att de jobbar på det.

Jag tror inte att vi kan ordna Wikipedia efter dem som avskräcks av instruktioner. Jag tror på att försöka designa för att göra det enkelt för andra att göra rätt, men ibland behövs instruktioner också.//Hannibal (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.12 (CET)

Jag är inte emot bruksanvisningar per se. Det är bra att de finns, men här har jag aldrig behövt dem. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 22.16 (CET)

Vad är motiveringarna mot: Det blir skräpkod och det är inte löst hur göra indentering? Jag har svårt att se "jag gillar inte att det finns i artikelnamnrymden, då ska inte någon som gillar det få chansen att använda det på diskussionsidorna" som argument. Men det kanske det är. Är det nog för att hindra våra användare som bara använder VE i artikelnamnrymden att också få göra det på diskussionssidorna?--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 23.26 (CET)

Det var en märklig sammanfattning. Jag är som sagt försiktigt positiv. Jag ser inget flertal mot att erbjuda möjligheten. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 23.36 (CET)

Vad är det märkliga? Missat något?--LittleGun (diskussion) 14 mars 2016 kl. 23.53 (CET)

Att Du tolkar samtalet så att det finns en betydande motstånd mot att införa möjligheten. Det finns en stor skepsis mot själva regigeringssättet, men det är en annan sak. Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2016 kl. 00.13 (CET)

Det är dom argument som utgör ett problem som kommit upp, inte en tolkning av samtalets resultat. Det tänkte jag skulle komma nu. Jag förutsätter att de som tagit upp problemen anser att de finns.--LittleGun (diskussion) 15 mars 2016 kl. 00.34 (CET)

För diskussioner bör ett diskussionsverktyg som t.ex. Flow användas, inte Visual Editor. När det gäller metasidor har jag ingen åsikt. Jag redigerar aldrig i Meta-namnrymden. Men likt många andra så har jag en stark aversion mot Visual Editor. Den stoppar in osynlig skräpkod i artiklarna och den försämrar förståelsen för vad man håller på med. /ℇsquilo 15 mars 2016 kl. 07.44 (CET)

@Esquilo: Jag tror att LittleGun med meta-namnrymd avser alla namnrymder som inte är huvudnamnrymden, d.v.s. även den här som du redigerar just nu. Någon Meta: finns ju inte på denna wiki (se Wikipedia:Namnrymder). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 mars 2016 kl. 08.42 (CET)

Jag är positiv till LittleGuns förlag. det hindrar ju inte oss "gamlisar" att fortsätta som tidigare och öppnar upp för nya användare delta. Yger (diskussion) 15 mars 2016 kl. 08.50 (CET)

Kommer det alltså att vara förbjudet att plocka bort skräpkod i andras inlägg? På vilket sätt är det att visa dem bristande respekt? Tostarpadius (diskussion) 15 mars 2016 kl. 08.56 (CET)

Vem har påstått något sånt? Däremot ska ingen känna sig tvungen att städa i koden efter ett diskussionsinlägg för att det ligger skräp där. Det borde inte störa på samma sätt som i artikeltexten eftersom ingen annan normalt ska redigera i den.--LittleGun (diskussion) 15 mars 2016 kl. 11.05 (CET)

Med min WMSE-hatt (och med min Haxpett-hatt också) på är jag väldigt positiv till LittleGuns förslag om att slå på VE på alla namnrymder. I dom kurser jag håller för nybörjare på museer har VE underlättat enormt mycket, och skulle det gå att använda på projektsidor i Wikipedianamnrymden och på diskussionssidor skulle det göra det lättare för nya användare att interagera och bli en mer deltagande grupp i gemenskapen. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 15 mars 2016 kl. 09.22 (CET)

Wikipedia har blivit just en "hattfabrik" (ursäkta återanvändandet av din WMSE-hatt, Axel Pettersson (WMSE)) där fler och fler får sin lön genom det fria bidraget som alla andra står för. Projektet får bidrag med hjälp av den tid alla lägger ner på det och vissa hämtar ut lön från dessa bidrag. Inte alls rättvist, tycker jag. Att sen dessa "belönade" personerna ska få bestämma hur vi ska ha det är inte acceptabelt! 83.233.107.72 15 mars 2016 kl. 13.17 (CET)

Själv glädjer jag mig åt att ha varit med att skapa arbetstillfällen. Det har iofs inget med VE på diskussionssidor och metasidor att göra.--LittleGun (diskussion) 15 mars 2016 kl. 13.25 (CET)

Ett införande av Visual Editor på alla sidor är inget som hindrar den som vill fortsätta med wikikod att göra det. Det ger en valfrihet åt användarna, vilket bra. Och som Hannibal skriver ovan, det kan alltid slås av om det inte fungerar.--Historiker (diskussion) 15 mars 2016 kl. 20.41 (CET)

Hur hanteras arkivering, och hur söker man efter äldre inlägg? Min uppfattning av den här projektsidan är att systemet i dagsläget hanterar alla diskussionsinlägg på en och samma sida (likt Facebook) och där äldre inlägg är osynliga till dess att de rullas fram (via användarinput av något slag?). Ett arkiveringssystem som liknar det med wikitext är inplanerat, men ingen tidsplan finns. Det där låter lite oroande för oss som vill ha någon sorts översikt.--Paracel63 (diskussion) 16 mars 2016 kl. 20.41 (CET)

Paracel63: Låt oss hålla isär VE och Flow. Om vi bara begär att få möjligheten att använda VE i alla namnrymder förändras inga av våra befintliga arkiveringsrutiner. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 mars 2016 kl. 23.32 (CET)

@Ainali: OK. Lessen om jag blandade ihop det hela. VE har jag nu fått ökat förtroende för, så det är grönt för mig. Flow är dock fortfarande fullt med frågetecken.--Paracel63 (diskussion) 17 mars 2016 kl. 01.34 (CET)

För den som inte lagt märke till det: VisualEditor är redan aktiverad för namnrymderna Användare: och Kategori:.

Vill vi även aktivera VE i namnrymden Portal:? (Den är aktiverad på enwiki.) --Pipetricker (diskussion) 11 april 2016 kl. 13.02 (CEST)

Jag har för mig att portaler ofta har komplicerad layout, som jag antar VE inte klarar av. Nybörjare torde rätt sällan ha orsak att redigera portalsidorna, så att vara tvungen att använda wikikod är knappast något stort problem. --LPfi (diskussion) 11 april 2016 kl. 13.37 (CEST)

Teknisk och praktisk möjlighet i nuläget?

Wikipedia:VisualEditor/Återkoppling är en sida där man kan ge synpunkter på detta.

Klarar Visual Editor verkligen det som behövs på diskussionssidor, dvs signering och indrag med kolon? Jag har inte lyckats med det, men det kanske finns trix. (Man kan prova genom att låtsas att en sida i Användarnamnrymden, t ex ens egen sandlåda, är en diskussionssida, och försöka signera etc där.) /NH 18 mars 2016 kl. 23.23 (CET)

Jag funderade på om de nuvarande programvarorna överhuvudtaget tillåter att man aktiverar VisualEditor på diskussionssidor, och om det i så fall finns någon praktisk erfarenhet av detta. Jag antar att det rent tekniskt kanske vore möjligt att aktivera, men eftersom VisualEditor i nuläget inte ger möjlighet att signera att indentera kommentarer finns nog ingen poäng med det. Så ingen praktisk erfarenhet finns heller. Av ovanstående diskussion framgår att några skulle föredra en diskussionssidesanpassad Visuell Redigerare (som kan användas parallellt med wikikod) framför Flow, men WMF har inga sådana planer, vad det verkar.

Här är den information jag hittat om detta, i några gamla diskussioner:

• en:WP:VisualEditor/Feedback/Archive 2013 13#VE on talk pages (december 2013)
• mw:Talk:VisualEditor/Archive 1#VisualEditor on talk pages (september 2014)
• meta:User talk:LilaTretikov (WMF)/Archive 12#Visual editor for wikitalk (november 2015)

och som bonus för den tekniskt intresserade, en bloggartikel: Parsoid: How Wikipedia catches up with the web, om en del av den infrastruktur som gör det möjligt för wikitext och VisualEditor att samexistera, och även gör att man kan använda wikikod i Flow. --Pipetricker (diskussion) 24 mars 2016 kl. 21.27 (CET)

När jag läser diskussionen låter det som att det finns ett tydligt konsensus om att slå på VE i fler namnrymder. Jag föreslår att det så snart som möjligt görs på "Wikipedia:", "Användare:", "Portal:", "Kategori:". Någon som känner sig manad att aktivera?

Gällande diskussionssidorna så finns det en knapp för att signera inbyggt i VE. När man redigerar i VE och klickar på "Infoga" så finns det en knapp som kallas "Din signatur", så det borde gå att signera utan problem. Det går dock inte att testa och klicka på den när man är en artikel (smart nog!). Indrag med kolon verkar dock inte fungera, det blir i dagsläget "<blockquote><blockquote/> istället. Någon som vet om det går att ändra lokalt på en språkversion så att : i början av meningen fungerar som i wikitextläget? Jopparn (diskussion) 6 april 2016 kl. 17.42 (CEST)

Ja, slå på! Det vore toppen om indrag gick att ordna, vad jag förstått så ska det gå att få att fungera, men det är ganska vanligt att nybörjare inte gör indrag.--LittleGun (diskussion) 6 april 2016 kl. 18.17 (CEST)

Av rent intresse: hur sker en sådan påslagning rent praktiskt? Rasmus 28 6 april 2016 kl. 18.30 (CEST)

En begäran läggs in på phabricator:. Aktivera det i ovan nämnda namnrymder torde vara okontroversiellt. Själv trodde jag det redan var möjligt. -- Innocent bystander 6 april 2016 kl. 19.10 (CEST)

Har meny-alternativet "Din signatur" i Infoga-menyn funnits där länge, eller dykt upp nyligen? ... borde tyda på att möjligheten till diskussionsredigering inte har uteslutits. --Pipetricker (diskussion) 9 april 2016 kl. 12.49 (CEST)

Och svaret på den frågan är:

T53154 VisualEditor: Provide tool to insert signature in namespaces that need it

--Pipetricker (diskussion) 9 april 2016 kl. 14.14 (CEST)

Någon frågade nyss: "Why no Visual Editor on Talk Pages?" på en:WP:VisualEditor/Feedback och fick ett svar. Frågan har däremot inte tidigare tagits upp på WP:VisualEditor/Återkoppling, så jag har nämnt den här diskussionen där.

Relevanta aktiviteter på Phabricator:

T61818 Enable VisualEditor in all namespaces (tracking) (Closed, Invalid)

T100067 Enable VE in WP namespace on English Wikipedia (Closed, Declined)

--Pipetricker (diskussion) 9 april 2016 kl. 14.44 (CEST)

Invändningarna känns "invalid" när det kommer till sådant som användarsidor och kategorisidor. Att inte lägga in det i mall och modul-namnrymden är med all säkerhet en gott val. Men hur funkar det tex i Appendix-namnrymden på eswiki och i Draft-namnrymden? -- Innocent bystander 9 april 2016 kl. 15.29 (CEST)

VE är redan aktiverad för namnrymderna Användare: och Kategori:. VE på en:Draft-sidor verkar funka som för huvudnamnrymden. Appendix? Du menar es:Anexo:? --Pipetricker (diskussion) 11 april 2016 kl. 10.41 (CEST)

Jepp, de gånger jag har sett "es:Anexo:" diskuteras här, så har det översatts med "Appendix". -- Innocent bystander 11 april 2016 kl. 18.58 (CEST)

uttal till artiklar enligt IPA-systemet

Hej medwikipedianer! NE har, för inte så länge sedan, lagt till uttal till artiklar enligt IPA-systemet (bland annat uttal på städer). Är det möjligt för oss också att infoga uttal till artiklar eller är det för krävande? Vi kan egentligen bara kopiera och klistra in uttalen eftersom det inte berörs av upphovsrättslagen och är inte likgiltig med plagiat när det gäller uttalen enligt IPA-systemet i den omfattningen. Allas synpunkter och funderingar välkomnas. Mvh --Vannucci (diskussion) 8 april 2016 kl. 21.21 (CEST)

Uttalsanvisningar finns redan i många artiklar så det är nog bara att lägga in där det verkar behövas. --MagnusA 9 april 2016 kl. 11.10 (CEST)

Detta är en uppgift som jag anser vara störande för läsbarheten i en ingress. Vid behov kan det läggas i en faktaruta, men det bör inte göras slentrianmässigt. Inget för AWB således! Tostarpadius (diskussion) 9 april 2016 kl. 11.20 (CEST)

Att kopiera systematiskt kan bryta mot katalogskyddet. I många fall är det olämpligt att lägga in IPA-uttal, nämligen när ett etablerat svenskt namn eller försvenskad form av ursprungsnamnet har olika uttal beroende på (svenskspråkiga) talares bakgrund. För uttal på ursprungsspråket är IPA däremot bra, i synnerhet när det inte är uppenbart för en stor andel av läsarna. Om IPA belastar första stycket för mycket (såsom då flera alternativa namn är relevanta), kan namnen och uttalen hanteras i ett senare stycke. --LPfi (diskussion) 9 april 2016 kl. 11.43 (CEST)

Det är inte alltid särskilt lätt att avgöra vad som är ursprungsspråk. Är ursprungsspråket för denna plats lenape eller något annat? -- Innocent bystander 9 april 2016 kl. 12.11 (CEST)

Det var ett oförsiktigt ordval. Med ursprungsspråk i fråga om Turku avser jag här finska, inte ryska. Alltså: då vi upplyser om namnet på ett visst språk annat än svenska är det i allmänhet lämpligt att ange hur namnet ifråga uttalas på det språket. --LPfi (diskussion) 9 april 2016 kl. 19.55 (CEST)

Att ägna så mycket utrymme åt dessa uppgifter ser jag ingen anledning till. Det kan som sagt placeras i en faktaruta. I indledningen och brödtexten hör det inte hemma. Tostarpadius (diskussion) 10 april 2016 kl. 13.40 (CEST)

Det finns Propertys på WD att fylla i om ni vill också! -- Innocent bystander 11 april 2016 kl. 10.44 (CEST)

Vilken/vilka properties är det? /ℇsquilo 11 april 2016 kl. 20.38 (CEST)

d:Property:P898. En alias om "IPA" behövs nog där, eller kanske snarare ha det som label på denna property. -- Innocent bystander 11 april 2016 kl. 21.44 (CEST)

P443 uttal (ljudfil) finns också. Både P898 och P443 kan ges på olika språk. --Larske (diskussion) 11 april 2016 kl. 23.30 (CEST)

Geografiska förgreningar

Vi har fått ett stort antal dylika som endast består i en uppdelning mellan kommun och kommunhuvudort. Jag anser att det är ytterst olyckligt att båda skall behöva ha tillägg. Därför har jag medvetet avstått från att dela upp vid länkning, men märker nu att Maundwiki gör detta, vilket försvårar för framtiden om vi bestämmer oss för att göra på ett annat sätt. Ett exempel är Pleidelsheim i Tyskland. Där menar jag att orten bör ha företräde och att förgreningssidan troligen är onödig, men i annat fall bör stå under "olika betydelser". Denna fråga kan, om gemenskapen så vill, diskuteras i anslutning till botprojektet, men jag tog upp den här därför att jag menar att den är av så stor betydelse att fler än de närmast engagerade bör dras in. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2016 kl. 07.28 (CEST)

Så är praxis för Sveriges kommuner och orter, så jag ser inget skäl till att vi skulle ha någon annan praxis för andra länder. /ℇsquilo 5 april 2016 kl. 07.30 (CEST)

I vissa länder, exempelvis Nicaragua, anses kommunen böra äga företräde, så det är möjligt att lokala undantag bör medges. Frågan är också om ordet "kommun" bör stå inom parentes eller om konstruktioner likt de svenska är möjliga. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2016 kl. 07.42 (CEST)

Detta har diskuterats ett par gånger på projektsidan, bl.a. här, utan att konsensus nåddes för någon ändring. Lsjbot följer vår praxis att skilja på kommun och ort, men har som generell princip att inte försöka avgöra POMMF; den sätter särskiljningsled på alla platser med samma namn utan att ge någon av dem företräde. Att låta boten försöka göra POMMF-bedömningar kan väldigt lätt bli väldigt fel. Lsj (diskussion) 5 april 2016 kl. 09.44 (CEST)

Ja, men just därför bör vi tillsammans göra det. Detta rättande av länkar leder till att det måste ske innan de aktuella länderna behandlas, något som jag beklagar. Var samtalet skall äga rum är mindre intressant, men en bred diskussion bör föras. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2016 kl. 10.26 (CEST)

I Sverige och vissa andra länder är det absolut nödvändigt att skilja på kommun och ort. De allra flesta kommuner hos oss har en stor geografisk utbredning och innefattar i normalfallet ett flertal orter, varav en ofta har samma namn som kommunen. Många andra länder har helt andra strukturer och då består en kommun oftast bara av en enda ort. Att, som Esquilo förslår ovan, införa samma praxis för alla länder vore nog svårt. Frankrike har till exempel 36 569 kommuner. Att dubblera antalet artiklar för att göra en motsvarande uppdelning är troligen i det närmaste omöjligt. Däremot borde vi kunna börja med Finland. --Andhanq (diskussion) 5 april 2016 kl. 10.32 (CEST)

Ska vi alltid föredra artikelrubriker med suffixet "kommun" före (kommun) som särskiljningsled så blir konsekvensen att vi bör flytta artikeln om en stad i USA till City of Kansas City för det är dess fulla namn och så ser de flesta kommunnamn i USA ut. I mina ögon ser det väldigt O-pommfigt ut! Bedöm pommf varje land för sig! Om Svedala blir det enda land med denna form, så beror det kanske på att vi har ovanligt få kommuner här! -- Innocent bystander 5 april 2016 kl. 11.03 (CEST)

Problemet är alltså att vi har en så nitisk rättare av länkar till förgreningssidor, något som i normalfallet är positivt. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2016 kl. 11.11 (CEST)

Jag hävdar nog att "ort" i den definition som används i Sverige, åtminstone i wikipediaartiklarna, är ganska sällsynt i andra länder, dvs. ett visst område med ett visst avgränsat avstånd mellan bebyggda hus. I vilket fall som helst använder man sällan samma definitioner. Det handlar i stället antingen om kommuner i betydelsen moderna kommuner eller äldre städer eller enheter som i någon annan form utgjort en specifik avgränsad geografisk enhet. Byar i Sverige utgör ju exempelvis idag endast namnenheter hos lantmäteriet, men kan ju i någon mån ändå sägas utgöra enheter. Det kan vara områden som omfattas av någon form av samfällighet utan att för den sakens skulle vara kommuner. Nu är ju begreppet ort i sig tämligen luddigt, och det är ju ganska vanligt att våra ortsartiklar beskriver något helt annat än SCB-orten som de sägs beskriva. I allmänhet tycker jag, så vida det inte finns extremt mycket information i wikipediaartikeln att "orten" eller "kommunen" utifrån olika definitioner kan omfatta olika områden och att båda beskrivs i samma artikel.FBQ (diskussion) 5 april 2016 kl. 11.51 (CEST)

Eftersom strukturerna är så olika i olika länder så kan vi nog inte använda en och samma "mall" rakt av. I länder där kommunerna snarare är "regionala" än "lokala" enheter (kommuner i Norden kan ju ytmässigt vara stora som länder på kontinenten) bör vi använda den standard som hittills gäller för kommuner/orter i Danmark, Norge och Sverige (och kanske några till som jag inte har full koll på). För många andra länder kan det räcka med en gemensam artikel, eftersom kommunen ofta bara omfattar en ort med närmaste omland. --Andhanq (diskussion) 5 april 2016 kl. 12.59 (CEST)

Instämmer med Andhanq. Vi bör också ta hänsyn till skillnader inom länder, Habsburg omfattar bara en enda by och kan omöjligtvis delas på flera artiklar utan överdriven snuttifiering, men Glarus är en storkommun där en separat artikel om huvudorten kan vara motiverad. Att skapa separata artiklar i samtliga förekommande fall försämrar för läsarna som måste läsa två nästan identiska artiklar om i stort sett samma sak för att få hela bilden. //Essin (diskussion) 5 april 2016 kl. 13.13 (CEST)

Jag antar att det är möjligt för Lsjbot att följa olika mönster för olika länder, och då är det ju bra om man fattar beslut innan artiklarna för ett visst land skapas. För de länder vi inte har tillräcklig sakkunskap om eller om vilket inget beslut fattats i tid tror jag nuvarande system är bra. Jag ser inte problemet med att skapa artiklar med särskiljningsled för att i efterhand eventuellt flytta undan förgreningssidan och flytta den ena betydelsen till namnet i grundform. Länkar till den specifika betydelsen kommer ju då att automatiskt vid behov omdirigera till rätt sida.

Jag ser det inte heller som ett stort problem att ha skilda artiklar för ort och kommun också i de fall där de sammanfaller. Artikelunderhåll med bot (nyare befolkningssiffror etc.) och iw sköts mycket lättare (läs: med mindre risk för fel) om artiklarna är separata. För orter/kommuner som är tillräckligt intressanta för att underhållas för hand kan man ha specialarrangemang (lämpligen så att grundformen av artikelnamnet beskriver båda och hänvisas till från de separata artiklarna), annars får läsaren läsa båda.

--LPfi (diskussion) 5 april 2016 kl. 13.37 (CEST)

Att vi i alla länder ska skilja på kommun och ort är troligen inte meningsfullt. Det är viktigt att ha artiklar om varje lands administrative indelning och om ort är ett lokalt begrepp skilt från den lägsta administrativa nivån innan artikelnamnet skapas och det skapas när förgreningssidan skapas av boten. Kanske ha hjälp från någon som skriver om det landet på det lokala språket. Arbetsbördan att fixa i efterhand om det inte är bot jobb övergår nog den tillgängliga arbetskraften så jag tror besluten bör tas innan artiklarna skapas. Maundwiki (diskussion) 5 april 2016 kl. 14.40 (CEST)

Eftersom boten måste jämföra alla världens ortnamn mot varann för att generera särskiljningsled, så skapades artikelnamnen för hela världen i förväg innan boten började köra på allvar i höstas. Vi hade flera diskussioner om namngivning på projektsidan i samband med provkörningar kring förra sommaren, innan boten genererade den namnlista som nu används. Lsj (diskussion) 11 april 2016 kl. 23.14 (CEST)

Det är bra att det diskuterades, men uppenbarligen var diskussionerna inte tillräckligt djupgående, och deltagarna antagligen inte tillräckligt representativa för alla som skulle komma att beröras. Konsensus kan som bekant förändras, och det förväntar jag mig att Lsjbot ska kunna hantera. Som Maundwiki skriver ovan är det inte görbart att gå igenom allt för hand inom överskådlig tid. //Essin (diskussion) 13 april 2016 kl. 00.09 (CEST)

Det var främst Finland och Nederländerna som jag hade i tankarna. Där är indelning huvudsakligen som i Sverige. I de fall där kommunen bara omfattar en ort och orten utgör den största delen av kommunens yta ser jag ingen anledning att ha en separata artiklar. /ℇsquilo 5 april 2016 kl. 16.33 (CEST)

Jag stöder fullt ut tanken att ha separata artiklar för all världens kommuner. Det är onödiga särskiljningsled som jag hoppas att vi kan rensa ut. Tostarpadius (diskussion) 8 april 2016 kl. 06.44 (CEST)

Aktivitet i projekt

För ett tag sen ställde jag en fråga på Malldiskussion:Aktiva projekt om hur man avgör aktivitet i projekt. Kopplat till det, och till kemidiskussionen ovan, började jag fundera på vilken funktion deltagarlistorna på projektsidor fyller. På många projekt inom de ämnesområden där jag redigerar mest domineras deltagarlistorna av användare som skrev upp sig mellan 2005 och 2010, och med stor sannolikhet inte bidragit de senaste åren. Som mått på antalet aktiva, eller förslag på personer att kontakta för att samarbeta med, är sådana listor ganska meningslösa. Jag skar lite i deltagarlistan på Projekt kemi, men det känns samtidigt lite elakt...

Inom en del områden, t ex fysik, där jag är intresserad men inte så kunnig, brukar jag ställa frågor på projektdiskussionssidan och hoppas på att de som kan svara har bevakat sidan. Det funkar ibland men inte alltid.

Wikipedia:Projekt Kanada har aldrig haft någon lista över deltagare men har varit aktivt ändå. Är det vägen framåt, att fokusera på gemensamma resurser och övergripande diskussioner? //Essin (diskussion) 13 april 2016 kl. 21.31 (CEST)

Jag tror det. Om en ändå av någon anledning vill ha med någon slags deltagarlista, så skulle jag be deltagare använda en för projektet relevant hashtag i sina redigeringssammanfattningar och sedan regelbundet lägga upp en lista på vilka användare som använt den hashtagen den senaste veckan/månaden/tidsintervallet med hjälp av social search. Plrk (diskussion) 13 april 2016 kl. 22.59 (CEST)

Högsta domstolens beslut i BUS vs Wikimedia Sverige-målet

Idag fick vi dåliga nyheter. Högsta domstolen väljer att gå på BUS linje gällande bilder på offentlig konst online, och mer specifikt Wikimedia Sveriges tjänst Offentligkonst.se som använder bilder från Wikimedia Commons. Det innebär också att panoramafriheten inskränks och att det offentliga utrymmet krymps. Det är en stor förlust för Wikipedia.

Nu börjar därmed ett intensivt arbete med att påverka våra förtroendevalda att ändra den omoderna och problematiska paragraferna i lagen. Om ni håller med om problematiken så hjälp gärna till att lyfta frågan så mycket ni bara kan!

Några matnyttiga länkar:

• Länk till beslutet.
• Länk till Wikimedia Sveriges pressmeddelande
• Länk till tidslinje

Anna Troberg (WMSE) (diskussion) 4 april 2016 kl. 11.16 (CEST)

Usch! Dum dom. Se också c:Commons:Deletion requests/Template:FoP-Sweden. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 12.31 (CEST)

@Anna, "BUS", vad är det för något? – Aha, Bildupphovsrätt i Sverige (BUS), från Wikipedia, den fria encyklopedin. Se BUS#Rättsfall och uppgörelser. --Pipetricker (diskussion) 4 april 2016 kl. 12.53 (CEST)

Ta bort alla bilder på byggnader där arkitekten ännu inte varit död i 70 år som omedelbar markering? Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 13.18 (CEST)

Det tycker jag inte. Detta bör skötas via Commons där de bör tas bort. Ser gärna att någon insatt i fallet uttalar sig om beslutet är tillämpligt även på byggnader. --افيراتير (diskussion) 4 april 2016 kl. 13.46 (CEST)

Jag ser fler egendomligheter i domen som gör jag absolut rekommenderar vi tar det lugnt. HD gör stor åtskillnad på enstaka bild som sprids begränsat och en databas som spritts till alla. Och här verkar det som de inte fattar vad commons etc är. Men om det är den medvetna satsningen offentlig konst de vill åt kanske de enstaka bilderna upplagda av olika individer är OK? Yger (diskussion) 4 april 2016 kl. 13.58 (CEST)

HD gör skillnad mellan vykort och databaser. Man verkar mena att vykort är något som bara sprids i liten omfattning. I en digital miljö ställer sig saken annorlunda enligt HD. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.17 (CEST)

Problemet är väl att Commons är en stor bilddatabas och att man inte får stoppa in bilder i stora bilddatabaser. I och med att man inte får stoppa in bilder i stora bilddatabaser, är inte bilderna fria. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 14.08 (CEST)

Jag anser inte det utan vidare går att dra den slutsatsen. Jag kan lika väl tolka att wmse måste betala BUS om de vill ha kvar den databas de jobbar med. Men om jag jobbar med en bild (som jag lagt upp på commons) så är min satsning så liten att den inte faller inom domen.Yger (diskussion) 4 april 2016 kl. 14.11 (CEST)

Nå, bilderna, om de raderas från Commons, går ju att återskapa om lagstiftningen ändras. Finns planer på att undersöka vad som kan göras på EU-nivå, @Användare:Anna Troberg (WMSE):? Riggwelter (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.25 (CEST)

På vilket sätt skulle vara juridiskt korrekt att återskapa bilderna (förutsatt radering)? hallabro (disk. | bidrag) 4 april 2016 kl. 16.29 (CEST)

Om lagstiftningen ändras ("tillbaka").--LittleGun (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.36 (CEST)

Jag kan inte se annat än radering. Bilder på commons ska vara så fria att de får användas på en webbsida som offentligkonst.se, och det är inte bilder på nyare konstverk enligt domen. I avgörnadet står att det dessutom gäller i icke-kommersiellt syfte, vilket jag trodde de skulle acceptera. Jag tänker begära borttagning av mina bilder i varje fall.--LittleGun (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.36 (CEST)

Inte heller jag ser någon annan möjlighet än radering av filerna på Commons och det inkluderar då arkitektur. Däremot håller jag med Yger om att HD:s dom är underlig. Det är otydligt när 'Wikimedia' betyder WMF, Wikimedia Commons eller WMSE. Det är också otydligt när 'databasen' betyder Wikimedia Commons eller WMSE:s databas. Frågan här handlar om överförande till allmänheten och som jag förstår det är det WMF som genom sina databaser står för det. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.42 (CEST)

Jag är orolig vi lägger in mer i domen än vad den egentligen betyder. Jag ser HD har sett detta som om BUS krav på WMSE är korrekta eller ej, och där har HD sagt ja. BUS krav har inget med commons eller arkitektur att göra eller skillnaden på en indvid laddar upp eller en organisation. personligen anser jag vi skall uppmuntra WMSE teckna ett avtal med Bus och sedan crowdsourca kostnaden. jag anser inte domen skal tolkas att ingen bild med offentlig konst får lägga upp på Internet, inte heller att denna dom som avser en organisation som gör en sak även gäller när en individ gör samma sak. Vi bör studera BUSs krav igen mer detaljerad överdramatisera själva domenYger (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.50 (CEST)

Precis! BUS har inte stämt WMF, HD har svarat som om de gjort det. HD:s svar verkar mer handla om Wikimedia Commons än om Offentligkonst.se Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.55 (CEST)

I en blänkare sist i Dagens Eko kvart i fem hade BUS klagat på "företaget" Wikimedia Sverige. Jag tror det är viktigt för Wikimedia Sverige att förtydliga detta, så att media inte fortsätter säga fel. Riggwelter (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.03 (CEST)

Det är viktigt att komma ihåg att HD:s utslag bara gäller fallet BUS vs. WMSE om sajten offentligkonst.se. Eventuella effekter på bilder på Commons är än så länge bara potentiella och teoretiska. /ℇsquilo 4 april 2016 kl. 17.05 (CEST)

När Högsta domstolen förklarar "..att bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt är begränsad tillavbildningar, inte ger Wikimedia rätt att från sin databas med fotografier av konstverk, stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus, överföra verken via internet till allmänheten. Huruvida förfogandet sker i kommersiellt syfte saknar betydelse." Hur skall bestämmelsen då kunna ge mig den rätten, eller ge Wikipedia den rätten? Var och en gör såklart som man vill, min tolkning är HD kom fram till att Sverige inte har motsvarigheten till Freedom of Panorama.--LittleGun (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.10 (CEST)

Om jag förstått ursprungsfrågan rätt så handlar tingsrättsprocessen om huruvida WMSE får göra bilder som finns på Commons tillgängliga för allmänheten via offentligkonst.se. HD har däremot svarat på frågan om Wikimedia Foundation får göra bilder tillgängliga för allmänheten via Wikimedia Commons, och svarat nej på den senare frågan. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.16 (CEST)

Jag ser ingenstans i domen att HD satt sig in i skillnaden på "databasen" offentlig konst och Commons. Den saknar överhuvud taget reflektioner över ställen som Flickr Instagram etc. Jag tolkar de enbart utgått från texten som stått i stämningen och inte lagt till någon kunskap eller insikt om hur verkligheten ser ut. En lagstiftare skulle däremot absolut göra det.Yger (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.21 (CEST)

Om vi inte kan ha bilder som illustrerar artiklarna om offentliga konstverk så är det ingen idé att ha artiklar om dem. Jag föreslår därför att samtliga artiklar om offentliga konstverk raderas. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 4 april 2016 kl. 17.22 (CEST)

Och om konstnärerna inte har några publicerade konstverk man kan se annat än via dem själva borde väl också artiklarna om konstnärerna anses "orelevanta" och raderas. --افيراتير (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.25 (CEST)

Det finns onekligen en poäng i detta. Jag tror inte det är i konstnärernas intressen att utestängas från Wikipedia. dnm ^{(d | b)} 4 april 2016 kl. 23.23 (CEST)

Jag hoppas att ni är sarkastiska... Artiklar som bara kan källbeläggas genom att gå och titta på konstverken eller genom att studera foton av dem bör vi inte ha oavsett, och finns andra källor är artiklarna lika giltiga med som utan bild. Konstnärernas egenintresse av att "synas på Wikipedia" (som inte automatiskt sammanfaller med Wikipedias intresse, men just här verkar göra det) påverkas ändå av ett bildförbud: artiklarna blir mindre läsvärda, och kanske lockas färre att skriva nya artiklar om offentliga konstverk. //Essin (diskussion) 5 april 2016 kl. 09.57 (CEST)

Det är inte så ofta man ser domar från HD som borde skickas tillbaka med vändande post, då det är uppenbart att HD inte förstått frågan, men då och då händer det. Dessvärre händer det alltför ofta när det gäller just ny teknik, och inte sällan avseende upphovsrätt. Att HD onekligen besvarar en fråga kring något WMSE gör med att invända mot hur WMF gör är inte intressant när det gäller följderna. Följderna finns i det stycke LittleGun citerar ovan, och blir i sin essens: Undantaget gäller inte avbildningar som överförs via internet till allmänheten. Punkt. FoP är död tills lagen ändras. //Romulus74 (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.23 (CEST)

Att HD uppenbarligen blandat ihop parterna borde väl vara rättegångsfel med följd att saken får prövas på nytt? Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.38 (CEST)

Menar du att rättegångsprocessen bör ogiltigförklaras? Jag tycker att det är väldigt oklart vad som är otillåtet. Innehavare av databaser, t.ex. Commons, får inte överföra verk till allmänheten över Internet, men vad gäller annan överföring till allmänheten? Begreppet "överföring till allmänheten" är ett omfattande begrepp som bland annat omfattar Internet, radio och television. Är det tillåtet att lägga in en enstaka bild av ett konstverk på en personlig blogg, eller att visa upp det i en utsändning på SVT? --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.59 (CEST)

Ett stadgande som borde kunna vara tillämpligt är RB 59:1 1 stycket 2 punkten: "om domen givits mot någon, som inte har varit rätteligen stämd och inte heller har fört talan i målet, eller genom domen någon, som inte har varit part i målet, lider förfång," HD:s dom verkar handla om WMF mer än WMSE. WMF lider också förfång genom den.

Högsta domstolen förklarar att bestämmelsen [...], inte ger Wikimedia rätt att från sin databas med fotografier av konstverk [...] överföra verken via internet till allmänheten.

Min tolkning av HD:s dom:

Högsta domstolen förklarar att bestämmelsen [...], inte ger [Wikimedia Foundation] rätt att från sin databas [Wikimedia Commons] med fotografier av konstverk [...] överföra verken via internet till allmänheten.

Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.11 (CEST)

Där tror jag du har fel. Den bör nog tolkas som Högsta domstolen förklarar att bestämmelsen [...], inte ger [Wikimedia Sverige] rätt att från sin databas [Offentligkonst.se] med fotografier av konstverk [...] överföra verken via internet till allmänheten. Däremot ser jag resonemanget fullt tillämpbart på liknande talan mot Wikimedia Foundation. Onekligen ett trist prejudikat. Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.06 (CEST)

Offentligkonst.se innehåller väl bara länkar till bilder på Commons? Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 20.09 (CEST)

Se även sid. 2 i beslutet: "Det är också allmänheten som förser databasen med bilderna genom att ladda upp sina fotografier där." Såvitt jag vet är det endast databasen Wikimedia Commons som allmänheten kan förse med bilder genom att ladda upp sina fotografier där, medan databasen Offentligkonst.se saknar den funktionen. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 22.52 (CEST)

Enligt domen är det inte okej att göra det med några bilder som överförs på något sätt. Men HD och BUS hävdar själva att det inte var det frågan gällde men det är svaret på en annan fråga. Minst sagt snårigt. /Hangsna (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.01 (CEST)

Edaen: Nästan korrekt, det finns bara filnamn i WMSE:s databas. Filnamnen används till att skapa länkar till bilderna "on the fly" och "hotlinka" bilderna. Varken bilder eller länkar finns alltså lagrade i WMSE:s databas, se även wmse:Offentligkonst.se/Teknisk dokumentation/Databas. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 5 april 2016 kl. 10.36 (CEST)

Stödjer radering av samtliga artiklar om svensk offentlig konst. Utan bilder är artiklarna som sagt värdelösa, och en textbeskrivning är väl i sig en avbildning. Så låt upphovsrättsinnehavarna få sin vilja igenom och låt dem försvinna från internet. Kolbasz (diskussion) 10 april 2016 kl. 03.27 (CEST)

Artikeltext och bilder är släppta för fri användning av skaparna och de tillfälle värde. Det finns heller ingen legal grund för någon radering, så radering kan inte komma ifråga. Radering är inte något som sker efter tyckande.Yger (diskussion) 10 april 2016 kl. 05.17 (CEST)

Radering sker enbart baserat på tyckande. Jag tycker detta är reklam, "orelevant", ointressant, dåligt skrivet o s v och rader därför det. Håller med om att artiklar utan bilder är värdelösa. För er som gillar att diskutera "relevans" så tycker jag den starkt kan ifrågasättas för saker som inte ens får avbildas på nätet hur som helst, hur ska man kunna veta hur många som går och tittar på nån pryl utställd nånstans. Det blir inte mer betydande än en egenutgiven bok. Författare till egenutgivna böcker anses "orelevanta", då borde också konstnärer till konst som bara står nånstans också vara "orelevanta". --افيراتير (diskussion) 10 april 2016 kl. 09.09 (CEST)

Ni verkar över huvud taget inte ha satt er in i vad HD:s dom innebär. Till och med BUS själva säger ju att det inte är olagligt för privatpersoner att ladda upp bilder på konstverk på nätet. Det som domen förbjuder är en systematisk sammanställning av bilder i en databas. Därför är min tolkning att det är artiklar som Lista över offentlig konst i Göteborg som bör raderas, inte bilderna. /ℇsquilo 10 april 2016 kl. 06.44 (CEST)

Vad gäller för kategorisering då Esquilo? Den som kategoriserar en bild som hen laddar upp på Commons bidrar till en systematisk sammanställning som till exempel den här eller den här. Den sammanställningen finns kvar även om kategorisidan raderas så länge som inte kategoriseringen tas bort från alla bilder som avbildar konstverk. --Larske (diskussion) 10 april 2016 kl. 08.22 (CEST)

Offentligkonst.se och våra listor över offentlig konst per kommun innehåller mycket mer information än Commons kategorisering. Det var exakt det som HD tog fasta på. Sammanställningar som innebär ett "icke obetydligt kommersiellt värde". /ℇsquilo 10 april 2016 kl. 09.26 (CEST)

Inga förhastade åtgärder som radering av artiklar bör vidtagas. Visst har illustrationer en viktig funktion, men beskrivande text är inte meningslös. Demonstrativt agerande ser vi själva allvarligt på och det skall undvikas även i detta sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 4 april 2016 kl. 17.27 (CEST)

Jag håller med. Men det kan finnas poänger att som en (planerad, icke-förhastad) protestaktion radera artiklarna under en begränsad tid. Fast jag tror dessvärre att det skulle passera ganska obemärkt.--4 april 2016 kl. 17.31 (CEST)

Vi kommer härnäst att konsultera våra advokater och Wikimedia Foundation och se vilka vägar som finns kvar, och hur långtgående det här bör tolkas. Högsta domstolen har nu fattat sitt beslut gällande de frågor som lyftes dit, men det är Tingsrätten som kommer att fälla sin dom i målet, vilket troligtvis kommer att ta några månader. Vi kommer även att behöva börja fundera hur vi som rörelse kan påverka lagstiftarna. John Andersson (WMSE) (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.09 (CEST)

Som John skriver ovan, så kommer vi nu att låta advokaterna och WMF titta närmare på detta, beträffande hur det bör tolkas och hur vi går vidare. Det finns ingen anledning till några förhastade åtgärder beträffande radering av bilder, utan vi låter dem ligga kvar. Hur WMSE kommer att agera får vi återkomma om.--Historiker (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.49 (CEST)

Edaen: Upphovsrättslagen 24 § skriver uttryckligen att det är tillåtet att ta bilder på byggnader: "Byggnader får fritt avbildas. Lag (2005:359)". -- [ jiˈesˌdeːo ] 4 april 2016 kl. 18.42 (CEST)

Ta bilder på, men det är något helt annat att göra dem fria för allmänheten. Jag håller med om Stefan2 och Edaen slutsatser. Domen är ett prejudikat och det kommer säkerligen hänvisas till den i liknande fall. HD gör en allmän analys om vad som gäller och lär inte ha blandat ihop parterna. Gissar att Wikimedia Sverige bara har förkortats till "Wikimedia". Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.52 (CEST)

Och offentliga konstverk får också avbildas enligt samma paragraf, men nu har alltså HD bestämt att rätten att avbilda verk inte innefattar rätten att skapa stora bilddatabaser som sprids över Internet, t.ex. Commons. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.53 (CEST)

@Jsdo1980: Det är tillåtet att avbilda byggnader och statyer. Frågan här handlar om överföring till allmänheten. @Stefan2: Det är nog inte storleken på databasen som har betydelse utan storleken på den möjliga publiken via internet. Redan att lägga upp en enstaka bild på ett skyddat konstverk inkräktar på upphovsmannens rätt att ensam göra verket tillgängligt. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.27 (CEST)

Nu har upphovsrättsjurister svalt nyheten och börjat kolla med uttalanden. Fotosidans jurist Catharina Ekdahl påpekar att domen gäller just databasen offentligkonst.se. "I Wikimedias fall finns en systematisk samling av offentlig konst vilket gör att samlingen får ett större värde (detta är något som HD lyfter upp)." En generell bilddatabas som Commons eller Flickr omfattas inte nödvändigtvis. /ℇsquilo 4 april 2016 kl. 19.25 (CEST)~

Nej, precis, men risken finns att - efter den här domen - att WMF stäms för commons och att då det hänvisas till HD:s dom i detta fall angående tolkningen och de generella slutsatserna. Vill WMF undvika det i framtiden och vidta åtgärder nu eller vänta och se får de avgöra. Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.32 (CEST)

Justitierådet Lars Edlund uttalade sig i dagens Kulturnyheterna på SVT, men ville inte uttala sig om konsekvenserna för Facebook och Instagram, då det inte var uppe i detta avgörande.--Historiker (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.44 (CEST)

@Obelix: Du skriver här ovan "Gissar att Wikimedia Sverige bara har förkortats till "Wikimedia"." Mycket anmärkningsvärt att HD har en så pass oprecis dom som innebär gissningar och antagande. --Allexim (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.51 (CEST)

Näe, det framgår ju i stycke ett att de menar Wikimedia Sverige: Wikimedia Sverige är en ideell förening som bl.a. driver en webbplats och en databas som innehåller bilder av konstverk placerade på allmän plats utomhus. Databasen är fritt tillgänglig för allmänheten utan kostnad. Det är också allmänheten som förser databasen med bilderna genom att ladda upp sina fotografier där. Syftet är att tillhandahålla en öppen databas av offentlig konst i Sverige som kan användas av bl.a. allmänheten, utbildningsväsendet och turistnäringen. Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 20.02 (CEST)

Ok, det blir väldigt hypotetiskt men hur kan en sådan här dom påverka exempelvis Google Street View? Behöver dom blurra alla offentliga konstverk i Sverige där konstnären inte varit död i 70 år? --AHA (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.59 (CEST)

Min personliga tolkning inte alls. Det central här att HD uppfattat det är Wmse syfta att underhålla en sådan databas. När det är en sidoeffekt av en bild påverkas det inte av denna dom.Yger (diskussion) 4 april 2016 kl. 20.17 (CEST)

Här är förresten BUS pressmeddelande. Obelix (diskussion) 4 april 2016 kl. 20.47 (CEST)

Den finns också, tillsammans med mycket annat, under "Länk till tidslinje" överst i tråden. --Larske (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.01 (CEST)

En bild från Belgien och en från Sverige, två länder där panoramafriheten har vissa begränsningar.

Och här till höger är ett par bilder, för att sätta in det här fallet i ett sammanhang. --Paracel63 (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.14 (CEST)

Condoleances from Estonia

Hi. Condolences from Estonia. As we're running a campaign to establish Freedom of Panorama in Estonia, what just happened in Sweden is very important for us, too. We're going to bring this up in our local media, to show that Freedom of Panorama has to be established clearly, for one can't just hope people will have common sense, because they won't. But for that, it would be best if we knew a little more about the consequences and your plans. Can someone tell me, please, whether you are going to try some sort of appeal (there should be some possibilities if you rely on the conflict with the Infosoc directive), propose a change in the law (like it has been done successfully by Wikimedians in Armenia and Russia, and currently in France, Estonia, Belgium, and Latvia), or just give up and take down all pictures of Swedish public art from Commons and other wikiprojects? Thanks! --Oop (diskussion) 4 april 2016 kl. 16.10 (CEST)

Mig som individ vid uppladdning

Påverkar detta mig som en fotograferande individ och bilder jag personligen har laddat upp? Jag har ju laddat upp bilder på konst och sagt att jag släpper dessa fritt. Har jag då begått ett upphovsrättsbrott? Bör jag personligen anstränga mig för att få "mina" bilder raderade om det är jag som ansvarat för att jag gjort rätt? /Hangsna (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.02 (CEST)

Nej! Det här handlar om överföring till allmänheten. Det är WMF som är i farozonen. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.12 (CEST)

Om man laddar upp en bild på nätet, överför man den till allmänheten. Användare:Hangsna har överfört de bilder han laddat upp på nätet till allmänheten. Nu tycker jag dock att det är oklart exakt vad som är olagligt. Det är olagligt att överföra en hel databas till allmänheten, men Hangsna har bara spridit enstaka bilder, och jag vet inte om även detta är olagligt. Det finns alltid en risk att en konstnär eller arkitekt stämmer en användare som laddat upp en bild på Commons, och jag tycker att det är oklart hur domstolen i så fall skulle döma. Om domstolen skulle bedöma att du brutit mot lagen, tvingas du betala "skälig ersättning" enligt 54 § upphovsrättslagen. Om du personligen anstränger dig för att få bort materialet, kanske det påverkar huruvida det var uppsåtligt eller med grov oaktsamhet enligt andra stycket i samma paragraf, vilket påverkar ersättningsnivån till upphovsmannen. Om domstolen däremot skulle bedöma att du inte begått något brott alls, torde du inte behöva anstränga dig för att få bort några bilder. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.42 (CEST)

Jag ser det som att jag (när jag laddar upp det till commons) säger, "denna (av)bild(ning) har jag rätt att slippa fritt under denna licens som bland annat innefattar att allt får göras med den". Om jag då inte har den rätten att släppa filen så fri så begår jag ju ett upphovsrättsbrott. /Hangsna (diskussion) 4 april 2016 kl. 18.49 (CEST)

Man laddar inte upp en bild på nätet utan till Wikimedia Commons. Det är sedan WMF som gör bilden tillgänglig för allmänheten. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.20 (CEST)

Dessvärre har möjliggörandet som sådant haft juridiska konsekvenser tidigare via medhjälp till upphovsrättsbrott. Nej, det är inte troligt eller logiskt att Hangsna skulle råka ut för det, men det är rent praktiskt inte omöjligt. //Romulus74 (diskussion) 4 april 2016 kl. 19.39 (CEST)

Är det tidningsbudet som gör sig skyldigt till förtal om en journalist talar frispråkigt i en tidning? -- Innocent bystander 4 april 2016 kl. 21.05 (CEST)

Nej, det är ansvarig utgivare. Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.10 (CEST)

Wikimedia Commons saknar dock ansvarig utgivare, så där är det istället den som laddat upp bilden som är ansvarig för den. Dessutom säger BBS-lagen att någon måste plocka bort material som strider emot vissa lagar, bland annat upphovsrättslagen. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.17 (CEST)

Ptja, en spridare av ett nummer av en VAM-tidning har dömts för uppvigling så omöjligt är det inte. (Malmö tingsrätt B 1035/94. Ej överklagat.). //Romulus74 (diskussion) 4 april 2016 kl. 21.22 (CEST)

Jag måste ha missat vad det är som gör att svensk lag gäller? Om jag tar en bild när jag är i Sverige, åker hem till USA och laddar upp bilden där? Ghostrider ♠ 4 april 2016 kl. 23.23 (CEST)

Jag med. Vem är det som överför verket till allmänheten? I saken mellan BUS och WMSE är det väl givet att det är WMSE, men annars, är det uppladdaren till Commons eller WMF? Edaen (diskussion) 4 april 2016 kl. 23.33 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Svensk lag gäller för användare som befinner sig i Sverige. Var bilden är tagen spelar ingen roll; svensk lag gör ingen skillnad på svenska och utländska konstverk. Om en användare befinner sig i utlandet, är det mindre sannolikt att svensk lag är tillämpbar. Se dock NJA 2012 s. 483 där ett norskt företag kunde åtalas i svensk domstol för en bild på en norsk internetsida i och med att sidan var tillgänglig i Sverige.

Enligt 5 § 3 st. i BBS-lagen måste de som har "uppsikt över tjänsten" (Wikipedia) se till att radera sådant som strider mot vissa svenska lagar (bland annat upphovsrättslagen) så snart de upptäcker det. Det är väl inte helt osannolikt att alla Wikipedias administratörer som är bosatta i Sverige är att betrakta som personer som har "uppsikt över tjänsten", så även om du kanske kan ladda upp material utan att råka illa ut, måste nog administratörerna radera det för att inte de själva ska råka illa ut. --Stefan2 (diskussion) 4 april 2016 kl. 23.39 (CEST)

Nej administratörer har inte denna typ av juridiskt ansvar. Jag vädjar igen att inte göra personliga gissningar och spekulationer till fakta. Låt WMSEs jurister se över det hela och komma med utlåtande vad det hela innebär.Yger (diskussion) 5 april 2016 kl. 04.30 (CEST)

En (fransk?) administratör avsade sig administratörsrollen efter att franska skyddspolisen (?) tvingat honom att radera information om en anläggning. Informationen torde sedan ha återställts av andra och spridits i många fler språkversioner. (Ledsen att jag inte minns detaljerna.) Jag skulle uppmana den som känner sig tvungen att på eget bevåg radera bilder att i stället avstå från administratörsrollen.

Detta om vilken jurisdiktion som gäller är knepigt. Om någon på riktigt vet vore det bra att komplettera Commons:Copyright eller relaterade sidor. Vad jag förstått ger Bern-konventionen viss rätt att ignorera lagstiftningen i tredje länder. I Bernkonventionen finns en definition av ursprungsland, som torde ha betydelse för vilka jurisdiktioner som är relevanta. Annars borde man varje gång man publicerar något på nätet utan en entydig upphovsrättsägares uttryckliga tillstånd kontrollera lagstiftningen i alla världens länder, eller åtminstone de länders som man kan tänka sig besöka eller som har utlämningsavtal med sådana länder. I det här fallet rör det sig ju oftast om svenskar som laddar upp bilder av svenska verk. För dem torde svensk lag entydigt gälla. Commons är i USA, men man har valt som policy att respektera ursprungslandets lagstiftning.

HD:s beslut gällde databasen, inte enskilda bilder, och byggde på det stora värde databasen skapar. Däremot kan resonemanget om att spridning inte nödvändigtvis omfattar rätt till överföring över Internet ge en fingervisning om hur HD kan komma att se på webbpublicering i allmänhet. Att man hade ett långt resonemang om olika parters intressen (inklusive allmänintresset) kan tyda på att HD skulle tillåta privata Facebookbilder.

--LPfi (diskussion) 5 april 2016 kl. 12.42 (CEST)

Commons

Jag kan fortfarande inte tolka annorlunda än vad Romulus74 gör här:[5] och BUS gör i sin pressrelease:[6]. Det vill säga att bilder på (nyare) konstverk i Sverige inte får publiceras på internet av någon utan tillstånd eller avtal med BUS eller motsvarande. Men även om man hävdar att domen bara handlar om databaser och föreningar och företag så ligger bilderna på Commons. Och som jag uppfattar Commons licenser så ska bilderna få användas för att göra en karta med bilder på konstverk som på offentligkonst.se, även för föreningar och företag. På commons ansvarar varje uppladdare för att de följer licensen. Jag tänker därför begära radering, sen får jag se hur administratörena där gör. De kan ju faktiskt neka, fast jag tvivlar på det.--LittleGun (diskussion) 5 april 2016 kl. 07.45 (CEST)

Som sagt. Frågan handlar om tillgängliggörandet. Inte uppladdandet. Du bryter inte mot någon regel genom att ta ett foto och knappast heller genom att ladda upp det till Commons. Du är inte part i det här (annat än som intressent i Wikimedia-projekten). Edaen (diskussion) 5 april 2016 kl. 08.08 (CEST)

Vad händer om man bidrar till en Commonskategori för offentlig konst? //Essin (diskussion) 5 april 2016 kl. 09.57 (CEST)

Som vanligt i dylika ärenden måste var och en av oss göra sin egen bedömning. Wmses jurister har uppenbarligen redan missbedömt utfallet av den här domen, så varför ska vi lita mer på deras bedömningar nu? Konsekvensen av våra egna uppladdningar och användande av Commons filer måste vi själva stå för. Vem vill vara målvakt? -- Innocent bystander 5 april 2016 kl. 10.19 (CEST)

Här finns två frågor. Om det är förbjudet att publicera bilder av svensk offentlig konst på Internet så kan man inte ladda upp den på Commons. Om det finns inget prejudikat och med det här diskuterade utslaget verkar det som oklart hur HD kommer att döma, detaljer kring publiceringen kan ha stor betydelse. Den andra frågan är om man kan uppfattas medvetet bidra till uppbyggandet av en enligt svensk lag olaglig databas (med hjälp av en utländsk bulvan). Jag är tveksam till det om man bidrar med enskilda bilder, men jag skulle nog för tillfället avråda från att arbeta med kategorier för svensk upphovsrättsskyddad konst. --LPfi (diskussion) 5 april 2016 kl. 12.53 (CEST)

Att det inte är tillåtet att föra över bilderna till Commons framgår väl ändå inte. Det är inte tillåtet att göra dem tillgängliga för allmänheten. I det aktuella fallet är det WMSE som är tillgängliggörare, men vad gäller Commons borde det vara WMF. Hur HD kommer att döma är uppenbarligen inte förutsägbart. Edaen (diskussion) 5 april 2016 kl. 13.23 (CEST)

Min tolkning ligger nära din. Jag tolkar att HD haft fokus på att upphovsrättsägaren inte skall åsamkas allvarlig ekonomisk skada, och skriver själv det är OK med enstaka bilder. Dvs det som är problematisk är att göra en samling bilder av offentlig konst lätt tillgänglig och i hög kvalitet. Jag tolkar tex att domen ger tummen ner för 3G avskanningar upplagda på nätet, och att projektet offentlig konst måste skrotas. Och att den som åsätter en smart kategori kan göra det hela tippar över till "otillåtet". Jag tycker också man kan jämföra med bildböcker. En som visar bilder på Stockholm, där en föreställer en staty ger inte berättigande till ersättning till BUS, men en bok som bara handlar om offentlig konst är det.Yger (diskussion) 5 april 2016 kl. 13.06 (CEST)

Om boken kan hämtas (fritt eller avgiftsbelagt) över Internet :-) Spridning av bilder är ju tillåten i godtycklig skala, det är överföring som (i vissa fall) inte är det, enligt HD:s resonemang. --LPfi (diskussion) 5 april 2016 kl. 13.16 (CEST)

Uppladdandet är alltjämt inte omkomplicerat: Bilder på offentlig konst på commons kan inte längre släppas under ex CC-BY-SA, då man inte kan göra vad man vill med dem: bland annat får man inte katalogisera dem. Commons är ganska noga med att informera om att det är du som uppladdare som är ansvarig för att du lägger bilderna under rätt licens. Om du vill vara säker på att vara fri från skuld måste du ladda upp bilderna under en licens som informerar om förbehållet, och därefter får Commons besluta om de vill ha bilder de måste betala licens för att katalogisera. //Romulus74 (diskussion) 5 april 2016 kl. 15.12 (CEST)

Bilden är fortfarande CC-BY-SA. Det är konstverket som är skyddat. Var framgår det att det inte är tillåtet att katalogisera konstverk? Edaen (diskussion) 5 april 2016 kl. 15.28 (CEST)

Jag har nu i alla fall nominerat mina 172 bilder (snyft) för radering, trots hårt arbete och kostnader för mig själv för att ta dessa bilder. Jag kan inte vara den som gör bedömningen om de är okej eller inte, jag är ingen jurist. Nu har jag lämnat över "problemet" till (de på) commons och så får de göra vad de vill med det. /Hangsna (diskussion) 5 april 2016 kl. 16.01 (CEST)

Det var väl både dumt och överilat. Jag tänker låta mina bilder ligga kvar tills någon annan säger att de måste bort och då ska denne någon ha rejält mycket bättre argument än att HD har sagt att bilder från Commons inte får användas just på sajten offentligkonst.se. /ℇsquilo 5 april 2016 kl. 16.46 (CEST)

Det var en lite tråkig kommentar men visst, du kanske har rätt. Jag läser om databas och allmän spridning och det är exakt det som är syftet med att jag laddar upp bilderna, att de ska göras allmänt tillgängliga genom en databas på internet. I övrigt är jag ju hård när jag ser något som verkar ligga på gränsen till plagiat (upphovsrättsbrott) här på SVWP, då jag kan inte sitta och fundera i mitt samvete kring bilderna utan måste göra vad jag kan för att agera hårt mot även detta. Jag avser i alla fall inte att malla andras bilder utan vill bara ha mitt samvete rent. /Hangsna (diskussion) 5 april 2016 kl. 18.46 (CEST)

Även jag vill mana till lugn. Det värsta som kan häda nu är att någon annan får för sig att börja massmalla andras bilder och tvinga fram ett ogenomtänkt beslut innan vi helt är klara över konsekvenserna av domen. I99pema (diskussion) 5 april 2016 kl. 17.08 (CEST)

I allt väsentligt exkluderas inte motivet. Ett fotografi på ett upphovsrättskyddat verk är ett bearbetat verk, och originalets upphovsrätt kvarstår. Commons är extremt tydligt med att informera om att dylika bilder inte är ok: "If the work you create is a derivative work, the copyright of that works depends on the copyright of the original work. If the original work is copyrighted, as most commercial products are, then the derivative work is unfree and must not be uploaded to Commons." //Romulus74 (diskussion) 5 april 2016 kl. 16.16 (CEST)

Vad man får göra med en bild har inte så mycket att göra med ifall den går att licensiera som CC-BY-SA eller inte. Den här bilden får man inte ens titta på i länder som Iran eller Saudiarabien. Den här bilden får man inte heller göra vad man vill med i Thailand. Och i Sverige får man inte stoppa in den här bilden i en databas. Det är bara det HD:s uttalande säger. /ℇsquilo 5 april 2016 kl. 19.19 (CEST)

Jag vill uppmana alla till att inte vidta överilade åtgärder förrän frågan klarlagts fullt ut. Justitierådet Lars Edlund sade igår på Kulturnyheterna att HD enbart hade yttrat sig över detta aktuella fall, inte till exempel Facebook och Instagram. Däri torde ingå även Wikimedia Commons. HD nämner i sitt beslut flera gånger "databasen" och menar då WMSE:s Offentligkonst.se. Låt bilderna ligga kvar på Commons. WMF:s jurister kommer också att titta på detta.--Historiker (diskussion) 5 april 2016 kl. 21.51 (CEST)

Det går ju att läsa här under Ö 849-15 hur HD själv sammanfattat/beskrivit avgörandet: Bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt är begränsad till avbildningar, ger inte en innehavare av en databas med fotografier av konstverk, stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus, rätt att överföra verken via internet till allmänheten. Huruvida förfogandet sker i kommersiellt syfte saknar betydelse.. Det Yger m.fl. skriver är rätt. I detta mål gäller det WMSE och offentligkonst.se, men HD är enligt min mening väldigt tydliga i sin dom. Det är ju ett prejudikat som domstolarna måste förhålla sig till. WMF kan också bli stämd, och då kommer det sannolikt hänvisas till detta avgörande. Även enskilda användare, som jag ser det, och dessutom går det väl att bli polisanmäld och åtalad? Jag skulle nog, utan att vara jurist, föreslå alla att få bort bilderna från Commons så fort det är möjligt. Obelix (diskussion) 5 april 2016 kl. 22.16 (CEST)

Det har inte kommit någon dom. Det här är ett tingsrättsmål, där tingsrätten bett HD att uttala sig. Dom har inte fallit än och kommer inte att göra så på ett tag. Låt upphovsrättsjuristerna titta på det. Wikimedia Foundations jurister är mycket väl medvetna om processen och vad som sker i den. Skulle de anse att det var behov av att snabbt agera för att skydda WMF från stämning hade de gjort så. /Julle (disk.) 5 april 2016 kl. 23.19 (CEST)

Sant, men det är HD:s beslut som är intressant ur prejudikathänseende, även om det är tingsrätten som avkunnar dom i tvisten. Jag tycker nog man ska vara på den säkra sidan. Det finns nog någon straffbestämmelse som är tillämplig dessutom. Så både WMF och enskilda lär riskera råka illa ut. Jag hade inte tagit den risken. Obelix (diskussion) 5 april 2016 kl. 23.24 (CEST)

@Historiker: Att HD använder "databasen" i betydelsen Offentligkonst.se är din tolkning. I HD:s beslut verkar "databasen" användas i flera betydelser, ibland stämmer det bättre med Offentligkonst.se och i bland med Wikimedia Commons. Man använder ordet både i betydelsen "media repository" och i andra betydelser'. Edaen (diskussion) 6 april 2016 kl. 06.03 (CEST)

Juristerna, såväl WMSE:s som WMF:s, håller på och tittar på detta. Det kommer att klarläggas vad som avses med databasen, liksom konsekvenser för Commons. Innan det är klart finns ingen anledning att agera med raderande av existerande bilder. Sedan kan man notera att BUS säger att de inte skall jaga privatpersoner, så då bör de inte ge sig på den som laddar upp bilder. Sedan kan man naturligtvis ha sina tvivel över om de verkligen menar vad de säger.--Historiker (diskussion) 6 april 2016 kl. 23.19 (CEST)

Jag har mina dubier. Ett klarläggande av något som inte går ihop? Edaen (diskussion) 6 april 2016 kl. 23.34 (CEST)

Att BUS inte jagar privatpersoner betyder ju inte nödvändigtvis att privatpersonerna gör rätt. Att man inte blir jagad för att man går mot röd gubbe i det här landet betyder inte att det är rätt sak att göra. -- Innocent bystander 7 april 2016 kl. 09.04 (CEST)

BUS upprepar på andra håll att de inte tänker jaga privatpersoner, utan vill ha betalt av de kommersiella aktörerna och kommuner som publicerar sina konstverk på nätet. Bland jurister går uppfattningarna om konsekvenserna isär. Låt oss se vad som händer framöver.--Historiker (diskussion) 7 april 2016 kl. 21.37 (CEST)

@Historiker: Kan du länka till mer intressanta sådana uttalanden eller kanske ge ett kort referat om det inte finns online? Edaen (diskussion) 7 april 2016 kl. 21.40 (CEST)

@Edaen: BUS upprepade påstående att de inte skall jaga privatpersoner kan läsas här och två juristuttalanden: Catharina Ekdahl och Dag Wetterberg.--Historiker (diskussion) 7 april 2016 kl. 22.06 (CEST)

Idag fick jag följande kommentar från BUS på Facebook. Jag tolkar det som att de inte har några invändningar mot att bilder på offentlig konst laddas upp och tillgänggörs på Wikimedia Commons. Det som de har synpunkter på är systematiska sammanställningar av just konst och framförallt enbart konst.

Jag: Och var ska privatpersoner ladda upp sina bilder då om inte i "databaser" som flickr, instagram eller commons?

BUS: Skillnaden mellan offentligkonst.se och exempelvis Instagram är att syftet med offentligkonst.se är just att publicera bilder på konst, medan Instagram i första hand är ett socialt nätverk där vilka bilder som helst kan publiceras.

/ℇsquilo 14 april 2016 kl. 20.10 (CEST)

Och om BUS kommer stämma eller inte spelar ingen roll för Commons. Där ska det vara fritt att göra (nästan) vad som helst med, bland annat fritt att lägga in i en systematisk sammanställning. -- Innocent bystander 14 april 2016 kl. 20.27 (CEST)

Vilket betyder att jag inte kan ladda upp en bild och släppa den under en licens som säger i princip "gör vad ni vill med detta". Jag (som fotograf) har helt enkelt inte rätten att släppa bilden under den licensen, "tidigare" kunde jag luta mig mot FOP och säga att "jo, jag har rätt att släppa detta under denna licens" men det kan jag inte nu. Jag kan ju inte ladda upp något till commons med förbehåll och kan därmed inte ladda upp något till commons, det går helt enkelt inte att släppa det under en licens "gör vad ni vill med detta men inte publicera det i elektroniska databaser", någon sådan licens finns inte. /Hangsna (diskussion) 14 april 2016 kl. 20.58 (CEST)

Fast liknande inskränkningar gäller ju bland annat för Namn och bild i reklam. Bilderna är fria men får ändå inte användas hur som helst. I99pema (diskussion) 14 april 2016 kl. 21.03 (CEST)

Vad är en kategori på Commons om inte just en "systematisk sammanställning" av bland annat konst? -- Innocent bystander 14 april 2016 kl. 21.26 (CEST)

Det är den på sätt och vis, men så länge den inte marknadsförs som sådan kan det hända att BUS och HD accepterar den.

Men det som är märkligt i det här sammanhanget är att BUS och HD menar att det är olagligt att skapa en databas men tillåtet att ladda upp enstaka bilder. Är det inte genom att bilden publiceras på Commons som den "överförs till allmänheten" ("på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer"). Tydligen ser HD detta som lagligt, medan själva länkningen från en databas skulle vara olagligt.

Jag förstår att den ekonomiska betydelsen ökar med länkningen, men att en handling som var laglig då den utfördes skulle bli ett upphovsrättsbrott då den senare får ekonomisk betydelse kan jag inte se som förenligt med nordiskt rättstänkande. Och att själva länkandet skulle vara olagligt strider visst mot EU-domstolens någonstans ovan länkade beslut. Är det så att HD:s beslut kritiskt bygger på att bilderna publiceras i WMSE:s databas? I så fall kanske beslutet gäller en situation som inte föreligger.

--LPfi (diskussion) 14 april 2016 kl. 23.03 (CEST)

Jag tycker inte att det är särskilt märkligt. BUS är mycket väl medvetna om att folk fotograferar konstverk och laddar upp bilderna lite var och hur som helst. De har inte fört någon talan mot Instagram, Flicker eller ens Commons. Däremot så valde de att få offentligkonst.se prövad eftersom de ansåg att sammanställningen, inte bilderna, utgjorde ett ekonomiskt värde som upphovsmännen borde få ta del av. HD prövade saken och bekräftade att så är fallet och tog också fasta på det ekonomiska värdet. Att utifrån det dra slutsatsen att bilder på offentlig konst inte är "fria" är rent skitprat! Det finns massor av CC:ade bilder på Commons som man trots att de är "fria" inte får göra vad som helst med. Där finns bilder på könsorgan eller nakna människor som jag inte får titta på just nu eftersom jag sitter på min arbetsplats. Det finns bilder på Thailands kung som man inte får göra vad man vill med utan att hamna i fängelse (ifall man bor i Thailand alltså). Bilderna däremot är fria och helt okej att ladda upp på Commons. /ℇsquilo 15 april 2016 kl. 10.25 (CEST)

Och nej, min bedömning är att kategorisering av bilder inte utgör tillräckligt detaljerad sammanställning för att ha något ekonomiskt värde. Däremot så kan en komplett ifylld Template:Artwork tänkas göra det. /ℇsquilo 15 april 2016 kl. 10.29 (CEST)

Jag tycker detta resonemang är alldeles för mycket av egna spekulationer och dessutom att påstå att BUs har företräde/vet bäst hur lagen tolkas. HD har uttryckt det är OK ta enstaka bilder, men samtidigt verkar HD inte "brytt" sig om hur det fungerar med uppladdning kontra tillgängliggörande på commons och andra repositories. Och jag anser det inte är klarlagt att offentligkonst.se kan komma att fällas i tingsrätten. Lår juristerna jobba och låt oss inte göra något förhastat (inklusive dra förhastade slutsatser).Yger (diskussion) 15 april 2016 kl. 10.43 (CEST)

Det går inte att bortse från att BUS är den kärande parten i målet. Det är BUS som har väckt talan mot Wikimedia Sverige angående sajten offentligkonst.se. Domen rör just offentligkonst.se och jag avråder bestämt från att agera baserat på extrapolationer av det. /ℇsquilo 15 april 2016 kl. 11.26 (CEST)

Extrapoleringen av det resonemanget blir ju att allt uppladdat överallt är lagligt fram till en stämning inkommer! Det är inte under sådana premisser jag vill använda Commons! -- Innocent bystander 15 april 2016 kl. 11.31 (CEST)

Det är under just de premisserna som vi alltid har använt Commons. Inget nytt under solen. Det här domslutet påverkar inte det det minsta. /ℇsquilo 15 april 2016 kl. 15.19 (CEST)

Jo, det påverkar mitt sätt att använda Commons! -- Innocent bystander 15 april 2016 kl. 15.22 (CEST)

Din risk att bli stämd för en bild du har laddat upp på Commons är exakt lika stor idag som den var för ett år sedan. /ℇsquilo 15 april 2016 kl. 15.23 (CEST)

Ja, den här domen, hur den än faller ut, ändrar ingenting ur juridisk synvinkel. Men det har ändrat min syn på hur jag ska använda Commons, om ens alls. -- Innocent bystander 15 april 2016 kl. 16.01 (CEST)

WMSE och BUS

Vad gäller möjligheten för WMSE att komma till en överenskommelse med BUS är jag mycket skeptisk. Dels behövs en bekräftelse på att bilderna överhuvudtaget får publiceras. BUS hävdar att själva publiceringen kräver medgivande och det är inte WMSE som publicerar bilderna. WMSE borde då betala för en rätt för allmänheten att publicera mer eller mindre godtyckliga bilder på offentlig konst (vilka sedan länkas genom offentligkonst.se, vilket kunde vara förutsättningen för att de får publiceras, semesterbilder på Facebook eller egen webbplats skulle vara olagliga om inte också de har licens). Vem skulle finansiera denna rätt? Rimligen staten eller den som utnyttjar bilderna, det är ju inte den som publicerar dem eller WMSE som vinner på publiceringen och databasen. Avgiften torde dessutom vara beroende av det värde databasen skapar, alltså måttlig innan databasen slår igenom och så småningom helt omöjlig att finansiera genom donationer (Bus kan knappast på lång sikt gå med på en licensavgift i den uppgivna storleksordningen).

Det värde HD talar om är helt fiktivt så länge det inte finns en annan databas som kunde generera pengar åt upphovsrättsinnehavarna. Kanske BUS borde skapa den databasen själva. Tyvärr måste man då få någon att betala, vilket betyder att databasen och bilderna hämtade genom den inte kommer att vara fria. Den fria databasens värde är skyhögt jämfört med värdet på en databas belagd med avgifter.

--LPfi (diskussion) 5 april 2016 kl. 13.12 (CEST)

Bra förslag. Låt oss crowdsourca ihop det belopp det är frågan om.Yger (diskussion) 5 april 2016 kl. 13.21 (CEST)

Licensproblematiken är inte så enkel. Det står nu klart att bilder på offentlig konst har upphovsrättsliga förbehåll. Det innebär att de inte kan släppas under ex CC-BY-SA, då man inte kan göra vad man vill med dem: bland annat får man inte katalogisera dem. Om du laddar upp bilder under en felaktig licens har du del i problemet. Även om WMSE betalar en licens för att få fortsätta köra offentligkonst.se, och WMF betalar en licens för att få fortsätta kategorisera filerna på commons, så måste bilderna förses med en ny licens som informerar om att de har ganska stora förbehåll. Det är en stor skillnad gentemot de fria bilder vi tillåtit hittills på svWiki, och närmar sig mer att vi även tillåter fair use etc. Nej, jag är starkt emot att betala BUS. Offentligkonst.se är ett skyltfönster för BUS, även att de inte inser det, och nu kan det skyltfönstret lika gärna stängas. //Romulus74 (diskussion) 5 april 2016 kl. 14.35 (CEST)

Jag är också starkt mot att betala BUS för att bilder jag tagit och lagt ner jobb på och utan ersättning låter andra använda ska generera dem pengar för konst de redan fått betalt för (jag får inget för konsten jag iom mitt foto skapar). --افيراتير (diskussion) 5 april 2016 kl. 14.38 (CEST)

Kan vi inte åtminstone ta bort bilder som visar verk av medlemmar i BUS? Edaen (diskussion) 5 april 2016 kl. 15.05 (CEST)

Kan vi inte kringgå BUS och få generella tillstånd för publicering av bilder av konstnärerna själva. Det är ju trots allt de som har upphovsrätten och en del av dem uttalande sig ju kritiskt om BUS agerande redan när fallet väcktes. /ℇsquilo 5 april 2016 kl. 16.40 (CEST)

Nej det går inte att kringå BUS om konstnären är ansluten till dem. Enligt BUS avtal med konstnärerna: "Upphovsmannen förbinder sig att inte själv träffa avtal beträffande verk eller nyttjanden som ingår i BUS förvaltningsuppdrag enligt detta avtal". De konstnärer som har avtal med BUS har alltså avskrivit sig alla rättigheter att göra egna avtal om sina verk. I praktiken gör konstnärerna ändå egna avtal eftersom de ofta inte vet vad de skrivit på, men BUS har alltså rätt att förklara sådana avtal som ogiltiga. Däremot så skulle det förstås vara möjligt att få tillstånd från de som ej är anslutna till BUS. AlphaZeta (diskussion) 5 april 2016 kl. 18.29 (CEST)

BUS är ute efter pengar. De ville att WMSE skulle betala licenspengar till dem, vilket föreningen av principiella skäl vägrade att göra. Nu hoppas de att WMSE betalar licensavgift efter HD:s beslut. Frågan kommer naturligtvis att diskuteras i styrelsen, men min uppfattning är att BUS inte skall få några pengar. Det är bättre att Offentligkonst.se är utan bilder, än att betala avgift till BUS.--Historiker (diskussion) 5 april 2016 kl. 21.59 (CEST)

Låter klokt! dnm ^{(d | b)} 5 april 2016 kl. 22.06 (CEST)

Instämmer i det att det är bättre att offentligkonst.se är utan bilder. //Vätte (diskussion) 5 april 2016 kl. 22.13 (CEST)

Instämmer helt. Wikipedia betalar inte för texter, inte heller för bilder, utan bygger på att människor frivilligt bidrar med såväl texter som bilder. Det finns inget skäl att göra något särskilt undantag för BUS. I slutändan kommer det främst att drabba konstnärerna som BUS företräder. Det man kan hoppas på är att en del av dem frivilligt släpper rätten att avbilda sina verk, och att vi därmed kan lyfta fram dem som goda exempel, och därigenom få BUS att förstå att de snarast motarbetar de de arbetar för genom sitt agerande.FBQ (diskussion) 5 april 2016 kl. 23.39 (CEST)

Detta är inte så mycket en fråga om vad som är klokt eller inte. WMSE kunde av principiella skäl inte betala licens; och vi kan det fortfarande inte. Bilder som laddas upp på commons måste vara fria för alla att ladda ned och göra i stort sett vad de vill med (åtminstone så länge det de vill inte är att bearbeta bilderna på ett sätt som innebär ärekränkning eller förvrängning av det konstnärliga innehållet). Även om BUS mot förmodan skulle ge just oss rätt att använda bilderna gratis, så kan vi med denna dom i ryggen inte göra detta.

Däremot kan vi innan de raderas samla dem i en egen men ickeoffentlig databas, för att lätt kunna lägga tillbaka dem om mot förmodan rättsläget skulle ändras.

Skulle några vara intresserade av att gå vidare med det ursprungliga konceptet, och (via crowdsourcande eller på annat sätt) göra det med en viss ersättning till BUS, så får dessa starta en separat organisation för ändamålet. Hela wikimediamodellen bygger på att det material som läggs ut i vår regi är fritt för alla att kopiera. Om vi sparat undan bilderna i en "sluten" databas innan de raderas, och en separat organisation skulle vilja lägga ut dem i samförstånd med BUS, så borde det vara möjligt att ge just denna organisation en kopia av vår databas.

Vi kommer antagligen att tvingas betala BUS rättegångskostnader, och möjligen också något skadestånd. Det kan för vår del vara värt att förbereda oss på hur detta skall gå till. Har vi fått något löfte om hjälp från WMF med detta? Jörgen B (diskussion) 5 april 2016 kl. 23.36 (CEST)

Internet och Wikipedia är ju globala företeelser. För mig är det oklart huruvida domen och ersättningsreglerna gäller för alla språkversioner av WM m fl eller bara svenskspråkiga? Dvs ska bilder på alla språkversioner då raderas/avgiftbeläggas? Alla servrar och huvudbasen finns väl dessutom i USA? Vad händer om bilder flyttas till en annan språkversions databas och därifrån länkas till svenskspråkiga artiklar? Frågan om länders jurisdiktion är väl inte helt klar gällande IT? Jag tycker att konstnärerna borde få lika stor vinning av att kunskap och bilder om deras verk blir mer spridda. En skulptur står ju där den står och ses (i bästa fall) bara av dem som passerar där, om de inte förfaller/stjäls/vandaliseras/skrotas, vilket alls inte är ovanligt. WM/WP kan i stället lika gärna ses som gratis reklam för dem.--Bemland (diskussion) 6 april 2016 kl. 04.45 (CEST)

Wikimedia Commons, där bilderna finns, respekterar lagen i ursprungslandet. Svensk konst på offentlig plats i Sverige hanteras alltså i enlighet med svensk lag (utöver USA-lag, som i motsats till svensk binder Commons). En del språkversioner av Wikipedia (och andra WMF-projekt) har tillåter lokal uppladdning, vilket möjliggör användande av ofria bilder i vissa fall. Den lösningen vill vi inte gå in för, bland annat för att det ger mycket krångel till liten nytta.

Konstnärerna skulle antagligen ha nytta av att vi skulle få sprida bilder av deras konst. Problemet är att BUS finns till för att samla in pengar åt konstnärerna, inte för att göra nytta mer allmänt.

Ledsen att jag var otydlig ovan. Jag sade att det inte räcker att betala för databasen, utan att vi (om vi följer BUS' tolkning) måste köpa en rätt att publicera bilderna på Internet. Jag menade alltså en rätt att publicera bilderna med en för oss acceptabel licens. BUS kunde eventuellt gå med på en tidsbunden licens, vars pris skulle stiga allteftersom bilderna börjar användas för att så småningom bli astronimisk (eftersom det är en avtalsfråga finns inga juridiska krav på rimlig kostnad). Vi behöver en licens som gäller tills upphovsrätten går ut. Att BUS skulle gå med på en sådan licens till ett realistiskt pris är knappast sannolikt.

--LPfi (diskussion) 7 april 2016 kl. 13.26 (CEST)

Maglite-domen 2009

2009 beslutade Högsta domstolen i dom nr T 1421-07 ("Maglite-målet") att utöka området för vad som är upphovsrättskyddsbart (det som kan omfattas av upphovsrättsskydd) ganska mycket, till bland annat bruksföremål. Påverkas avbildningar av bruksföremål (t ex möbler, ficklampor, flygplatsgrejer, flaskor för insektsmedel, hushållsgeråd, osv) av domen?

För domslut se här: http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2009/2009-04-09%20T%201421-07%20Dom.pdf

Mig veterligen har ingen någonsin gjort sig en tjänst om de försökt tolka upphovsrättsmål annat än som principiella: det vill säga, man kan inte säga att domen bara gäller en viss sorts organisation eller en viss sorts databas, utan man får förutsätta att domstolen menar alla organisationer och alla databaser där en viss typ av verk kan ingå. Det finns en del väldigt bra forskning från IViR i Nederländerna som handlar om just domstols förhållning till begränsningar i upphovsrätten (en sluten katalog i Europa: avgränsade, snäva undantag), och hur det snarare är så att när domstolen arbetar sig /runt/ upphovsrättslagen, man får tolka det restriktivt (så som när en tysk domstol beslutade att Google Image Search är lagligt eftersom upphovsrättsinnehavaren har givit ett "implicit samtycke" under avtalsrätten (OBS: inte under upphovsrätten!) till att få sina bilder presenterade i thumbnail-format i Google Image Search ). 213.185.28.76 5 april 2016 kl. 14.34‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Julle.)

Jag tror att det förekommit liknande domar tidigare och att Maglite-målet inte är det första av sitt slag i Sverige. Om en tillverkare av bruksföremål skulle börja stämma fotografer till höger och vänster för brott mot upphovsrätten, får man tänka på vilka konsekvenser detta skulle kunna få. Det skulle kunna leda till dålig publicitet i pressen (med resultatet att allmänheten väljer att köpa andra bruksföremål istället) och det skulle även leda till mindre reklam för bruksföremålen om folk slutar att lägga upp bilder på dem på nätet, vilket också påverkar försäljningen. Jag antar att försäljningen av bruksföremål genererar betydligt mer pengar än royalty för distribution av fotografier på bruksföremål, så det kan vara klokt av upphovsmännen att inte i onödan stämma folk för distribution av bruksföremål. Om en upphovsman inte är intresserad av att stämma folk för upphovsrättsintrång, är det nog rätt så riskfritt att lägga upp bilder på nätet, men problemet är ju att man då inte heller får veta vad lagen egentligen säger. Det finns ett mål från franska högsta domstolen där w:Getty Images tvangs betala skadestånd för att ha distribuerat ett antal fotografier av en fåtölj och en schäslong av Le Corbusier utan tillstånd från fåtöljens och schäslongens upphovsrättsinnehavare. Jag vet inte om svenska högsta domstolen skulle döma på samma sätt den dag det eventuellt skulle dyka upp ett liknande mål i Sverige. --Stefan2 (diskussion) 10 april 2016 kl. 18.53 (CEST)

Panoramafrihet

Som jag läser HD-domen berör den inte i sig panoramafriheten. Domen bör inte hindra att vi genomgående och konsekvent tar panoramabilder av stadsmiljöer, även om därigenom då och då ett konstverk eller en del av ett offentligt konstverk också råkar synas på bilden. Utgångspunkten för domen gäller bilder som har till syfte och funktion att avbilda just konstverken.

Är det någon annan som tolkar domen annorlunda? Jörgen B (diskussion) 6 april 2016 kl. 00.06 (CEST)

Argumentationen i SOU 1956:25 för att panoramafriheten skulle gälla även om ett konstverk är huvudmotivet var bland annat att undvika gränsdragningsproblem. Det är nog antingen eller som gäller. Edaen (diskussion) 6 april 2016 kl. 06.05 (CEST)

Jag skall titta på utredningen (igen; jag såg den nog för något år sedan). Det kan mycket väl vara som du säger; men HD verkar inte att lyfta fram den biten. Jag tycker att HD framställer avbildning beskriven i deras §14 som oproblematisk och tillåten medan det som beskrivs i §15 problematiseras. (HDs sammanfattning av lagstiftarens intentioner antyder snarast att lagstiftaren hela tiden "insett" att vykortsfriheten inskränker på upphovsmannarätten, men mot bakgrund av dåtidens upplagor av vykort ansåg att skadan för upphovsmännen var rätt obetydlig. Denna sammanfattning stämmer alltså inte med min minnesbild av förarbetena. Här kommenterar jag dock HDyttrandet, och de slutsatser HD kommer till, inte den slutsats de kanske "borde ha kommit till".)

HD resonerar som om svensk lagstiftning borde och så småningom nog kommer att göra skillnad på om konstverket är huvudmotiv eller inte; och de gör, tycker jag, tydligt själva denna skillnad i sitt utlåtande. Som du skriver är detta knappast motiverat utifrån gällande svensk lagstiftning. HD hänvisar till att andra nordiska länder har ändrat sin lagstiftning i den riktningen, och till att detta har diskuterats i Sverige. Härigenom är de EMRÅ mycket nära att föregripa lagstiftarens suveräna beslut. Jörgen B (diskussion) 6 april 2016 kl. 10.16 (CEST)

I deras § 14 påstås det att "I förarbetena till upphovsrättslagen betecknades bestämmelsen som ett undantag i konstnärens ensamrätt att mångfaldiga konstverket." Nå, hela 2 kapitlet i gällande URL handlar om inskränkningar i upphovsrätten, det står inte bara i förarbetena utan i kapitlets nu gällande rubrik. Edaen (diskussion) 6 april 2016 kl. 12.17 (CEST)

Från SOU 1956:25:

Bestämmelsen har sin grund i att sådana konstverk varom nu är fråga i viss mening utgöra allmän egendom; genom sin placering ingå de i stads- eller landskapsbilden, och det bör självfallet vara fritt för envar att återgiva denna och alla dess enskildheter.

[...]

Genom stadgandet förklaras fritt att avbilda konstverket. Uttrycket innebär att konstverket får reproduceras genom målning, teckning, fotografi eller annan teknik varigenom det återgives i planet. Uttrycket avser däremot icke plastisk återgivning. [...]

[...]

Den föreslagna regeln har sin egentliga betydelse för det fallet, att den stads- eller landskapsbild, i vilken konstverket ingår, i sin helhet göres till motiv t. ex. för en målning eller ett fotografi. På grund av regeln skall det emellertid vara tillåtet att avbilda konstverk även där detta utgör huvudmotivet; som exempel må nämnas att ett offentligt konstverk återgives som huvudmotiv på ett vykort. Där så sker föreligger ett mera omedelbart utnyttjande av själva konstverket, och principiellt kunde det här vara motiverat att konstnären erhölle en rätt till ersättning. Ett stadgande i denna riktning fanns också upptaget i Köpenhamnsutkastet. Då kommittén frångått detta förslag, har det skett framför allt i syfte att förenkla stadgandet och att undvika en del praktiska svårigheter. Det måste ofta bli mycket svårt att avgöra, om konstverket utgör huvudmotivet, exempelvis då ett vykort avbildar ett torg varå placerats en monumentalskulptur. I de allra flesta fall torde frågan ha mycket liten ekonomisk betydelse för konstnärerna, och det synes därför icke vara tillräckligt motiverat att införa ett så svårtillämpat stadgande. SOU 1956: 25 s. 264

Edaen (diskussion) 6 april 2016 kl. 12.54 (CEST)

"Och det synes inte vara tillräckligt motiverat att införa ett så svårtillämpat stadgande", alltså infördes det inte och HD såg till att införa det på eget bevåg. Jag håller med JoergenB om att HD nog minst "varit nära" att föregripa lagstiftarens beslut.

Hur som helst, vad gäller mer inskränkt panoramafrihet så har vi ju sådan i Finland. Med panoramafrihet brukar man ändå mena mer omfattande frihet. Hittills har vi t.ex. använt den svenska bilden av När vänskapsbanden knytes, inte motsvarande finska (se fi-wp för ofri Åbo-version). Det är alltså fritt att avbilda torget där statyn finns så att också statyn syns och använda den i en artikel om statyn, men en bild av statyn är otillåten (annat än som fair use, alltså inte på sv-wp; notera hur bildtexten måste formuleras). Detta alltså om HD:s beslut kan ses som bekräftelse av BUS' tolkning.

Byggnadskonst får fritt avbildas och i Finland avbildningarna också spridas. Med HD:s tolkning finns risk att Sverige hamnar i samma situation som Island: bilder av moderna byggnader måste raderas från Commons.

--LPfi (diskussion) 7 april 2016 kl. 13.53 (CEST)

Fast HD:s ordval i beslutets § 14 betyder att vi har panoramafrihet:

Bestämmelsen har sin grund i det allmänna intresset att fritt kunna återge stads- eller landskapsbilden utan hinder av rättigheter till konstverk som ingår i den.

Enligt "Legala handboken" betyder återge just:

Uttrycket "återge" innefattar såväl framställningar av exemplar som att göra verket tillgängligt, exempelvis i form av publicering i en tidning, på en webbplats eller i en TV-utsändning.[7]

Edaen (diskussion) 7 april 2016 kl. 15.08 (CEST)

Eventuellt överklagande

Jag noterar att HD inte verkar att ha inhämtat något yttrande från högre instans innan de fattat sitt beslut. Jag tror att detta betyder att WMSE har formell möjlighet att överklaga tingsrättens dom till EU, när domen kommer. Jag är inte jurist, och vet inte om HD:s yttrande nu går att överklaga.

Detta bör undersökas. Det är inte givet att ett överklagande är vettigt, även om det är möjligt. Problemet är att HD:s utlåtande inte självklart går emot EUdomstolens tidigare utlåtanden. Det finns dock vissa punkter som det kan vara av vikt att titta på. Dit hör i vilken mån HD kan sägas ha utvidgat upphovsrättsbegreppets tolkning; svenska domstolar har tidigare frågat EUdomstolen om detta är tillåtet att göra, och fått ett mycket klart nej som svar. HD resonerar i sin dom utifrån antagandet att enskilda EUländer har rätt att gå längre i sitt skydd av upphovsrätten än vad EU föreskriver, men inte att gå åt andra hållet. Jag är inte kunnig nog för att avgöra hur det ligger till med detta; det stämde inte helt med den bild jag fick när jag läste några EUdomar. Det är i vilket fall mycket viktigt att skilja på vad HD anser är tvingande konsekvenser av EUrätten, och vad de ser som nationella skärpningar av upphovsrättsreglerna.

HDs resonemang runt vykortsfriheten (§15 i domen) tycker jag är anmärkningsvärd. Jag tycker inte att det de skrev stämmer med det jag såg runt den lagstiftningen och dess förarbeten, men jag kan minnas fel. Det HD skriver stämmer däremot rätt bra med en del nyare uppfattningar hos rättsvårdande offentliga experter, tror jag. Det är dock ytterst anmärkningsvärt att HD snarast verkar att väga in möjligheten att de lagliga möjligheterna att sprida konstverk på vykort kanske någon gång i framtiden kan komma att inskränkas i sitt beslut om vilka regler som nu skall anses vara gällande. HD har nog både rätt och skyldighet att tolka gällande lagar, men knappast rätt att föregripa lagstiftaren (riksdag och regering) när det gäller eventuell kommande lagstiftning. Jörgen B (diskussion) 6 april 2016 kl. 00.37 (CEST)

• Angående möjligheten att på nationell bas skärpa upphovsrätten ytterligare till förmån för upphovsrättsägarna (vilket HD anger som oproblematiskt), så får detta i vilket fall som helst absolut inte göras genom att begreppet "överföring till allmänheten" utvidgas; se §§33-41 i detta avgörande från februari 2014 rörande Nils Svensson m.fl. mot Retriever Sverige AB. Argumentet mot att tillåta utvidgade tolkningar, alltså att detta faktiskt alltid medför "handelshinder", borde vara tillämpligt även här, tycker jag.
  Tyvärr verkar däremot HDs tolkning av "överföring till allmänheten" att ha en viss förankring i gällande direktiv. Jörgen B (diskussion) 6 april 2016 kl. 01.24 (CEST)

HD om domstolstillämpning av trestegsregeln:

13. Vid lagstiftning rörande inskränkningar i upphovsrätten ska principerna i trestegsregeln beaktas (se prop. 2004/05:110 s. 83 f.). Detta får också ses som en anvisning vid domstols prövning av hur olika bestämmelser om inskränkningar i upphovsrätten ska tolkas. Högsta domstolens beslut Ö 849-15

Regeringens proposition:

Regleringen av inskränkningarna bör dessutom på grund av möjligheten till förutsebarhet förbehållas lagstiftaren [...] Enligt regeringens uppfattning skulle ett införande av trestegsregeln i upphovsrättslagen å ena sidan kunna betraktas som en av lagstiftaren gjord avgränsning av de i lagen angivna inskränkningarna. Å andra sidan finns det, såsom STIM påpekat, en risk för att en sådan regel skulle kunna tolkas utvidgande till stöd för nyttjanden som inte är avsedda att omfattas av inskränkningarna. Av de grundläggande kraven på restriktivitet och förutsebarhet följer att bestämmelser om inskränkningar bör vara så väl avgränsade och tydliga som möjligt. Trestegsregelns generella utformning uppfyller inte dessa krav. Sammanfattningsvis anser regeringen därför att trestegsregeln inte bör införas i upphovsrättslagen. I stället bör den, liksom hittills, beaktas vid utformningen av de olika inskränkningarna i upphovsrätten och till den närstående rättigheter. Prop. 2004/05:110 sida 84

Edaen (diskussion) 10 april 2016 kl. 21.34 (CEST)

Europeana Art history challenge

Hej,

En kul tävling om Europas konstskatter börjar idag! Hjälp gärna till att visa världen hur mycket wikipedianer gillar konst. Perfekt även för er som gillar Wikidata.

d:Wikidata:Europeana Art History Challenge/Sweden

Allt gott,

John Andersson (WMSE) (diskussion) 15 april 2016 kl. 14.45 (CEST)