För artiklars interna struktur, se Wikipedia:Disposition.

Med strukturering eller att bygga ett nät avses på svenskspråkiga Wikipedia länkning av artikelsidorna till varandra och gentemot externa webbplatser. Wikipedias struktur där artiklarna utgör noder i ett hypertext-system placerar in informationen i ett länknät, gör relaterad information snabb att hitta och utgör en viktig del av Wikipedias unika fördelar jämfört med traditionella encyklopedier.

De flesta länkar kopplar samman artiklar med andra artiklar på Wikipedia, men vissa länkar går även till externa webbplatser. I praktiken går det att placera in artiklar i länk-nätet på flera olika sätt:

Relationer mellan sidor inom svenskspråkiga Wikipedia hanteras huvudsakligen genom:

Relationer mellan artiklar webbsidor utanför svenska Wikipedia hanteras genom:

Wikilänkar redigera

En wikilänk är en länk från en artikel till en annan inom Wikipedia. Wikilänkar skapas genom att omge ett ord med dubbla hakparenteser.

Wikilänkar ska leda läsaren till annan information som är relevant för artikelinnehållet. Att göra alltför många ord i en artikel klickbara genom wikilänkar kallas överlänkning och anses störa artikelns läsbarhet.

Artiklarna på Wikipedia utgör ett nät av länkar; däribland wikilänkar, som representerar olika slags relationer. Artikeln Ungern innehåller till exempel länkar till artiklarna om språket ungerska, grannlandet Österrike, statsskicket republik, floden Donau, huvudstaden Budapest och medlemskapet i Europeiska unionen.

Särskiljning redigera

När ett uppslagsord har flera betydelser och en del av dem får tillägg i titeln, oftast inom parentes, är det viktigt att se till så alla artiklar som handlar om saker med samma namn går att hitta från det enkla uppslagordet. Detta kan ske antingen genom en topplänk eller genom att en förgreningssida skapas.

Årtal och datum redigera

Wikipedias årtalsartiklar och datumartiklar utgör ett system av listartiklar och kategorier, som sätter in artiklar i ett kronologiskt sammanhang. Det blir lätt att hitta andra händelser som inträffade samma år, andra personer som föddes samma år, eller samma dag på året.

Övrigt redigera

Det första sättet att placera in en artikel i ett nät är genom att skapa wikilänkar till artikelns sammanhang ("Charles Darwin var en biolog", "Sahara är en öken i Afrika), eller till närliggande artiklar ("för proton, se även elektron", "Oregon gränsar till Kalifornien").

Det är fullt möjligt att skapa en sida som ingen annan länkar till. En sådan sida kallas "föräldralös" (orphan) eller "övergiven" och det betraktas som ett fel. Kanske har den som skapade artikeln stavat fel till titeln? Kanske saknas [[hakparentes]]er i de sidor som nämner artikelns titel? Kanske försöker andra sidor länka till [[gris]], men den rätta artikeln har titeln svin? Sådant går att lösa genom omdirigeringar.

Listartiklar redigera

Huvudsida: Wikipedia:Listor

En lista är en vanlig sida vars huvudsakliga syfte är att räkna upp och länka till ett antal andra sidor. Listor var vanliga i Wikipedias barndom; i allra första början fanns inte kategorier som ett alternativ. Listor fungerar bäst när de är över ett väl avgränsat ämne (t.ex. "Sveriges regenter", men inte "svenska författare"), och när de innehåller mer än bara namn på artiklar (t.ex. levnadsår). Många listor som inte har ett väl avgränsat ämne och som inte har något som gör att de presenterar mer än vad motsvarande kategori skulle göra har raderats.

Listartiklarnas namn brukar för tydlighets skull börja med "Lista över ..." (se Wikipedia:Artikelnamn) och sorteras in i Kategori:Listor med underkategorier.

Alla punkter i en lista behöver inte vara en självständig artikel.

Kategorier redigera

Kategorier sorterar in artiklar som behandlar näraliggande eller likartade artiklar i logiska grupper. En artikel kan läggas i ett godtyckligt antal kategorier. En kategori kan dessutom vara en underkategori till en annan kategori, och i sin tur innehålla underkategorier. På detta sätt har ett nätverk av kategorier byggts upp. Alla existerande kategorier förutom "rotkategorin" Kategori:Topp är (eller bör åtminstone vara) i själva verket underkategorier till någon annan kategori. På så sätt är Kategori:Däggdjur en underkategori till Kategori:Djur och innehåller själv ett stort antal underkategorier, som till exempel Kategori:Rovdjur.

För läsaren visas de kategorier som artikeln insorterats i längst ner på sidan efter ordet: Kategorier. Dessa kategorier är länkar till kategorisidor som visar alla artiklar i given kategori.

Alla artiklar skall ha åtminstone en kategori, gärna flera.

Dubbelkategorisering redigera

Det är omdebatterat i vilken mån en artikel bör läggas i såväl en kategori som dess underkategorier. Normalt brukar detta avrådas från, speciellt när underkategorier inte skall ha överlapp (t.ex. räcker det att Kattbjörn ligger i kategorin för rovdjur, den behöver inte även ligga i kategorin för däggdjur eller den för djur). I andra fall kan det vara knepigare: en målare som gjort sig känd för landskapsmåleri bör ligga i kategori:landskapsmålare, men om personen även målat annat är det oklart om den även bör läggas i kategori:målare.

Kategoristorlek redigera

Kategorier bör ha en lämplig storlek för att hjälpa läsaren hitta artiklar. Alltför stora och alltför många små kategorier blir båda oöverskådliga.

Navigationsmallar redigera

Navigationsrutor eller navigationsmallar är små grafiska "lådor" som grupperar artikelserier. En navigationsruta tjänar till att leda läsare mellan artiklar i en serie. Navigationsmallar kan ha en poäng när det handlar exempelvis om en ögrupp eller liknande, men bör inte dyka upp för ofta. Antalet navigationsmallar i artiklarna bör inte heller överstiga artiklarnas längd. I de fall navigationsmallarna dubblerar kategorin är de oftast onödiga.

Faktamallar redigera

En faktamall eller faktaruta är en mall i form av en ruta placerad i det övre högra hörnet i inledningen av en artikel, med basala fakta om uppslagsordet och länkar till exempelvis en persons kända familjemedlemmar, en djurarts taxonomi eller en orts geografiska hemvist.

Portaler redigera

Huvudsida: Wikipedia:Portaler

En portal är en sida i namnrymden "Portal:" avsedd som en översiktlig introduktionssida för artiklar inom ett givet ämnesområde.

En portal kompletterar ämnets huvudartikel genom att introducera läsaren till nyckelartiklar, bilder och kategorier som vidare beskriver ämnet. Portalerna visar ofta även nyskrivna artiklar, och ibland artiklar som relaterar till aktuella händelser.

Andra webbplatser redigera

Interwikilänkar redigera

Interwikilänkar är länkar till andra språkversioner av och systerprojekt till Wikipedia.

Externa länkar redigera

Artiklarnas relation till webbplatser utanför Wikipedia hanteras genom externa länkar.

Att skilja på wikilänkar och externa länkar är viktigt, just vad gäller att bygga ett nät. Externa länkar inne i själva artiklarna drar bort läsaren från wikipedia och iväg till andra webbplatser. Alla externa länkar bör därför placeras längst ner i artikeln, inte inne i den. Till systerprojekten såsom Wiktionary, Wikiquote, Wikisource och Commons länkas i allmänhet via olika mallar. Interwikilänkarna visas istället som en separat lista (i standardskalet, standardutseendet som man kan ändra i sina inställningar ligger den längst ner i vänstermenyn).

En artikel på Wikipedia som är mager kommer inte att bli utförligare, om användarna väljer att länka till andra sidor istället för den. Detta gäller både tämligen intetsägande stubbar, och artiklar som ingen skapat – och det gäller både "vanliga" externa länkar, Interwikilänkarna och länkar till systerprojekten

Geografiska koordinater redigera

Genom att använda {{coord}} och andra koordinatmallar för att ange geografiska koordinater i artiklar, sätts de in i ett geografiskt sammanhang, och ges en länk till olika kart-tjänster. Koordinaten gör också att externa indexeringstjänster får lättare att hitta artiklar som ligger geografiskt nära varandra.

Wikipedia-projekt för strukturering redigera

Strukturering har bland annat hanterats inom WP:Projekt strukturering, vilket även innefattat addering av: