Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2019-02

"Personer från" igen

Nyligen diskuterades kategorier om "personer från" orter, utan att något riktigt avslut nåddes. Nyligen reagerade jag på att Agneta Horn kategoriserades som varandes "från" Riga, en ort hon lämnade sex veckor gammal (iaf om man får tro hennes memoarer, vilket man kanske inte skall göra. Oavsett torde man kunna hitta andra exempel). I det fallet har alltså kategorin tolkats som "personer födda i Riga", vilket är en tämligen osjälvklar tolkning.

Dessa kategorier har placerats i kategoriträdet på ett sätt som antyder att de har med identitet att göra: "personer från Riga" har placerats i kategorin för letter (för Riga är en sådan tolkning vansklig; många av stadens historiska innevånare är snarare att beteckna som tyskar). Detta stämmer också i stort med hur andra kategorier ser ut: vi har kategorier för svenskar, inte "personer födda i Sverige".

Oavsett vilket behöver kategorierna styras upp. Antingen skall de, som namnen antyder, användas för personer som vuxit upp eller verkat på en ort under längre tid, eller så skall de användas för kategorisering av födelseort, och bör då heta "personer födda i", och fås delvis annorlunda överkategorier. Nuvarande situation är onödigt förvirrande och missvisande.

Personligen tycker födelseort är en betydligt mindre intressant kategorigrund, och förespråkar därför att de används för verksamhetsort.

andejons (diskussion) 13 januari 2019 kl. 17.33 (CET)

Det luddiga Kategori "Personer från" bör ersättas av "Personer födda i" och "Personer verksamma i" samt kanske även "Personer uppvuxna i" i den mån det finns källor för detta. Även då uppstår dock gränsdragningsproblem - hur göra med arkitekter som har sitt kontor i Stockholm men ritat hus i Kristianstad, Gävle och Kiruna? Mycket arbete blir det hursomhelst, eftersom den luddiga kategorin inte kan ersättas av mer precisa kategorier utan avgörande från fall till fall. /Ascilto (diskussion) 13 januari 2019 kl. 17.43 (CET)

Jag instämmer med Ascilto. Nuvarande kategorier bör flyttas till "födda i", då det bäst överensstämmer med interwikin. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2019 kl. 17.57 (CET)

Ascilto Exempelvis Ferdinand Boberg räknas definitivt som en stockholmsarkitekt även om han var född i Falun och även ritade byggnader i bland annat Gävle, Malmö och Saltsjöbaden. Han bör därför placeras i Stockholm./Annika (diskussion) 13 januari 2019 kl. 18.13 (CET)

Med F Boberg i kategorin Personer från Stockholm har vi honom inom kort tid som född i Stockholm på Wikidata. Finns inget som hindrar att han sorteras in i Kategorin Stockholmare. Janee (diskussion) 13 januari 2019 kl. 18.34 (CET)

Italienska wp har en intressant lösning med en mer allmän kategori av typen "personer med anknytning till", t.ex. Categoria:Persone legate a Hannover, till vilken kategorin med "födda i" är en underkategori, i exemplet: Categoria:Nati a Hannover.
--JohanahoJ (diskussion) 13 januari 2019 kl. 18.39 (CET)

(Redigeringskonflikt) @Janee: Kategorin "Stockholmare" lider av samma brist på precision som "Personer från". Vad vi här diskuterar är att försöka komma fram till preciseringar, inte fler luddiga kategorier. Om man är stockholmare eller inte handlar i hög grad om identitet. (Själv bor jag i Stockholm sedan många år men kommer ändå alltid vara göteborgare och/eller västgöte.) /Ascilto (diskussion) 13 januari 2019 kl. 18.43 (CET)

Att andra misstolkar våra kategorier kan inte vara ett rimligt argument för att vi skall tolka om dem. Om folk på Wikidata tolkar "personer från" som "personer födda i", så är det främst Wikidatas problem.

Vad gäller "personer verksamma i" ser jag inget principiellt problem i att en person kan ha mer än en sådan kategori, så länge det inte går till överdrift.

andejons (diskussion) 13 januari 2019 kl. 19.21 (CET)

Att kategorisera yrken efter födelseort tycker jag inte det finns någon anledning till. Det blir ofta missvisande att kategorisera vad en person gör som vuxen efter var den är född. Då är verksamhetsort mycket mer användbar för kategorisering. Det ska såklart inte var underkategorier till "Personer efter (födelse)ort". I de kategorierna kan inte alla personer placeras eftersom det inte alltid finns en tydlig ort.
I kategorierna "Personer från X" är det ganska få användare som masskategoriserat de flesta artiklarna efter födelseort. Om de ska vara kvar (kanske med annat namn) får vi nog acceptera att det är födelseort som gäller där. Då tycker jag de kan jämföras med födelseårskategorierna och inte ha några underkategorier alls. Om de ska användas för något annat bör de nog först tas bort för att helt börja om. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 13 januari 2019 kl. 18.56 (CET)

Borde det inte vara två helt skilda träd? "Personer födda i X" utan underkategorier och "Personer med anknytning till X" som kan ha underkategorier som "Snickare i X", "Författare i X", "Studenter i X". En person kan tillhöra många "anknytningskategorier" både i sidled (olika orter) och höjdled (olika kategorier för samma ort). Kitayama (diskussion) 13 januari 2019 kl. 19.43 (CET)

Egentligen behöver en person inte ha varit verksam i en stad för att kunna sägas ha anknytning till den. För att återknyta till arkitekterna ovan: man kan i alla fall argumentera för att Jørn Utzon har en anknytning till Sydney, men han hade inte ens besökt staden när han lämnade in förslaget på operahus. Liknande kan gälla andra verksamma inom konstnärliga yrken.

andejons (diskussion) 13 januari 2019 kl. 21.26 (CET)

@Andejons: Hur menar du att man konkret skall kategorisera i sådana fall? - Jag tror att arkitekter är ett specialfall, men just därför kan dessa vara vägledande för hur kategoriseringen skall gå till. /Ascilto (diskussion) 13 januari 2019 kl. 21.34 (CET)

Arkitekter bör kategoriseras efter var de varit verksamma/haft sitt arkitektkontor. Det är orimligt att ha en kategori för varje ort där de ritat en byggnad, i så fall skulle det bli många kategorier för exempelvis Adolf W. Edelsvärd. /Annika (diskussion) 13 januari 2019 kl. 21.41 (CET)

Jag instämmer[[|]] i att kategorin "Personer från..." ska ersättas av "Personer födda i..." eftersom det är så kategorin används./Pontuz (diskussion) 13 januari 2019 kl. 21.49 (CET)

Även jag instämmer i att kategorin borde byta namn till Personer födda i xxx, då kan man få bort de personer som har typ Kategorin Personer från Malmö, fast artikel nämner födelseorten till typ Göteborg och där orten Malmö över huvud taget inte ens nämns i artikeln. Eller som i några fall jag hittat personen född i X-stad studerade 3 år i Uppsala var därefter verksam i Y-stad men katogireserade från Uppsala. Janee (diskussion) 13 januari 2019 kl. 22.06 (CET)

Det som är intressant med en person är uppväxtort och verksamhetsort. Uppväxtorten är statistiskt korrelerad med födelseorten. De är oftast samma, men ett exempel på olika är Peter Dalle. Jag hittade någon härommånaden som tillhörde kategorierna från Hudiksvall (då han var född på sjukhuset där) och från Ljusdal (då han växte upp där och föräldrarna var skrivna där vid födseln). I detta fallet flyttade han inte, jämfört med Peter Dalle (vad jag har förstått det). Där blir det fel på grund av olika sätt att definiera födelseorten i handlingarna (faktiska eller födelsehemorten). Det är lite som med Maria Dahlins dödsort. Per W (diskussion) 13 januari 2019 kl. 23.33 (CET)

Eller Rune Ericsons. /ℇsquilo 15 januari 2019 kl. 09.44 (CET)

Arktitektkontorets fysiska placering är för mig en mindre intressant aspekt av en arkitekts arbete. På liknande sätt är det för många författare av större intresse vad de skildrat än var de bodde när de gjorde det. Jag skulle inte tycka det vore fel att ha en kategori för "arkitekter som ritat byggnader i Stockholm" likaväl som "arkitekter verksamma i Stockholm" (om man nu vill ha den typen av specialiserade kategorier istället för bara "personer med anknytningar till Stockholm").

andejons (diskussion) 14 januari 2019 kl. 08.28 (CET)

Det går att skapa kategorier för allting och det kategoriseras alldeles för mycket här. Kategorierna fyller bara en vettig funktion om de underlättar sökprocessen så det blir lättare att vaska fram relevant information. Kategorier som inte bidrar till detta bör undvikas. Frågan som alltid bör besvaras då man väljer att skapa en ny kategori eller lägga in ett objekt i en befintlig är därför: Hur underlättar denna kategorisering möjligheten för läsaren att hitta eller få en relevant bild av ämnet? Om det inte finns något självklart svar på det kan kategoriseringen mer ses som ett problem som bör undvikas än en tillgång som bör utnyttjas. Om vi inte ens vet vad vi vill berätta genom en kategorisering bör den naturligtvis inte genomföras. Född i är möjligen relevant. Verksam i kan under vissa omständigheter vara relevant, om kopplingen är stark och tydlig. Från är oftast både onödigt och olämpligt om det inte råder 100-procentig enighet om hur och när kategorin ska användas. Och den enigheten finns uppenbarligen inte. 79.102.156.239 14 januari 2019 kl. 11.55 (CET)

Att Wikidata tolkar våra "från-kategorier" som födelseort beror ju på att kategorin i WD är knuten till en kategori med egenskapen "place of birth". Exempel: Kategori:Personer från Gävle är kopplad till wikidata:Q8053297. I WD finns också en kategori wikidata:Q7913033, "People from Gävle" med egenskapen "person, related to this Place". Den har ingen motsvarande kategori i svwp. OM vi bestämmer oss för att nuvarande kategorier på svwp INTE avser födelseort så måste alla kopplingar i WD flyttas.Kitayama (diskussion) 14 januari 2019 kl. 12.18 (CET)

Bland annat därför bör de nuvarande kategorierna avse födelseort. Jag skulle gärna se ett förtydligande av namnet. Jag delar alls icke ip-numrets bekymmer för överkategorisering. Tostarpadius (diskussion) 15 januari 2019 kl. 07.41 (CET)

I dagens läge är det i stort sett bara itelienskspråkiga Wikipedia som konsekvent skiljer på "födda i" (nati a), "verksamma i" (legate a) och "avlidna i" (morti a). Eftersom få andra Wikipedior har den uppdelningen så har interwikin blivit lite hipp som happ. Exempelvis är Kategori:Personer från Stockholm och Kategori:Stockholmare fellänkade mot itwp. Det hela underlättas ju inte av att Commons och enwp (som många använder som riktmärke) helt saknar den uppdelningen. /ℇsquilo 15 januari 2019 kl. 09.36 (CET)

En översikt över några olika varianter av språkkopplingar för tre kategoriobjekt i WD som illustrerar det just sagda:

		Språkutgåvor
Wikidataobjekt	Etikett	#	svwiki	enwiki	dewiki	frwiki	itwiki	plwiki	ptwiki
d:Q9227520	Kategori:Stockholmare	34	Kategori:Stockholmare	-	-	Catégorie:Naissance à Stockholm	Categoria:Nati a Stoccolma	Kategoria:Ludzie urodzeni w Sztokholmie	Categoria:Naturais de Estocolmo
d:Q8494807	Kategori:Personer från Stockholm	47	Kategori:Personer från Stockholm	Category:People from Stockholm	Kategorie:Person (Gemeinde Stockholm)	-	Categoria:Persone legate a Stoccolma	Kategoria:Ludzie związani ze Sztokholmem	-
d:Q6456372	Kategori:Personer avlidna i Stockholm	25	-	-	-	Catégorie:Décès à Stockholm	Categoria:Morti a Stoccolma	-	-

--Larske (diskussion) 15 januari 2019 kl. 10.04 (CET)

Länkning av födelse- och dödsdata i biografiska artiklar ...igen

Det råder uppenbarligen fortfarande olika meningar om huruvida vi ska länka födelse- och dödsdata i biografiska artiklar. Jag trodde att konsensus förelåg för länkning, men flera användare har på senaste tiden avlänkat födelse- och dödsdata. Enligt Wikipedia:Biografiska artiklar#Inledning ska dessa upplysningar länkas.

För att ta ett fiktivt exempel – ska det se ut så här:

1. Nils Nilsson, född 2 januari 1939, död 17 januari 2019 eller så här:
2. Nils Nilsson, född 2 januari 1939, död 17 januari 2019 eller så här:
3. Nils Nilsson, född 2 januari 1939, död 17 januari 2019

Disembodied Soul (diskussion) 17 januari 2019 kl. 20.37 (CET)

Jag brukar i o f s länka både födelsedatumet och födelseårtalen i biografiska artiklar, men jag förstår inte nödvändigheten i det om man ändå inte länkar till alla datum och år man nämner, vilket kan bli litet väl mycket blått. När jag avstår från att länka i ingressen brukar någon annan göra det. Lantgård (diskussion) 17 januari 2019 kl. 20.46 (CET)

Jag anser att det för det mesta finns mycket liten anledning att länka datum. Årtal kan i alla fall ge en vag bild av det historiska sammanhanget.

andejons (diskussion) 17 januari 2019 kl. 20.57 (CET)

Jag ser inte heller någon anledning till att länka datum, årtal räcker. De datummallar som finns länkar både datum och årtal, blir det konsensus för något annat måste mallarna ändras. Thoasp (diskussion) 17 januari 2019 kl. 21.16 (CET)

Jag tycker illa om slentrialmässig länkning av årtal och datum och ibland händer det att jag tar bort sådan. Däremot brukar jag av gammal vana (och eftersom det är praxis här) länka årtalen i inledningsmeningen. Om någon säger åt mig att sluta med det har jag inga problem med det.--Gotogo (diskussion) 18 januari 2019 kl. 09.26 (CET)

Jag länkar av princip aldrig till årtal eller datum. I motsats till Disembodied Soul menar jag att det inte är något påbud att göra detta. Jag menar vidare att det enligt en tidigare diskussion (var någon stans?) är konsensus att man inte skall ändra andras val i dessa frågor. Jag tar därför inte bort de av mig oïnskade länkarna, som andra lägger in i de artiklar jag skriver. Roufu (diskussion) 18 januari 2019 kl. 11.06 (CET)

Som framhållits tidigare: det finns ett mycket konkret skäl att länka just födelse- och dödsår samt -datum (även om an sedan inte gör det med andra tidsuppgifter i artikelns brödtext), och det är att det underlättar för de användare som tagit på sig att arbeta med födda- och dödauppgifter i vår årtals- och datumartiklar. Av hänsyn till dessa yrkar jag därför på fortsatt länkning. /FredrikT (diskussion) 18 januari 2019 kl. 12.35 (CET)

Vi har mer än 200 000 biografiska artiklar. På varje sida om enskilda datum finns kanske 100 länkade artiklar om födda och döda. Det är tämligen uppenbart att dessa inte utgör någon tillnärmelsevis komplett förteckning. Även om de gjorde det, så vore det svårt att använda "vad länkar hit" för att hitta nya artiklar: dels är den listan oordnad, dels finns det en stor mängd andra länkar (ofta lika onödiga de, iofs). Vill man göra något sådant föreslår jag att man ber någon kunnig att ta en databasdump och sedan göra en sökning för att extrahera alla som är födda ett visst datum (eftersom inledningen är såpass standardiserad låter sig det enkelt göras). Eller använda Wikidata.

I 2 januari (länkat ovan, varför jag valde det) har dessutom endast två namn tillkommit under de senaste två åren [1]. Finns det ens någon som jobbar systematiskt med dessa artiklar?

andejons (diskussion) 18 januari 2019 kl. 13.12 (CET)

Och jag tycker aldrig vi ska använda artikelrymden för att underlätta "arbetet". Däremot tycker jag år alltid är vettigt att länka, eftersom det länkar till en historisk period en årsartikel ger ett historiskt sammanhang. Länkningen till datum ser jag bara som en tradition som jag inte tycker överlastar eller har några andra problem med, trots att dessa länkar enligt min mening inte tillför något.--LittleGun (diskussion) 18 januari 2019 kl. 13.20 (CET)

Jag kan inte se att länklistorna till ett givet år eller datum kan användas till något som helst. När det gäller födelse- och dödsår har vi kategorier för dessa. Vill man fina vilka biograferade personer som var födda respektive avled 1756, söker man i Födda 1756 (147 sidor) och Avlidna 1756 (48 sidor), inte i länklistan till årtalet 1756 (i underkant av 400 artiklar).En godtyckligt vald sida från den senare listan är Anders Hakola. Den innehåller ca 18 blålänkade årtal till kyrkobyggen, medan Hakolas födelse- och dödsår är olänkade. De är i stället kategoriserade.

För mer nutida födelseår blir talen större och anändbarheten mindre. Det är 1078 artiklar om Födda 1920 och 18900 artiklar om Födda 1990. Det är det stora antalet nutida idrottare,som drar upp antalet sidor om yngre personer.Roufu (diskussion) 18 januari 2019 kl. 17.31 (CET)

Jag kan hålla med LittleGun om att det kan vara vettigt att länka till årtalsartiklarna för att ge ett historiskt sammanhang. Jag tar varken bort, eller lägg till länkar till årtal och datum i existerande biografiska artiklar.--Historiker (diskussion) 18 januari 2019 kl. 19.36 (CET)

Jag länkar dessa uppgifter. De används av en del och är ett standardiserat utseende/funktionalitet som vi har i väldigt många artiklar sedan länge. Svensson1 (diskussion) 19 januari 2019 kl. 18.30 (CET)

Jag länkar själv i ingressen men det finns sedan länge konsensus om att inte göra systematiska ändringar. Datum och årtal i brödtexten har jag sedan länge avstått från att länka. Där plockar jag också i regel bort klamrarna när jag gör andra redigeringar. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.42 (CET)

Om samma datum och årtal är länkade i infoboxen finns det enligt min mening ingen anledning att länka dem i artikeltexten också. /ℇsquilo 20 januari 2019 kl. 20.00 (CET)

Man skall inte behöva leta efter något i faktarutan. Allt som står där skall finnas i artikeltexten, i varje fall vad gäller grundläggande faktauppgifter. Det inkluderar länkningen. Tostarpadius (diskussion) 21 januari 2019 kl. 16.58 (CET)

Våra interna förkortningar

På Bybrunnen och andra diskussions sidor förekommer ofta Wikipedias interna förkortningar, till exempel KAW, BOÅ och RH. För användare som ofta rör sig bland dessa sidor med interna förkortningar, är dessa säkert mycket logiska. Men vi som inte rör oss bland dessa sidor, vet inte ens att det finns sidor som skulle kunna passa in på dessa förkortningar. Några förkortningar (men jag minns inte vilka) ger häller ingen direkt träff eller ledtråd, då man söker på dom. Skulle man kunna tänka sig att när man använder sig av interna förkortningar, så länkar man dom även till sin sida? Till exempel KAW. Voyager85 (diskussion) 18 januari 2019 kl. 03.24 (CET)

Det skulle förta mycket av poängen med dem. Att man förkortar dem beror troligen främst på att det förenklar för skribenten att skriva tre tecken istället för tjugo, inte för att den mer kompakta ordbilden egentligen ses som en fördel (likt "f.Kr.").

Däremot bör ju alla dessa förkortningar självklart vara sökbara.

andejons (diskussion) 18 januari 2019 kl. 08.35 (CET)

Det är ju en sak med Wikipedias KAW och BOÅ. Värre med EMRÅ (enligt min ringa åsikt) och HMF (hets mot folkgrupp) som är mer generella forumsförkortningar. Sånt fikonspråk ligger det nog i vårt DNA att skapa, eller om det är babelbornas fel. Men jag ska försöka skärpa mig och på Wikipedia är det åtminstonde alltid ok att fråga.--LittleGun (diskussion) 18 januari 2019 kl. 09.02 (CET)

Det är förstås bra om man kommer ihåg att länka till Wikipedias egna akronymer, det förenklar för alla. Annars kan man i de flesta fall hitta dokumenten som det hänvisas till genom att skriva in WP:+akronym i sökfältet. T.ex: WP:KAW. /Machatjkala (diskussion) 18 januari 2019 kl. 09.33 (CET)

Jag finner Andejons argument svagt i sammanhanget. Den som är för slö att göra sig förstådd kan lika gärna avstå att skriva helt. Ofta är det inte ens 20 tecken till som behövs utan bara [[WP:]] (7 tecken). Om vi inte ska totalförbjuda förkortningarna föreslår jag att de ska vara länkade till rätt plats, och att om någon glömmer bort det, att det är helt okej att redigera andras inlägg till att innehålla förklarande länkar. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 januari 2019 kl. 17.03 (CET)

Det är ett bra påpekande. Förkortningar i allmänna diskussioner bör nog helst länkas eller förklaras (första gången), precis som i artikeltext. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 18 januari 2019 kl. 17.33 (CET)

Min poäng är att "slöheten" är själva grundanledningen till att man använder förkortningen. Att som föreslogs skriva [[Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia|KAW]] är jobbigare än nästan vilken tänkbar variant som helst. Det kommer inte hända. Det känns också mycket orealistiskt att folks skulle sluta använda förkortningar, eftersom de fyller ett behov: de långa namnen är på tok för otympliga för att skriva ut hela tiden i tämligen informellt hållen kommunikation. Enda sättet att få folk att sluta med det är om det skulle dyka upp ideliga frågor som skulle uppfattas som mer störande för diskussionerna, men min tro är att de flesta som bryr sig om att läsa tämligen snart lär sig jargongen, eller i alla fall att man enkelt kan kontrollera vad som menas.

Sedan skall man inte överdriva användningen av förkortningarna heller. Just nu är denna diskussion den enda på Bybrunnen där de används, och senaste användningen här innan dess jag hittade var i oktober. Då tror jag faktiskt inte det är ett så pressande problem.

andejons (diskussion) 18 januari 2019 kl. 17.39 (CET)

För en nykomling eller någon som inte är särskilt aktiv kan det vara helt omöjligt att lista ut vad en sådan förkortning står för. Samtidigt fyller förkortningar en tidsbesparande funktion i diskussioner. En lösning som tar hänsyn till alla är som sagt att länka eller förklara första gången i diskussionen och att man därefter kan använda förkortningarna utan vidare i den diskussionen. Annars kanske det går att automatisera på något vis. Ett annat förslag är att ha en synlig lathund med de vanligaste Wikipediaförkortningarna i anslutning till diskussionen. Problemet är då att få den synlig för alla utan att man behöver lämna diskussionen eller öppna ett nytt webbläsarfönster. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 18 januari 2019 kl. 17.56 (CET)

Rättelse: en av förkortningarna ovan användes faktiskt i december. Dessutom förekommer "POMMF" tämligen ofta. Jag tror dock fortfarande att man måste acceptera att det inom en tämligen sluten grupp människor kommer uppstå viss jargong. Jag tror också att vi egentligen har ett större problem med att t.ex. "konsensus" används på ett avvikande sätt här; en förkortning är trots allt på ett sätt uppenbart obegriplig.

andejons (diskussion) 18 januari 2019 kl. 18.08 (CET)

Wikipedia är inte bara för en liten sluten grupp användare, utan nu talar vi om öppna diskussionsforum där alla användare ska kunna känna sig välkomna och delaktiga. Mycket av den allmänna kommunikationen sker ju via Bybrunnen. Vanliga förkortningar är sällan ett problem eftersom folk ofta vet vad de står för eller hur de kan ta reda på det. För Wikipedias förkortningar är det som sagt inte självskrivet. Det finns förkortningar på Wikipedia som fortfarande är nya för mig. För mig personligen är det nog ett mindre problem eftersom det inte händer så ofta och jag vet hur jag kan ta reda på det. Men tänk dig en användare som knappt förstår några av Wikipedias förkortningar och heller inte vet hur den ska kunna ta reda på det. Då kan en diskussion bli väldigt svår att följa och förstå. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 18 januari 2019 kl. 18.46 (CET)

Som nybörjare i ett sammanhang som detta (jag syftar på diskussionsfora, inte på artikelnamnrymden) bör man lyssna och lära. Jag förstod ingenting av detta fikonspråk när jag kom hit för snart tio år sedan, men det var bara fascinerande. Som LittleGun skriver kan man alltid fråga. Själv hör jag inte till den typen som gör det i första taget, lika litet som jag ber om vägbeskrivning när jag är främling på en plats (nu finns ju GoogleMaps och andra karttjänster så det blir alltmer sällsynt att någon gör det, liksom man nästan aldrig får frågan "Hur mycket är klockan?" eller bara "Vad är hon?" längre). Men att leta själv lär en så oerhört mycket mer än just det man söker efter. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 12.04 (CET)

När man nämner en Wikipediagenväg första gången i en diskussion räcker det utmärkt att skriva exempelvis [[WP:KAW]], man behöver inte alls skriva [[Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia|KAW]]. Och om man tycker det är för ansträngande att skriva fyra hakparenteser är det ändå bättre att skriva "WP:KAW" än att skriva bara "KAW", för att göra det tydligt att det är just en förkortning för en Wikipediasida. --Pipetricker (diskussion) 18 januari 2019 kl. 19.26 (CET)

Ja. Förkortningar vi använder och antar att etablerade användare förstår bör även fungera som faktisk förkortning i Wikipedianamnrymden, annars har vi gjort fel. Och då är det utmärkt om man, för att Wikipedia skall bli lite mindre stängt, kan tänka sig att skriva åtminstone WP:POMMF. Det är sju extra tecken men en stor för den som är ny. Och vi kommer alltid att behöva få nya personer som deltar om vi inte skall dö ut. /Julle (disk.) 20 januari 2019 kl. 09.16 (CET)

Kanske är detta ett jobb för en bot. Länka in alla oficielle Wikipediaförkortningar på Bybrunnen och KAW. Machatjkala (diskussion) 20 januari 2019 kl. 09.36 (CET)

Nej tack! Jag skriver alltid [[WP:KAW|KAW]]. Det fungerar hur smidigt som helst. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 11.57 (CET)

Jättebra att du gör det. Men på vilket sätt påverkas du av, eller varför är det dåligt, att en bot fixar länken när den saknas?--LittleGun

Så länge boten inte byter ut mina länkar till omdirigeringen har jag inga synpunkter. Men jag är principiellt mot den typen av ändrade länkar. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.45 (CET)

Vi skriver knappast Wikipedia för nybörjarskribenter. Alla organisationer, formella eller informella, använder förkortningar och det alltid tid för en ny medarbetare att lära sig dem. Till slut gör man det, eftersom det är en del av lärandeprocessen för att bli "en i gänget" eller för att förstå vad som sägs. Det går alltid att fråga om man inte förstår och man har rätt att bli vänligt bemött i det läget. Riggwelter (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.24 (CET)

För min del skiljer jag på meddelande till vanliga skribenter och till den mer vana. Jag skriver alltid ut "Intressekonflikt" och "redigeringskrig" och med länk (och inte IK eller RK), medan jag inte gör det för Boå och KAW som jag ser mer röra vana användare.Yger (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.37 (CET)

Jag tror inte automatisk länkning skulle tillföra något. Ofta är sammanhanget något i stil med ”den nu aktuella omröstningen på SFFR”. Då är det snarast förvirrande att länka ordet SFFR, när det egentligen var omröstningen man borde länkat. Både för den som inte vet vad SFFR är, och den som vet. Och speciellt om inlägget läses när omröstningen arkiverats. Däremot är det väl bra att man tänker på vad man skriver och till vem. /NH 20 januari 2019 kl. 13.42 (CET)

Visst är finns det länkar som alltid kommer att vara hjälpsamma WP:POMMF och sådana som ibland kommer att vara det (WP:SFFR). Men enda skillnaden mellan att länka och bara nämna är ju att den som inte förstår hänvisningen SFFR greppar vad den betyder – det blir inte mer oklart, "den aktuella omröstningen på SFFR" kommer vara potentiellt förvirrande även för oss som deltagit i SFFR-diskussioner i åratal.

Alla kommer att vara ovana vid terminologin någon gång, såvida diskussionerna här inte långsamt skall dö ut. Vi kan åtminstone skriva sju tecken till för att ge dem en chans. /Julle (disk.) 21 januari 2019 kl. 15.55 (CET)

Alla har en chans. Det kan vara en björntjänst att underlätta för våra nya användare i alltför stor utsträckning. Tostarpadius (diskussion) 21 januari 2019 kl. 17.01 (CET)

Jag har svårt att se den björntjänsten någonsin. Här talar vi bara om länkningar av fikonförkortningar. Det är inte att underlätta i alltför stor utsträckning.--LittleGun (diskussion) 21 januari 2019 kl. 17.13 (CET)

Jag är inte emot länkningarna i sig, men de behöver inte gå till överdrift. Det hela beror som många skrivit ovan på sammanhanget. Tostarpadius (diskussion) 21 januari 2019 kl. 18.20 (CET)

Veckans tävling vecka 4 - någon som vill arrangera?

Det finns för närvarande ingen Veckans tävling planerad för vecka 4. Är det någon som känner sig hågad att arrangera en tävling?--Historiker (diskussion) 19 januari 2019 kl. 19.03 (CET)

Det börjar bli tröttsamt med dessa efterlysningar. Om tillräckligt intresse inte finns är det bättre att låta projektet självdö, som så många andra gjort här genom åren. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 12.10 (CET)

Vad spelar det för roll om det efterlyses? De som inte håller koll på tävlingarna får ju på det sättet reda på om en sån anordnats eller inte. Hade jag varit mer varm i kläderna hade jag anordnat den kommande veckans tävling, men det får bli en annan vecka. Bra att någon värnar dessa projekt. Lantgård (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.25 (CET)

Nu har jag anordnat en tävling på temat källbeläggning. Välkomna att vara med och förbättra Wikipedias trovärdighet!--Historiker (diskussion) 20 januari 2019 kl. 21.03 (CET)

Förklara historiska namn på städer

I Wikipedia:Wikipediafrågor#Aktuellt eller gammalt namn? pågår en intensiv diskussion om huruvida man ska skriva in en förklarande parentes efter ett historiskt (men inte aktuellt) namn på en stad, till exempel Kristiania (nuvarande Oslo) eller Kristiania (länkat till Oslo). Jag nämner den diskussionen här för att Tostarpadius hävdar att det är ett nödvändigt kriterium för att diskussionen ska kunna anses som avslutad, att den (diskussionen) görs känd för en större del av det redigerande kollektivet. --Ettrig (diskussion) 21 januari 2019 kl. 20.23 (CET)

Vad betyder NPOV?

Jag är i en diskussion med användare på Diskussion:Nordiska motståndsrörelsen. Jag menar att NMR, som artikeln handlar om, har gett andra beskrivningar av vissa händelser som nämns i artikeln, och att det borde nämnas att bilderna skiljer sig åt.
De menar att det inte är självklart att artikelsubjekt skall ha förtur att bemöta någon kritik, och att det rimliga att ta upp är vad ett "trimmat medelvärde" av trovärdiga källor skrivit om dem.

Hur ligger det till? Min tolkning av WP:NPOV är att båda sidor borde få komma till tals, men jag kan ha fel.

Jag hade väldigt gärna viljat ha era synpunkter, eftersom att jag inte är helt insatt i hur NPOV ska tillämpas i praktiken.

Med vänlig hälsning 83.185.84.83 21 januari 2019 kl. 20.43 (CET)

Jag såg inte vilken av trådarna på diskussionssidan du skrivit, men det kan väl vara det samma, svaret är ju generellt och därför borde det inte spela någon roll. NPOV är inte att låta "båda" sidor komma till tals i artiklar, NPOV är att återge vetenskaplig konsensus. Elvis Presley dog av en överdos sömnmedel, han rövades inte bort av utomjordingar eller mördades av CIA. Det går givetvis att ibland även nämna alternativa teorier, om de kan anses vara tillräckligt uppmärksammade, men är de långt borta från normal vetenskaplig konsensus så skall det tydligt framgå. Om kreationister anser att jorden är 6.000 år gammal och vetenskapen 4,5 miljarder år skriver vi inte ett "trimmat medelvärde" av olika uppskattningar. Nu handlar det här om politik, som inte på samma sätt är någon vetenskap. När det handlar om en liten grupp som Nordiska motståndsrörelsen som en överväldigande majoritet av alla - ja - över huvud taget alla partier som fått något annat än enskilda ströröster i riksdagsval tar helt avstånd från är det mycket mer intressant vad säkerhetspolisen anser om gruppen än vad de själva anser. Sedan kan det ju möjligen nämnas i artikel, som sagt vet jag inte alls vad detta handlar om.FBQ (diskussion) 21 januari 2019 kl. 21.50 (CET)

Det kan vara intressant att fundera över vad en neutral utgångspunkt egentligen innebär, utifrån artiklar om lite mindre polariserande ämnen. Är verkligen artiklarna Läkare utan gränser eller Florence Foster Jenkins särskilt neutralt skrivna? Nja! Eller den utvalda artikeln Ester Blenda Nordström? Jag funderar ibland över om de största bristerna vad gäller neutral utgångspunkt kanske inte alls finns i artiklar om kontroversiella ämnen, utan i helt andra typer av artiklar som liksom flyger under radarn. /NH 22 januari 2019 kl. 18.36 (CET)

Rödtråd

Finns det någon smidig funktion som gör att man lättare kan hänga med diskussioner i en tråd där diskussionen börjat föras bland äldre inlägg i samma tråd? Voyager85 (diskussion) 21 januari 2019 kl. 22.59 (CET)

För att kunna följa turerna på Wikipediafrågor de senaste dagarna så har jag valt "historik" för att hitta min startpunkt och bläddrat kronologiska inläg via "jämför" - "nyare redigering"... Mycket tröttsamt. Tvikobb (diskussion) 21 januari 2019 kl. 23.44 (CET)

Tja, vi kunde alltid byta till StructuredDiscussions (Flow).

(Fast jag skulle inte göra det nu – det kommer snart en övergripande diskussion om vad vi egentligen skall göra med diskussionssidorna man kan delta i om man vill.) /Julle (disk.) 22 januari 2019 kl. 15.07 (CET)

Sökes: åsikter från sport- & idrottsintresserade

När det gäller artiklar om exempelvis ett fotbollslag, vad tycker ni? Är ett foto på spelarna i ett lag (eller platsen där de håller till) mer "värdefullt" (/informativt) än en bild på speldräkternas färger, en bild på lagets logo, eller ett filmklipp? Och i så fall varför? Eller om inte, varför?

Och hur resonerar ni när det gäller andra sportartiklar, exempelvis en judoutövare eller idrottspris? // Zquid (diskussion) 4 januari 2019 kl. 15.37 (CET)

Det beror helt på. Talar vi om en bild som skall representera hela konceptet, Wikidata-style, så skulle jag förmodligen föredra en logo. En bild på spelarna i matchdräkt hade varit utmärkt om vi hade kunnat hålla den uppdaterad, men problemet med en laguppsättning är att den hela tiden ändras. Ibland under säsongen, men definitivt mellan den. Tar vi en fotbollsmatch, till exempel, så är ett filmklipp mycket sällan representativt. Det är innehållsrikt, men också väldigt specifikt. Till exempel: Om du tar något berömt tillfälle då ett lag passat sig fram till ett mål – är det representativt för laget till vardags? Däremot är ett filmklipp som visar på typisk spelstil, om det går att belägga med källor, mycket uppskattat. Det kan bidra med en större förståelse, i den kontexten, men bör presenteras tillsammans med förklarande text. I grund och botten vill jag ha allt detta illustrerat: aktuell trupp, matchtröjor, logo, gärna spelstil på film. Men logo vinner förmodligen som det som kan representera laget visuellt på grund av att den a) inte ändras lika ofta och b) inte ger intryck av att säga mer än den gör (som en film kan göra).

Det gäller även andra idrotter – jag vill inte ha en film på Hanna Öbergs skytte inne på vallen som den första fil som möter läsaren, men den är utmärkt i artikeln, som illustration. Då är ett porträtt bättre. Hon kommer fortfarande att vara samma person. Att bilden åldras en smula gör ingenting, vi har ett historiskt perspektiv också. /Julle (disk.) 5 januari 2019 kl. 08.07 (CET)

@Julle: Kort (jag har tagit sovmorgon och är fortfarande lite trött i hjärnan) förtydligande: Med speldräkteras färger menar jag en teckning på en ”mallkropp” med byxor & tröja i olika färgkombinationer. Finns i vissa artiklar. Kan leta fram om en stund, när jag sitter vid datorn. // Zquid (diskussion) 5 januari 2019 kl. 10.44 (CET)

Huvudbilderna bör föreställa sådant som är beständigt, exempelvis speldräkternas färger. Laguppställningen passar bättre i säsongsartiklar. Uppdatering som medför att inaktuella uppgifter avlägsnas är något som bör undvikas. Tostarpadius (diskussion) 5 januari 2019 kl. 15.47 (CET)

Jo, förstod det. Jag tycker inte att det säger mer än en logo, i den mån vi är fria att publicera en sådan. /Julle (disk.) 5 januari 2019 kl. 20.55 (CET)

@Julle: Hur vet man vilka som kan användas? Hmmm, nu blir jag tveksam. Jag sitter med den sista putsningen av nästa veckas VT, och undrar om mina poängregler behöver formuleras om. // Zquid (diskussion) 6 januari 2019 kl. 13.41 (CET)

Det är lite knepigt, men se c:Commons:Copyright rules by subject matter#Trademarks och c:Commons:Threshold of originality. I korthet handlar det om att en logo ofta är så enkel att den inte anses uppnå verkshöjdströskeln, och därför inte kan upphovsrättsskyddas. (Däremot är den fortfarande ett varumärke, men det är ett annat problem). /Julle (disk.) 6 januari 2019 kl. 17.33 (CET)

Det ena behöver inte utesluta det andra. De illustrerade spelarställen brukar vara en del av faktamallen. Fotografier kan därutöver läggas till i artikeln. Har alla utövare likadana dräkter behövs inte en illustration av dräkten i varje enskild förenings artikel. I en artikel om idrottspris är det väl inte relevant med specifika bilder på spelarställ. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 6 januari 2019 kl. 17.47 (CET)

Jag vidhåller min uppfattning att dräkterna alltid bör finnas med. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2019 kl. 00.20 (CET)

Människor tycker om att se bilder på andra människor, men annars håller jag med Kyllo. Vi kan ha båda på t.ex. föreningssidor. Tydlig grafik över dräkterna passa utmärkt i faktarutan och tillför just tydlighet vilket foton inte alltid har.Machatjkala (diskussion) 7 januari 2019 kl. 10.55 (CET)

Dräkterna bör alltid finnas med. Men i likhet med exempelvis strukturformeln för kemiska ämnen eller kartbilder så bör sådana schematiska bilder bara användas som huvudillustration i brist på bättre. Loggan är oftast bäst som huvudillustration, men det är inte alltid som den är fri att använda. En bild från en match där laget har gjort bra ifrån sig är också en bra illustration eftersom den dels visar spelardräkten och dels en insatts som har bidragit till lagets framgångar. /ℇsquilo 7 januari 2019 kl. 12.53 (CET)

Jag håller inte med. Huvudbilderna bör vara beständiga, inte återspegla ögonblick. Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2019 kl. 22.31 (CET)

Ögonblick kan vara nog så beständiga och återspegla och definiera längre skeenden.--LittleGun (diskussion) 9 januari 2019 kl. 08.50 (CET)

Tycker vi skall hålla oss till samma princip vi har i de flesta artiklar, och främst illustrera föreningar och liknande med något som representerar dem i sin helhet och genom hela historien. Detta görs bäst med en logotyp (Vi kan till exempel konstatera att denna lösning valts för samtliga större svenska partier utom SD, som istället har ett foto på partiledaren).

andejons (diskussion) 9 januari 2019 kl. 10.21 (CET)

Alla fotografier avspeglar ögonblick. Det ingår i konceptet och går liksom inte att komma ifrån. Det gör även de porträttfoton som vi använder i väldigt många biografiska artiklar. Trots det använder vi dem eftersom de bättre än någon annan typ av illustration beskriver artikelsubjektet. Samma sak bör gälla idrottslag. /ℇsquilo 9 januari 2019 kl. 14.48 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘

Jag skulle gärna se att vi använde loggan som huvudillustration. Problemet är att nästan inte någon förening släppt sin logga under en öppen licens, så vi har inte några loggor att illustrera med. Då får vi ta vad vi har. Machatjkala (diskussion) 14 januari 2019 kl. 17.01 (CET)

@Julle, Tostarpadius, Kyllo, Esquilo, LittleGun, Andejons, Machatjkala: (Jag tror att jag inte missat nån nu) Tack för synpunkter! Jag har inte hunnit svara tidigare för jag fick fullt upp med tävlingsarrangemang och diverse andra saker. Min fråga var alltså på grund av tävlingen Veckans tävling: Kvinnor inom idrott och sport II. Jag försökte anpassa poängsystemet så det bäst skulle passa just denna tävling. I vissa andra omgångar av Veckans tävling har tävlingsledaren utgått ifrån att kartor ej räknats som "bild", vilket då innebär att tävlande får extra poäng om de lägger in en första bild i artikel med bara karta (eller helt utan illustration).

Det kan vara svårt att bedöma vad som är mest värdefull bild rent allmänt. Det ordnas VT med många olika teman, tex Kina. Där passar artiklar om tex platser, personer, musik och krig och dessa artiklar kan ha behov av olika sorters illustrering. Och jag insåg av era inlägg, att i en VT med idrottstema blir det ännu mer komplicerat. Ett idrottslag - emblemet och kläderna är kanske viktigare än förra säsongens lagfoto eller bild från en match. Men hur är det med speciella tillfällen så som 1962 när "Den glider in i mååååååål!!!"? Eller är det värdefullt med ett foto på någon speciell person i laget, om nu artikeln varken har tidigare bild eller skiss på kläderna? Men hur gör man i artiklar om enskilda idrottare som inte har klubbemblem och lagdräkt?

För att det inte skulle bli allt för rörigt valde jag att räkna in klubbemblem som "bild". Men jag kommer att fundera vidare på detta framöver. Kanske blir det på något annat sätt nästa gång. // Zquid (diskussion) 23 januari 2019 kl. 18.44 (CET)

En relaterad fråga

I tidigare diskussioner har det funnits konsensus för att personer från äldre tid inte kan anses vara från den kommun som deras födelseort numera är belägen i. En kategoriseringsivrig användare började för flera år sedan att i stor skala att införa denna typ av anakronistisk kategorisering, vilken dock kom att tas bort och det fastslogs att personer från äldre tid skulle kategoriseras efter socken. Den senaste tiden har dock många artiklar åter fått denna typ av anakronistisk kategorisering. Har det hållits någon ny diskussion, i vilken det uppnåtts förändrat konsensus i frågan? /Annika (diskussion) 14 januari 2019 kl. 12.59 (CET)

Jag tycker att den frågan är väl befogad. Tyvärr blir den mer komplicerad av att ort och kommun ofta har en gemensam artikel. Jag är skyldig till många fall av sådan hopslagning. Mitt motiv har då varit att vi genom hopslagning får mycket lättare att samordna med wikipedior på andra språk.--Ettrig (diskussion) 14 januari 2019 kl. 14.09 (CET)

Dessa sammanslagningar strider mot tidigare beslut. Dock tror jag att Annika syftar på svenska förhållanden. Tostarpadius (diskussion) 15 januari 2019 kl. 07.39 (CET)

Jag håller med om att det ofta blir lite väl anakronistiskt att kategorisera efter kommun, men är det nödvändigt att kategorisera på så låg nivå som socken? Skulle det möjligen kunna räcka med landskap och städer?

andejons (diskussion) 15 januari 2019 kl. 08.00 (CET)

Av de nio personerna som är kategoriserade i Kategori:Personer från Lundby socken, Västergötland är det bara tre som är födda innan socknen/landskommunen inkorporerades med Göteborgs stad. Det är en omvänd anakronism. /Ascilto (diskussion) 15 januari 2019 kl. 08.16 (CET)

Jag, sådant är också tämligen vanligt förekommande. Exempelvis personer födda i Västra Skrävlinge 1911 eller senare måste anses vara födda i Malmö, men de placeras ändå i Kategori:Personer från Västra Skrävlinge socken. Om personer skall kategoriseras efter födelseort krävs tydligare riktlinjer för detta för att undvika att städbehovet i dessa kategorier blir alltför stort./Annika (diskussion) 15 januari 2019 kl. 10.46 (CET)

Ascilto: Anakronismer är anakronismer vare sig de utövas av städer mot socknar, socknar mot städer, kommuner mot landskommuner eller landskommuner mot kommuner. Alla formerna finns förmodligen, men ingen kan per definition vara "omvänd". 😉 $Genomlysning$ (disk. bidr.) 15 januari 2019 kl. 11.12 (CET)

Omvänd i förhållande till den anakronism som föranlett tråden. Vilket torde framgå av sammanhanget - för alla som vill se det. /Ascilto (diskussion) 15 januari 2019 kl. 11.51 (CET)

Tillåt mig att förtydliga mitt föregående inlägg något. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 15 januari 2019 kl. 12.34 (CET)

Vad gäller Västra Skrävlinge eller Lundby instämmer jag. Vi bör inte ha indelningar efter församlingar i historiska städer. Detta bör dock inte tillämpas på de delar som inkorporerades först i och med senaste kommunreformen. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2019 kl. 08.03 (CET)

Man kan dessutom rent allmänt fråga sig hur intressanta sådana här kategorier är. Vad har personerna gemensamt annat än en statiskt betingad födelseort. I fallet Sverige har vi dessutom en skiljelinje i slutet av 1940-talet när begreppet "födelsehemort" infördes. Själv är jag född på en ort i landet som jag inte härstammar från eller i uppväxt i, utan där bara mina föräldrar råkade befinna sig då. Det står i passet, men det är egentligen enda anknytningen och jag besökte platsen för första gången ungefär 15 år senare. Skulle jag vara "kändis" och hamna i kategorin "Personer från X" skulle nog många bli rätt förvånade. --Andhanq (diskussion) 25 januari 2019 kl. 07.11 (CET)

Ja, den automatiska relevansen för slentrianmässigt omnämnande av vad papperna säger är helt och hållet en genre- och Wikipediatradition. Då hamnar det även i kategorierna på köpet. Det fungerar i de allra flesta fallen friktionsfritt. Källbelagda konstigheter kan och ska hanteras i brödtexten, men naturligtvis tas inte alltid sånt upp om personer annat än i den privata sfären.--LittleGun (diskussion) 25 januari 2019 kl. 07.28 (CET)

SMoK

Grattis, Wikipedia, på 18-årsdagen! Här kommer en liten present i form av de fyra första banden av SMoK, direkt från scannern, http://runeberg.org/smok/ Hur Wikipedia ska hantera upphovsrätt, foton med mera lägger jag mig inte i. De här fyra banden utgavs för mer än 70 år sedan, men artikelförfattarna har väl inte varit döda i 70 år. Som källa bör väl verket vara användbart, men kanske inte alltid för att kopiera text ifrån. --LA2 (diskussion) 15 januari 2019 kl. 06.08 (CET)

 Gillar

Grattis! :-) // Zquid (diskussion) 15 januari 2019 kl. 17.00 (CET)

Hittills är responsen på den här nyheten mindre överväldigande än förväntat. --LA2 (diskussion) 24 januari 2019 kl. 17.13 (CET)

Hinner Ni före SBL till Ö? Det är de sista banden som i så fall blir allra mest intressanta. Men visst är det glädjande. Projekt Runeberg är och förblir en guldgruva. Tostarpadius (diskussion) 24 januari 2019 kl. 19.19 (CET)

De nu scannade band 1–4 är äldre än 70 år. Band 5–6 är tryckta 1949, så dem tänkte jag scanna nästa år. Hur jag gör med de sista band 7–8, vet jag inte. --LA2 (diskussion) 25 januari 2019 kl. 02.49 (CET)

Tack för informationen! Har Du tid att lägga in verket i Mall:Runeberg.org? Tostarpadius (diskussion) 25 januari 2019 kl. 16.35 (CET)

Gjort! --LA2 (diskussion) 26 januari 2019 kl. 01.08 (CET)

Finess för beskrivningar från Wikidata

Jag ser lite då och då att läsare rapporterar klotter i artiklar som erfarna användare inte hittar. De flesta läser Wikipedia på mobilen och där visas automatiskt en beskrivning av ämnet från Wikidata längst upp på sidan. Den som enbart använder Wikipedia på stationär dator vet å andra sidan inte nödvändigtvis om det. För att försöka jämna ut den här klyftan har jag skapat en ny finess som lägger till beskrivningen från Wikidata längst upp på sidan. Användare som vill se den kan kryssa i finessen på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets (i skrivande stund allra längst ned). Nirmos (diskussion) 18 januari 2019 kl. 13.34 (CET)

Kanoners! Kan du få den redigeringsbar, med en direktlänk eller pennsymbol, till exempel?--LittleGun (diskussion) 18 januari 2019 kl. 14.08 (CET)

 Gillar Om vi vill att texten ska se ut precis som i den mobila vyn skulle vi kunna stoppa in en versalisering av det första tecknet i "text".

Att ha beskrivningen lätt redigerbar med länk/penna tycker jag är ett bra förslag, men bara om finessen inte är aktiv för oinloggade. Om vi stoppar in en penna högst upp på sidan som syns för oinloggade är det som att bjuda in till klotter, lite som att ställa ut sprayburkar med färg utanför biblioteket på natten.

--Larske (diskussion) 18 januari 2019 kl. 14.20 (CET)

Det samma kan sägas om att ha en redigeraknapp högst upp på varje sida och vid varje rubrik. Det funkar inte heller, inte i teorin i varje fall:[2].--LittleGun (diskussion) 18 januari 2019 kl. 15.09 (CET)

Det kan vara bra att på stationär dator se vad som står i Wikidata för att upptäcka klotter/sabotage där. För ett tag sedan upptäcktes att det för en författare och ledarskapscoach stod "bluffmakare" när man tittade i appen/mobil vy, men den texten återfanns inte i det vanliga gränssnittet. Det tog mig en stund att komma på var felet fanns.--Historiker (diskussion) 18 januari 2019 kl. 19.23 (CET)

LittleGun, Larske: Det ska nu gå att lägga till Wikidata-beskrivningar där det inte redan finns. Testa gärna. Nirmos (diskussion) 19 januari 2019 kl. 19.22 (CET)

Jag provade i artikeln Lappo å och det fungerade utmärkt att lägga till beskrivning när man på en gång vet vad beskrivningen ska vara. Är det något problem med att ha knappen synlig (i anslutning till beskrivningstexten) även för artiklar där det redan finns en beskrivning? Om man ser att något objekt har blivit utsatt för klotter och fått en tokig beskrivning vill man kunna rätta till beskrivningen på samma smidiga sätt. --Larske (diskussion) 19 januari 2019 kl. 20.19 (CET)

Jag gillar funktionen. Det skulle ju vara praktiskt med lika enkel redigering av en befintlig post, men då skulle jag hellre se att det inte var en knapp precis vid beskrivningen, utan kanske i rullgardinsmenyn "Mer", där andra finnesser finns, liksom Flytta mm. JohanahoJ (diskussion) 19 januari 2019 kl. 20.50 (CET)

Kanske skulle redigeringsknappen begränsas till artikelrymden? JohanahoJ (diskussion) 19 januari 2019 kl. 20.57 (CET)

Jag gjorde en variant i min personliga common.js där knappen finns synlig även då det redan finns en beskrivning. Textrutan som kommer upp när man klickar på knappen fylls i med den gamla beskrivningen så att man inte behöver skriva in allt igen om det bara är något stavfel som man vill rätta.

Håller med JohanahoJ om att det kanske vore bättre med ett menyalternativ under "Mer..." än en knapp.

Hur gör man för att få den ganska snålt tilltagna textrutan att bli så stor att hela beskrivningen syns i rutan? Nån sorts "autosize" vore bra. --Larske (diskussion) 19 januari 2019 kl. 21.40 (CET)

Larske: Textrutan ska nu ta upp hela bredden. Nirmos (diskussion) 21 januari 2019 kl. 02.48 (CET)

 Gillar Bra, nu kan de flesta beskrivningar ses i sin helhet i rutan. Det finns en del objekt, till exempel Adolf Erik Nordenskiöld som har långa beskrivningar. Det känns lite tokigt att ha hela, eller en stor del, av ingressen som beskrivning som tar upp en massa skärmutrymme när den visas på mobilen. --Larske (diskussion) 21 januari 2019 kl. 08.57 (CET)

Larske: Konkateneringen du gör med oldtext ser väldigt farlig ut. oldtext är osäker input. Till exempel, om oldtext är "><script>alert( "hej" );</script> så kommer du att utföra den koden.

Sedan förstår jag inte – som jag redan nämnt i Special:Diff/42239627 – hur

mw.loader.using( [], $( function() {
} ) );

öht kan fungera. Det andra argumentet i mw.loader.using måste vad jag vet vara en funktion. $( function() {} ) är ett objekt. Förklara gärna. Nirmos (diskussion) 19 januari 2019 kl. 22.46 (CET)

@Nirmos: Ja, strängkonkateneringen är klart olämplig, det verkar mycket säkrare att gå via ...val() som du gjorde så att "beskrivningen" aldrig "exekveras" när man uppdaterar den.

När det gäller objektet som skulle vara en funktion så tror jag att det är en gammal felaktig implementation av det råd om dependencies du gav mig för 1,5 år sedan och som har levt kvar i min commons.js när jag idag stoppade in koden för Wikidata-description där. Tack för påpekandet. --Larske (diskussion) 20 januari 2019 kl. 00.45 (CET)

Larske: Jag har fixat så att det går att ändra redan befintlig Wikidata-beskrivning nu. Nirmos (diskussion) 19 januari 2019 kl. 23.41 (CET)

Koden ser ut som en felaktig sammanblandning av två olika sätt att köra funktioner när sidan laddats. $() runt funktionen bör tas bort. Men jag tror att det ändå fungerar (oavsiktligt) eftersom $() ser till att funktionen körs när DOM har laddats. mw.loader.using() har antagligen felhantering som gör att det inte kraschar helt om argumentet inte är en funktion. Det fel som mest sannolikt kan göra att det inte fungerar är att dependencies inte laddas som de ska. /EnDumEn ✍ 20 januari 2019 kl. 00.17 (CET)

JohanahoJ, Larske: Jag har nu flyttat knappen för att redigera redan befintlig Wikidata-beskrivning till #p-cactions (samma meny som "Flytta"). Nirmos (diskussion) 20 januari 2019 kl. 04.16 (CET)

Trevligt. Jag får dock bara upp knappen om Label finns angivet på svenska i WD. Saknas Label så visas ingen knapp. --Kitayama (diskussion) 20 januari 2019 kl. 07.16 (CET)

Det funkar bra i den apparat jag använder nu med iOS10. JohanahoJ (diskussion) 20 januari 2019 kl. 09.02 (CET)

Korrigering (var nog för sömnig tidigare). Nej, jag ser heller ingen knapp om inte Etikett är ifyllt på Wikidata. JohanahoJ (diskussion) 20 januari 2019 kl. 12.35 (CET)

Det är dock bara Lägg till-knappen som försvinner. Befintlig beskrivning och knappen för ändring av denna syns även utan Wikidata-etikett (men det är nog ovanligt med ifylld beskrivning utan etikett). JohanahoJ (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.17 (CET)

När jag provar med olika kombinationer av etikett och beskrivning är det vid fallet att båda saknas som finessen vare sig visar någon "Lägg till"-knapp eller någon "Beskrivning"-länk, se följande tabell.

		Etikett
		Finns inte	Finns
Beskrivning	Finns inte	Knapp saknas ✘ Länk finns inte ✔	Knapp finns ✔ Länk finns inte ✔
	Finns	Knapp finns inte ✔ Länk finns ✔	Knapp finns inte ✔ Länk finns ✔

Fallet "Etikett finns inte" må vara udda, men avsaknaden av etikett borde inte störa funktionen att med en knapp-(eller länk-)tryckning kunna lägga till en beskrivning till ett objekt.

--Larske (diskussion) 20 januari 2019 kl. 19.53 (CET)

Kitayama, JohanahoJ, Larske: Grymt bra spanat! Tack så mycket! Sedan Special:Diff/44332359 ska knappen för att lägga till beskrivning läggas till även när terms (paraplybegreppet för etikett, beskrivning och alias) inte finns över huvud taget. Testa gärna igen. Nirmos (diskussion) 21 januari 2019 kl. 01.05 (CET)

--Larske (diskussion) 21 januari 2019 kl. 01.17 (CET)

Funktionen är toppen. Särskilt att den finns för befintlig text, den var nästan viktigast. Men, mina fem öre:

• Knappen är inte särskilt snygg, en diskretare penna hade varit trevligare. Det spelar ingen roll så länge det är ett tillval tänkt att använda vid "arbete" för de som vill.
• Det vore bättre om knappen för ändring av befintlig text inte gömdes under en meny, "långt bort" från beskrivningstexten. Jag antar att Nirmos kan greja någon sån specialare till mig att klistra in i någon js-fil eller nåt? Snälla? Då vill jag personligen helst komma till Wikiobjektet, så att jag kan kolla eventuell engelsk beskrivning samtidigt. Annars gillar jag dialogrutan i ett allmänt fall.

Bra intiativ, och imponerande!--LittleGun (diskussion) 20 januari 2019 kl. 09.26 (CET)

@LittleGun: Förväntar du dig något mer av en sådan "komma till Wikiobjektet"-funktion än vad länken "Wikidataobjekt" i vänsterkolumnen i artikeln gör? --Larske (diskussion) 20 januari 2019 kl. 19.59 (CET)

Bara att knappen är närmare, och att man kommer direkt till beskrivningen i Wikidata. Vilket man ju gör eftersom den är högst. Jag brukar ju gilla dialogrutorna i normala fall. I just det här fallet vill jag ha en specialare så att jag ser och eventuellt kan addera engelsk beskrivning. Men jag tar gärna det som en helt personlig inställning: Att knappen/pennan är precis nära beskrivningen och öppnar Wikidataobjektets beskrivning. Oavsett om beskrivning finns eller inte på svenska.--LittleGun (diskussion) 20 januari 2019 kl. 21.09 (CET)

Ett snabbt sätt att komma till Wikidataobjektet för den aktuella artikeln, utan att behöva klicka på länken "Wikidataobjekt" eller på någon knapp, är att trycka på tangenterna ALT+SHIFT+G (om du har en PC, något motsvarande finns säkert på Mac). --Larske (diskussion) 20 januari 2019 kl. 22.27 (CET)

Där ser man, det visste jag inte. Dessvärre kommer jag knappast komma ihåg kombinationen, den kommer knappast bli en del av muskelminnet och den öppnar inte i nytt fönster/flik. Med en knapp behövr jag inte minnas annat än att högerklicka.--LittleGun (diskussion) 21 januari 2019 kl. 06.25 (CET)

En diskretare knapp skulle kunna vara att texten "Lägg till Wikidata-beskrivning" ges samma stil som en befintlig beskrivning men har en liten (svart) penna efter sig?
Lägg till Wikidata-beskrivning
JohanahoJ (diskussion) 20 januari 2019 kl. 11.03 (CET)

Ja, det är snyggt. Och bara en penna när etikett beskrivning finns.--LittleGun (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.11 (CET)

LittleGun: När du säger "bara en penna när etikett finns", blandar du ihop etikett och beskrivning då? Nirmos (diskussion) 21 januari 2019 kl. 03.16 (CET)

Jajamensan, sorry!--LittleGun (diskussion) 21 januari 2019 kl. 06.29 (CET)

LittleGun, JohanahoJ: Elementet för att lägga till en beskrivning är nu en länk i stället för en knapp. Bättre så? Nirmos (diskussion) 21 januari 2019 kl. 07.06 (CET)

Nirmos: Jag tycker det blev mycket snyggare.--LittleGun (diskussion) 21 januari 2019 kl. 07.10 (CET)

Instämmer. --Kitayama (diskussion) 21 januari 2019 kl. 07.14 (CET)

Jättebra! Det bredare inmatningsfältet är också riktigt bra. JohanahoJ (diskussion) 21 januari 2019 kl. 07.16 (CET)

@Nirmos: Kan du titta på ATL-98 Carvair? Såväl på omdirigeringssidan som på målsidan för omdirigeringen ska det nog in ett mellanslag mellan Omdirigeringssida/(omdirigerad från) och den nya länken. --Kitayama (diskussion) 21 januari 2019 kl. 18.59 (CET)

Kitayama: Tack igen! Jag tänkte först att jag hade pajat det här i Special:Diff/44342808, men vad jag kan se så har det alltid varit trasigt. De tre sidor jag har använt när jag har utvecklat det här är fluor (sida som har en beskrivning), flour (omdirigering) samt icke-metall (sida som inte har någon beskrivning). Du har hittat en omdirigering till en sida som saknar beskrivning, vilket jag inte har testat mot. Fixat i Special:Diff/44360432. Nirmos (diskussion) 21 januari 2019 kl. 19.57 (CET)

@Nirmos: Omdirigeringssidor verkar nu få en beskrivning här på wp som är oberoende av beskrivningen i objektet på Wikidata. Det kan alltså stå "Omdirigeringssida" med knappen för tillägg av beskrivning under detta, och när jag provade att fylla i "omdirigering" i Wikidata-fältet så ersatte det inte beskrivningen här, utan den lades bara till under den befintliga. JohanahoJ (diskussion) 21 januari 2019 kl. 20.15 (CET)

JohanahoJ: Jag vet inte om jag förstår, men: Om du är på en omdirigeringssida, till exempel [3] så står det "Omdirigeringssida" i grå text. Det kommer inte från den här finesssen, åtminstone inte den första förekomsten. Om du inspekterar sidan så ser du att det är ett element med ID:t "redirectsub". Beskrivningarna från finessen har ID:t "gadget-wikidatadescription". Du kan lägga till en beskrivning, och den beskrivningen kan naturligtvis vara "Omdirigeringssida", och båda är gråa, så jag kan förstå att det kan vara förvirrande. Du kan också avaktivera finessen för att övertyga dig om att den första förekomsten av "Omdirigeringssida" inte kommer från finessen. Är mysteriet löst? Nirmos (diskussion) 21 januari 2019 kl. 20.43 (CET)

Ok, bra. Det var nog flytten av beskrivningen ned till en ny rad som gjorde att jag fick känslan av att det plötsligt blivit mer text där. Som oftast använder jag nu en ipad, så jag vet inte om jag kan granska sidan så att jag ser ID för texterna. JohanahoJ (diskussion) 21 januari 2019 kl. 21.30 (CET)

Jodå, det gick det med, och nu ser jag ID:t för texten ifråga. :) JohanahoJ (diskussion) 21 januari 2019 kl. 21.57 (CET)

@Nirmos: Jag använde precis finessen för att lägga till en beskrivning för Hwang Youn-joo och upptäckte då att beskrivningen inte visas i artikeln, troligen beroende på att svensk etikett saknas för objektet. Förutom att beskrivningen inte syns, dyker inte länken "Beskrivning" upp i menyn och länken "Lägg till Wikidata-beskrivning" ligger kvar under rubriken. Detta innebär att man kan förledas till att lägga till en (sämre) beskrivning i objekt som redan har en (bättre) beskrivning som finessen skriver över. Det vore därför fint om finessen kunde hitta och presentera befintliga beskrivningar även om det saknas svensk etikett för objektet. --Larske (diskussion) 26 januari 2019 kl. 06.11 (CET)

Larske: Det här har inget att göra med att svensk etikett saknas. Det är enkelt motbevisat i och med att jag ser beskrivningen i Hwang Youn-joo med finessen trots att det fortfarande inte finns någon svensk etikett.

Däremot, det som är speciellt för Hwang Youn-joo är att det är en ny sida. Finessen har tidigare hämtat beskrivningarna lokalt (ungefär så här), och det tar ett tag att skicka ut ändringar till klienter (se d:Special:DispatchStats). Det kan vara det som krånglar. Det här dispatch-lagget kombinerat med att beskrivningarna kanske cache:as lokalt kan säkert förvärra problemet, och göra så att det inte fungerar för nya sidor.

I Special:Diff/44489556 har jag gjort så att finessen läser direkt från Wikidata (ungefär så här). Det kan lösa problemet, förutsatt att jag har rätt. Vi får se om det blir bättre eller sämre. Nirmos (diskussion) 27 januari 2019 kl. 00.06 (CET)

Jag hoppas verkligen att detta inte läggs in i standardinställningarna. Vill jag se hur objektet ser ut på Wikidata går jag dit. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 11.54 (CET)

Det här handlar om vad som visas som beskrivning i mobilvyn, alltså vad som möter de flesta läsare av våra artiklar. JohanahoJ (diskussion) 20 januari 2019 kl. 11.57 (CET)

Nej, det handlar minst lika mycket om vad som visas i stationär dator. Själv använder jag den inställningen även i mobilen. Den andra är helt omöjlig att arbeta med. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 12.11 (CET)

Hittills har det bara handlat om personliga inställningar. Även jag använder inställningen stationär dator på mobilen, men de flesta gör inte det. Med default- inställningen syns Wikidatas beskrivning för läsaren. Det kan man tycka vad man vill om, men det här är bara ett hjälpmedel för den som vill korrigera diskrepanser mellan Wikipedia och Wikidata som just nu påverkar Wikipedias användare.-LittleGun (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.09 (CET)

Hur det ser ut i mobilversionen har jag inga synpunkter på. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.12 (CET)

Veckans tävling - 1800-talet II

Vid midnatt startar en ny Veckans tävling – 1800-talet II. Det är ett brett ämne, där allt som rör 1800-talet ingår. Välkomna att tävla och förbättra artiklarna om detta intressanta århundrade.--Historiker (diskussion) 27 januari 2019 kl. 19.02 (CET)

Externa länkar till fakenews

I artikeln Fjällsjö socken hade någon lagt in en länk till en site kallad nyheter fjällsjö.nu vilket går till en propaganda site. http://www.fjällsjö.nu/ Att ta bort den där den låg var enkelt men kan detta finns omfattande? Kan det bakom finnas en aktör som medveten infekterar vår artiklar med länkar till liknande propaganda siter?Yger (diskussion) 26 januari 2019 kl. 06.57 (CET)

Om du bara hittat en sådan länk finns nog ingen anledning till ökad oro. Det är väl inte helt unikt med kreativa länkningar (oftast reklam och fåfänga) under externa länkar. Jag vill minnas att något luftvärmepumpföretag länkade till sin hemsida från artiklar som termodynamik och elenergi, typ, för ett par år sedan. Det aktuella IP-numret lade in länken i Fjällsjö socken och Fjällsjö landskommun i mars 2009 och har inte gjort några andra redigeringar.--LittleGun (diskussion) 26 januari 2019 kl. 07.41 (CET)

Om någon misstänker att det finns flera suspekta länkar än den man just upptäckt finns det på Special:Specialsidor en funktion Sök externa länkar. Där hittade jag en länk till fjällsjö.nu i Fjällsjö kyrka och tog bort den. Fast eftersom det fanns ä och ö med i länken behövde jag kopiera in den från adressfältet i webbläsaren så det blev http://www.xn--fjllsj-cua2m.nu/. Man behöver också tänka på att http: är standardprotokoll i sökningen så t.ex. https: måste anges särskilt. Sjö (diskussion) 26 januari 2019 kl. 09.19 (CET)

Special:Länksökning är bra. Förutom den kan man ibland också ha nytta av funktionen ”insource” i den vanliga sökfunktionen. Man skriver något i stil med insource:google.se i sökrutan. /NH 26 januari 2019 kl. 19.41 (CET)

En möjlig förbättring till ovan användning av insource i vanliga sökfunktionen är att skriva insource:"google.se" med citationstecken runt länken, då punkten annars tolkas som ett mellanslag vilket ger fler resultat än önskat. Omgivande citationstecken innebär en sökning av den exakta frasen. --Treetear (diskussion) 28 januari 2019 kl. 15.26 (CET)

Systematiska massändringar borde rendera automatisk användarblockering

Diskussionen hitflyttad från Wikipedia:Wikipediafrågor. --Pipetricker (diskussion) 22 januari 2019 kl. 15.04 (CET)

Systematiska massändringar bör endast komma ifråga då någon Bot/app/program råkat introducera systematiska felaktigheter. Att utföra sök-och-ersätt på ett ord eller strof på mer än en artikel kan i väldigt många fall allvarligt försämra kvaliet och trovärdighet på Wikipedia.

Att ändra ett ord eller formulering utan att med sunt användarintellekt först ha begrundat den tidigare formuleringen, kan lätt göra meningen, stycket, artikeln eller artikelgruppen obegriplig eller mer svårläst än tidigare.

Till exempel kan "felaktigheten" vara just ett exempel. Eller redan förklarat på ett annat sätt som ett förtydligande. Eller kanske ett avsiktligt sätt att bygga en artikelstruktur med underartiklar.

Eller "bara" ett stilistiskt sätt att utnyttja synonymer för förbättra läsupplevelsen/läsbarheten i ett längre stycke.

Eller så är den rättade "felaktigheten" i själva verket OCKSÅ en bra benämning på något helt annat än vad massändringen ska "korrigera".

En vanlig användare som utför systematiska massändringar bör därför likställas med en vandal. —Tvikobb (diskussion) 22 januari 2019 kl. 01.25 (CET)

Hej Tvikobb! VIlka systematiska massändringar syftar du på? Jan Arvid Götesson (diskussion) 22 januari 2019 kl. 01.40 (CET)

Alla som inte är ADMINISTRATIVT befogade. Detta är en principiellt övergripande uppfattning - Med främsta syfte att förebygga det som ännu inte hänt. Men behöver du något handgripligt att fokusera frågan på så kan jag väl nämna (utan att därför "välja sida" i dessa diskussioner - Eller än värre dra in dem i detta avsnitt också!) nämna taxonomi Linné och Christiania / Oslo. Egentligen bryr jag mig dock mer om när det drabbar naturvetenskapliga/tekniska/matematiska förklaringar, stycken och artiklar. Och då inte sällan pga att 'redaktören' inte har tillräcklig ämneskunskap och omsorg om den enskilda artikeln, för att inse konsekvensen av ett textutbyte. Tvikobb (diskussion) 22 januari 2019 kl. 02.32 (CET)

Tack för klargörandet. Jag skulle helst också vilja undvika att välja sida. Egentligen skulle jag bara vilja hävda ståndpunkten att varje användare som ändrar flera artiklar enligt en viss princip skall ha ”tillräcklig ämneskunskap” om samtliga artiklars ämne. Jan Arvid Götesson (diskussion) 22 januari 2019 kl. 03.26 (CET)

Tillräcklig ämneskunskap, SAMT begrundat den tidigare formuleringens (eventuella) övergripande inflytande. Tvikobb (diskussion) 22 januari 2019 kl. 03.38 (CET)

En grundregel måste ju ändå vara att, när en massändring görs i artiklars löptext, så finns det inga giltiga undanflykter från att alla ändringar måste kontrolleras. Voyager85 (diskussion) 22 januari 2019 kl. 04.04 (CET)

Just så. Dvs kontrollerad ur ett typografikt, syntaxtiskt, semantiskt, kognitivt, vederhäftigjets- och informativitetssyfte. Per ändrad artikel. Så slipper vi "massändringar" med ett par minuters intervall.

Det är väldigt många tillfällen när massändringar är befogade, vilket inte hindrar att jag kan hålla med dig för de exempel du tar upp.Yger (diskussion) 22 januari 2019 kl. 07.39 (CET)

Det finns strikta regler för när ändringar med bot får begäras. Manuella redigering av motsvarande slag borde kräva lika tydligt stöd i gemenskapen. Dessutom måste det kontrolleras att det verkligen blir rätt. Tostarpadius (diskussion) 22 januari 2019 kl. 14.37 (CET)

Det finns exempel på sådant som helt enkelt är fel i många av våra artiklar, dock. Som till exempel där man inte skiljer på bindestreck (-) och tankstreck (–). /Julle (disk.) 22 januari 2019 kl. 15.09 (CET)

En liknande situation är när en kategori flyttas till ett nytt namn. Då bör kategorin uppdateras i alla befintliga artiklar. Detta har jag gjort vid ett antal tillfällen med bot. Överhuvudtaget sker ju ett antal "städjobb" med bot. Så länge det verkligen är frågan om städning/felrättning så anser jag det vara OK. I går gjorde jag en systematisk rättning av ett stavfel - 19 stycken landshövdning blev landshövding. Okontroversiellt, eller? Jag kunde ha gjort det med bot, men orkade inte slå på datorn. Det finns ett helt gäng wikitomtar som ser till att vi håller kvaliteten uppe. Varje enskild städåtgärd ska inte behöva diskuteras. Jag uppdaterade Region på cirka 30 000 franska kommuner eftersom det stod fel sedan tre år tillbaka i alla dessa artiklar p g a den franska regionreformen. Enligt förslaget ovan skulle jag ha blockerats, eller? Administratörer och botägare har fått ett förtroende från gemenskapen. Det gäller dock för att ha fingertoppskänsla för den ibland fina linjen mellan "felrättningar" av olika slag och artikelförändringar som behöver konsensus för att genomföras i större skala. Kitayama (diskussion) 22 januari 2019 kl. 15.32 (CET)

Poängen med Wikipedia är att alla ska kunna förbättra. Poängen är också att det inte är befintlig ämnesskunskap som ska redovisas, utan veriferbar. Därför fungerar informationsinhämtande många gånger bättre än kunskapsöverföring. Det gäller även massändringar. Uppfattas inte massändringar som förbättringar, då startar man diskussion. Sen kan det bli tal om blockering om ändringar genomförs utan att diskussion hörsammas. Det kan kanske leda till friktion ibland, men jag menar att det är värt det.

Det är jättelätt att förhindra allt som skaver. Det är bara att försvåra för förändring, genom att införa regler. Ju svårare att genomföra en förändring, desto färre försämringar blir det. Det gäller allt från klotter till ändringar i redigeringsverktygen.

Problemet är såklart, att det dessutom leder till färre förbättringar. Hela Wikipedia bygger på lätthet till förändring och att förbättringsviljan är större än försämringsviljan. Det har också fungerat i snart tjugo år, trots att det bara inte fungerar i teorin: [4]. Dessvärre har alla möjliga begränsningar börjat genomföras i de två största språkversionerna, och det lyfts också såna krav här på Wikipedia (ovanstående rubrik, endast inloggade får redigera, endast identifierade inloggade får redigera, endast godkända inloggade får redigera, alltid förhandsgranska innan en artikel publiceras, endast de som har sakkunskap får redigera etc).

Innan Wikipedia skapades gjordes ett försök kallat Nupedia av de som sedan skapade Wikipedia. Det byggde på sakkunskap och begränsande regelverk. Det försöket visar att vi ska vara mycket försiktiga innan vi backar 20 år i tiden, även om jag tror det är dit vi är på väg. Det betyder inte att jag har ett förakt för sakkunskap, de som sitter på den borde vara fantastiska på att visa var och hur man får tag i den.--LittleGun (diskussion) 22 januari 2019 kl. 15.22 (CET)

Jag ber er, innan ni faller för vad som verkar vara en modetrend, inte bara i svwp, tänk igenom LittleGuns kloka kommentarer. Även jag blev förskräckt när jag såg rubriken, som jag upplever som alltför drakonisk. Hur blir det med begäran om botändringar? Skall det också förbjudas? Eller kommer det att tillåtas, eftersom botförarna anses vara i besittning av ”tillräcklig ämneskunskap” (vilket de strängt taget inte behöver ha idag)? Givetvis skall vi ha kvar våra relevanskriterier, och jag kan t.o.m. tänka mig att de kan tillämpas hårdare – jag är ingen inklusionist. Givetvis skall vi ha kvar kravet på källor, och där ser jag gärna att det tillämpas hårdare (ironiskt nog ser jag bland tillskyndarna av "hårdare krav" ovan sådana som inte alls håller med mig på den punkten). Men kravet på ”tillräcklig ämneskunskap” ger mig ångest. Det fina med Wikipedia är ju att alla kan redigera – det brukar ju påpekas i alla möjliga sammanhang, och det var mycket därför som jag en gång gick med. Bl.a. kravet på källor skall ju kompensera för den saken – i en konventionell encyklopedi har de ju istället en expertkommitté. Ska vi då bli ett teokratiskt klassamhälle där bara "experter" har fullständiga rättigeter? Och hur i all sin dar kontrollerar vi om de betrodda massändrarna har dessa ”tillräckliga ämneskunskaper”? ag vill inte att Wikipedia blir som Nupedia, eller som det döende Susning. / Ternarius_D 22 januari 2019 kl. 15.48 (CET)

Oftast brukar massändringar som inte är självklart bra uppmärksammans och blir det diskussion om något så brukar de flesta ju respektera detta och pausa och inte bara köra på sitt eget race. Att bedöma från fall till fall är det som fungerar bäst. Om någon inte respekterar att en diskussion är önskvärd innan den gör vidare ändringar, då är en blockering för att stoppa tveksamma massändringar tills diskussionen är avslutad befogad. Upptäcker någon ett fel och vill massrätta det, är det ju bra. Så automatisk blockering, nej. Håller alltså med LittleGun. Frihet och förnuft. Höstblomma (diskussion) 22 januari 2019 kl. 17.48 (CET)

Poängen med att redigera artiklar i Wikipedia är att förbättra. Det kloka i LittleGuns kommentar saknar relevans för detta avsnitt. Jag önskar bara att all metodisk förstörelse ska behandlas som all annan vandalism: Personen får lugna ner sig och komma igen lite senare.

När en artikel redigeras så ska det ju ske för artikelns eget bästa – Inte för användarens höga nöje.

– Tvikobb (diskussion) 22 januari 2019 kl. 18.00 (CET)

Jag har hittills hållit mig utanför denna diskussions senaste två avknoppningar. Men Användare:Tvikobbs senaste inlägg motverkar starkt all logik. När har frågan handlat om "metodisk förstörelse" eller "vandalism"?! Vem är det som skall lugna ner sig? I första hand Tvikobb, som det ser ut. Vem tjänar på att tonläget skruvas upp på detta sätt? /Ascilto (diskussion) 22 januari 2019 kl. 18.11 (CET)

(Redigeringskonflikt)

Jag håller inte med dig, Tvikobb: Tvärtom ser jag LittleGuns kommentarer som i hög grad relevanta. Problemet är, hur vi definierar "metodisk förstörelse". Som du ser ovan, är det inte alla som håller med om att "[alla] systematiska massändringar [med undantag av fallen] då någon Bot/app/program råkat introducera systematiska felaktigheter" skulle vara "metodisk förstörelse". Du har, om du ursäktar att jag påpekar det, rätt så svepande definitioner. Jag tror det hade varit mer givande för debatten om vi koncentrerade oss på de preciseringar som andra debattörer tagit upp (inte nödvändigtvis bara de som är kategoriska motståndare till de föreslagna åtgärderna) och diskuterade om de är motiverade eller ej. / Ternarius_D 22 januari 2019 kl. 18.21 (CET)

Jag vill inte "försvåra för förändring". Mitt förslag skulle inte leda till att "det blir svårare att genomföra en förändring". Om man behöver rätta nitton förekomster av landshövdning samtidigt, så är väl det ytterligare ett bra exempel på att någon haft alldeles för bråttom att prångla ut sitt senaste alster i så många artiklar som möjligt. Tvikobb (diskussion) 22 januari 2019 kl. 18.38 (CET)

Som sagt: Det är enkelt att förhindra dåliga redigeringar. Det är bara att göra det svårare att redigera. Däremot är det owikipedianskt.--LittleGun (diskussion) 22 januari 2019 kl. 19.25 (CET)

(Redigeringskonflikt)

Tyvärr är det ovanstående ytterligare ett exempel på att du använder en alltför svepande argumentation, Tvikobb. Givetvis finns det fall, som Höstblomma påpekar ovan, där någon utför alldeles för många ändringar på kort tid, men sådant klarar vi ju redan av – administratörerna brukar inte ha några problem att åtgärda sådant. Men det som behöver ändras kan röra sig om en beteckning, yrkestitel, teknisk term eller liknande som har lagts in i ett flertal artiklar under lång tid men som nu har bytt namn, och som därför behöver ändras till det nya namnet. Inom mitt gebit, zoologiska artiklar, sker det en fortlöpande förändring av de olika taxonens taxonomi: Arter, släkten m.m. som en gång tillhört ett visst överordnat taxon men som nu har "bytt plats" och hamnat under ett annat taxon: Det innebär ofta att ett och samma namn i flera artiklar måste ändras. Det finns säkert flera andra exempel – Kitayama tog ovan upp ett som berörde en fransk reform. Jag kan inte se att du har kommenterat det. Med ditt förslag är en mlm tvingad till att begära en botkörning för att få det gjort om en inte vill riskera att bli blockerad. Jag tror att det är fler än jag som upplever det som något som verkligen "försvåra[r] för förändring". / Ternarius_D 22 januari 2019 kl. 19.33 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Det finns ingen anledning att låta även denna tråd svämma över med bemötanden av alla (mot-)exempel på stavningar o.dyl som någon kan komma på. Det som däremot HELT SAKNAS i tråden, är argument FÖR varför man borde kunna få redigera utan omsorg för resultatet. Spridda dåliga redigeringar kan och måste man leva med och hantera. Det som är problematiskt är när de kommer i en takt så att 'amatörgranskare' inte orkar kontrollera. Eller kanske ens hinna upptäcka att de gjorts. Tvikobb (diskussion) 22 januari 2019 kl. 20.19 (CET)

Är det här ens ett problem? Har det hänt fler än en gång? Eller diskuterar vi hypotetiska fall i framtiden? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 22 januari 2019 kl. 20.32 (CET)

@Tvikobb: Nej, de felstavade landshövdingarna är inte "ett bra exempel på att någon har haft alldeles för bråttom". Tvärtom, dessa 19 stavfel hade introducerats av 12 olika personer, 9 inloggade och 3 oinloggade under mer än 12 års tid och redigeringarna är spridda över 9 olika kalenderår och typvärdet för avståndet mellan redigeringarna med detta stavfel är 144 dagar. Det är inget annat än ett bra exempel på att människor gör lite fel ibland, men att det går att rätta till. --Larske (diskussion) 22 januari 2019 kl. 20.49 (CET)

(Redigeringskonflikt)

@Tvikobb: Om du kommer med ett svepande förslag om att praktiskt taget alla massändringar är skadliga och att jämställa med klotter, och därför bör leda till blockering, är ju att räkna upp alla de fall där detta inte stämmer ett fullt relevant sätt att visa att ditt förslag är på tok för generaliserat och därför är till skada för alla oss som editerar på Wikipedia. Få, om någon, har dessutom hävdat att alla massändringar är av godo, bara att det finns väldigt många exempel på att de faktiskt är nyttiga. Ditt svar "Det finns ingen anledning att låta även denna tråd svämma över med bemötanden av alla (mot-)exempel på stavningar o.dyl som någon kan komma på" är därför inget argument mot våra invändningar. De gånger massändringar har varit till skada har vi kunnat hantera dem utan någon massomfattande häll-ut-barnet-med-badvattnet–regel. Tvärtom är det du, i och med att du vill införa en ny regel, som har bevisbördan; du bör visa att våra exempel på alla de gånger massändringar är fel, eller åtminstone visa att skadan är värre än nyttan. Dessutom är svaret faktiskt ganska arrogant – våra motexempel har verkligen inte bara varit några "stavningar o.dyl som någon kan komma på". Talet om "amatörgranskare" gör inte saken bättre. / Ternarius_D 22 januari 2019 kl. 21.02 (CET)

Jag anser att Tvikobb har pekat på ett reellt problem. Därmed inte sagt att det är destruktivt att rätta felstavningar. Men om det i själva verket är ett annat ord som står i texten blir det inte bra. Därför är noggrannhet en dygd. Vi gör alla slarvfel ibland, men den som aldrig städar upp efter sig själv gör tyvärr i längden mer skada än nytta. Tostarpadius (diskussion) 23 januari 2019 kl. 00.15 (CET)

Ja det har hänt och mycket mer än en gång. Med "amatörgranskare" menade jag t.ex mig själv (f'låt otydligheten): När jag i "Senaste ändringar" ser att samma person gjort ändringar av typ tjugo artiklar med minutmellanrum, och t.ex redigeringskommentarerna (eller artikelnamnen) tyder på att de handlar om landshövdingar men ser att där också dyker upp en artikel om en radarstation, så går jag in i den och kollar (+ ev. rättar) vad som gått snett. Men orkar ofta inte kolla hur bra det gått för hövdingarna. (Hypotetiskt exempel för att förtydliga skada + samt nödvändigt extraarbete.) Tvikobb (diskussion) 23 januari 2019 kl. 04.10 (CET)

Det är ett problem att det görs dåliga redigeringar. Sådana problem löser vi ständigt, oavsett om det är rent klotter av enskilda IP-nummer eller POV-pushning eller om det är någon som gör dåliga "massändringar" eller om det är ett typo där hövding blivit hövdning som gjorts på 19 ställen av 12 olika användare under 12 års tid eller vad du vill. Och självklart har var och en ansvar för sina redigeringar och har skyldighet att vara noggrann. Wikipedia fungerar, Wikipedia är fantastiskt, och det skapades med ett flexibelt och dynamiskt policysystem och möjligheten att snabbt och enkelt att göra förändringar, där nettot visat sig vara förbättringar. En dålig lösning är då att automatblockera alla massändringar.--LittleGun (diskussion) 23 januari 2019 kl. 07.49 (CET)

@Tvikobb: kan du visa diffar på något exempel? För om det enda vi har att gå på är när liknande fel görs med 12 års mellanrum så är det rätt många som borde bli blockerade. Sen hoppas jag att du förstår omöjligheten i att konstruera programvara som skulle utfärda automatiska blockeringar. Om det är det du önskar så kan vi lägga ner diskussionen bara på grund av dess praktiska ogenomförbarhet. (Sidospår, men vi är alla amatörgranskare, och vi vet om det. Att du försöker förminska oss genom prefixet gör det svårt att förutsätta goda avsikter i allmänhet.) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 januari 2019 kl. 08.18 (CET)

Jag tror säkert det finns många fall där spontana massredigeringar är befogade, såsom i fallet med landshövdingarna, men jag håller med Tvikobb om att man måste vara försiktig. Ett klassiskt exempel är ju "hen"-kontroversen eller "ska"/"skall" - där vi torde vara överens om att man inte skall göra massändringar. Men påpekandet om att ett ord som är fel i ett sammanhang kan vara rätt i ett annat är viktigt. Ovan nämndes benämningar som ändrats. De är ett typexempel på när det kan gå fel: sammanhanget kan vara historiskt eller det kan gälla en institution (eller ett land) där benämningen inte ändrats. --LPfi (diskussion) 29 januari 2019 kl. 18.39 (CET)

Ett av exemplen som Tvikobb nämner är Kristiania/Oslo. Jag antar att hen menar till exempel den här] ändringen. Men den ändringen har en intensiv diskussion kommit fram till är god. Det andra exemplet är L. till Linné (för auktor i taxobox). Den ändringen har också diskuterats intensivt, men utan något avgörande. Tvikobbs exempel är alltså ändringar som INTE skadar Wikipedia. Förslaget ger därför intryck av att komma ur frustration över ändringar som kollektivet önskar. --Ettrig (diskussion) 29 januari 2019 kl. 19.03 (CET)

Det kollektivet önskade var också, vad gäller Kristiania, att det inte skulle gå så fort, så att man hinner kontrollera varje enskild ändring och se att det blivit rätt. I fråga om auktorsnamnet är det så vitt jag vet skillnad på botanik och zoologi. Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2019 kl. 08.10 (CET)

Översättningar till svenska

Hej!

Det var ganska länge sen jag var aktiv med Wikipedia, så ber om ursäkt om detta diskuterats någon annan stans. I vilket fall: för att öka svenska Wikipedias bredd finns det en stor möjlighet att utnyttja alla som vill lära sig svenska och som bor eller har sitt ursprung i andra delar av världen. Då kan områden och ämnen som saknar bredd och djup på svenska Wikipedia bli bättre samtidigt som de som skriver kan förbättra sin svenska genom att se hur deras text bearbetas.

En förutsättning för att det ska fungera är att det finns en acceptans för att alla inte skriver perfekt svenska och att det finns en någorlunda balans mellan hur många som korrigerar språkliga fel och skriver artiklar för att öva på sin svenska. Det borde inte vara någon omöjlighet.

Därför tänkte jag dels 1) påminna om att F%C3%B6ruts%C3%A4tt_att_andra_har_goda_avsikter och Wikipedia:Var snäll mot nybörjare är mycket bra utgångspunkter. Utgå inte från att artiklar är maskinöversatt i onödan. Jag kom hit efter en diskussion på Duolingo och har själv stött på det beteendet på tyska Wikipedia och det känns onödigt, 2) starta en diskussion om hur man underlätta processen så att så många artiklar blir översatta så bra som möjligt med minsta möjliga strul. Jag har tagit på mig att språkkolla en användares artiklar, men det finns säkert bättre sätt att organisera det. Gunnar Larsson (diskussion) 22 januari 2019 kl. 21.00 (CET)

Jättebra, @Gunnar Larsson:, att du kan hjälpa till med språkkoll. Det vore bra att de som har tid och lust att göra det kunde ha något hörn. Då skulle vi kunna utnyttja de som har kunskaper men brister i svenskan! Jag har tyvärr inte tid för det. Per W (diskussion) 23 januari 2019 kl. 18.52 (CET)

Jag är också av åsikten att stor vidsynthet och tolerans ska visas mot den som skriver bristfällig svenska med goda avsikter (och omvänt att klotter, vandalisering, reklam och strunt ska bekämpas kraftfullt). Jag påminner om mallen {{Mall:Språkvård}} som med en vänlig formulering försiktigt påtalar behov av språklig översyn, och som är en inbjudan till den (t.ex. Användare:Gunnar Larsson) som känner att den vill och kan hjälpa till på wikipedia med denna arbetsuppgift. Denna länk ger en lista över samtliga artiklar som är märkta med språkvårdsmall. Anhn (diskussion) 25 januari 2019 kl. 07.38 (CET)

Absolut lovvärt! Men, jag är skeptisk till en så generell uppmaning. Det finns såklart gränsfall och naturligtvis ska vi alltid hjälpa personer som vill bidra till rätta. Jag kan däremot tycka att det är bättre att de med alltför svaga kunskaper i svenska i stället skriver om svenska ämnen på sitt hemspråk, gärna genom att översätta artiklar från svenska. Både som ett led att förbättra Wikipedia men också som ett led i att lära sig svenska bättre, gärna via Duolingo eller skrivstugor. Annars tycker jag att det ska vara privata projekt, gärna via Duolingo eller SFI eller studiecirklar eller skrivstugor. Och att det då ska hanteras i respektive sandlåda med stöd av intresserade Wikipedia-användare innan "publicering". Man kan till exempel lägga en blänkare här på Bybrunnen att nu finns artikel som behöver kärlek i en sandlåda för att få hjälp, och så kanske det skapas en bas med intresserade. Men det beror såklart på vilken nivå av svenska som är möjlig, jag tycker inte det automatiskt är bäst att bara "dumpa" alster i artikelrymden.--LittleGun (diskussion) 25 januari 2019 kl. 08.10 (CET)

Som LittleGun skriver är det bra ju fler som hjälps åt, men man får inte glömma bort att vi som skriver här gör det alla frivilligt och utan ersättning, det är ett voluntärsarbete. Vi har våra egna intressen som vi engagerar oss i, och då blir det fel att säga vi måste hjälpa de som inte behärskar språket så de får publicera med. Det är bättre deras lärare hjälper dem, ex i sandlådan här på wiki, eller genom att de skriver färdigt sina alster i Word, så språket är ok, och sedan publicerar. Gör de det i sandlådan så kan de be om hjälp så de som är intresserade kan hjälpa, men direkt i artikelnnamnrymden så blir det raderat för där måste allt vara läskigt och källbelagt direkt. Mvh Adville (diskussion) 25 januari 2019 kl. 17.42 (CET)

Jag instämmer med Adville. Att korrigera en artikel skriven på dålig svenska är svårt. Att korrigera en dåligt manuellt översatt text är ännu svårare. Att korrigera en maskinöversatt är i regel oändligt svårt och ibland helt omöjligt. Allt sådant tillrättaläggande kräver mycket tid.Wvs (diskussion) 25 januari 2019 kl. 18.02 (CET)

Kanske var det jag som slog ett slag för en tolerant och inkluderande inställning – men det finns naturligtvis gränser. Det som skrives i wikipedia-rymden är omedelbart tillgängligt för alla, och om kvaliteten är alltför låg så kan det helt enkelt vilseleda wikipedias användare och skada wikipedias rykte, och arbetsinsatsen för att korrigera alltför undermålig text kan vara betydande. Det måste vara begripligt och läsbart, men kan innehålla skavanker i form av ordföljd, förväxling av den/det och kanske någon anglicism. Om det är allvarligare brister - redigera utanför wikipedia - låt en lärare eller en svenskspråkig vän göra en enklare språkgranskning. Även efter en sådan första granskning kan det läggas upp i sandlåda och en "second opinion" kan efterfrågas, alternativt puts och hjälp medan artikeln är i sandlådan. Hoppas vi kan hitta samförstånd för en rimlig nivå. Anhn (diskussion) 25 januari 2019 kl. 21.39 (CET)

Anhn, som Fd lärare på en folkhögskola som jobbade mycket med invandrare och språket, och jag började med ett wikibppks-projekt för att kvinnorna (kvinnokurs) skulle lära sig svenska via sitt expertämne - översätta recept - så vet jag vad det handlar om. Det är en ädel tanke och jag har själv uppmuntrat den... men förutsatt att lärare som gör dessa projekt även är de som först granskar texterna innan de läggs upp. Inte att man förväntar sig att vi som är här dagligen skall vara lärarassistenter. Du har inte gjort fel som uppmuntrar, för vi kan alla hjälpas åt att förbättra uppslagsverket. (Men vi kan göra olika saker... Ex om du inte kan språket så kan du fota och lägga in bilder, och då läsa artiklarna så du lär dig). Mvh Adville (diskussion) 26 januari 2019 kl. 00.44 (CET)

Jag tror de flesta som håller på och lär sig svenska har en ganska bra uppfattning om hur bra de kan och inte kan skriva. Om de börjar redigera på Wikipedia kan de säkert avgöra vad de bör och inte bör göra. Om något är de nog snarare för försiktiga än tvärtom. (Jo, vi har mött användare som skriver för dåligt och inte inser det, men tänk då på att vi aldrig möter de som egentligen skriver rätt ok men inte vågar.) Saken blir en annan när en tredje part, t ex en lärare, kräver eller föreslår att man ska skriva här. /NH 26 januari 2019 kl. 19.51 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Några snabba kommentarer:

1. Om det är någon kurs, då bör läraren vara med och rätta.
2. Skriv i sandlådan först.
3. Finns det något annat sätt att tillkalla de frivilliga att rätta texten än att använda mallen språkvård?

Per W (diskussion) 29 januari 2019 kl. 11.28 (CET)

En blänkare på bybrunnen funkar. Det allra viktigaste är dock att ämnet tveklöst är relevant och att det framgår. Då är gemenskapen som mest förlåtande.→LittleGun (diskussion) 30 januari 2019 kl. 12.40 (CET)

Hoax varning

Jag misstänker det är en grupp som "tävlar" i att få in hoax artiklar i Wikipedia. Idag artiklen Vasiljsker, se även en stödjande fakeredigering. Vi hade också något liknande häromdagen, se Användardiskussion:Matheo1992.Yger (diskussion) 28 januari 2019 kl. 15.47 (CET)

Jag hittade att det andra "stödjade"Ipnuret är från Godby, samma som Användare:Godbyisbestsittnerböndet på vars diskussionssida även skaparen av fakeartikeln skrivit på...Yger (diskussion) 28 januari 2019 kl. 20.14 (CET)

Spårar ni användare? 188.238.81.33 29 januari 2019 kl. 19.43 (CET)

När någon redigerat oinloggad kan alla göra det. Om man klickar på IP-numret finns det under rubriken "Användarbidrag" en länk som heter "whois". Där går det att se publik information om IP-adressen. Vivo (diskussion) 30 januari 2019 kl. 11.20 (CET)

Och på Ipnumrets disksionsida anges Whoisdata IP-adressen tillhör Kallbo skola och bibliotek LAN. och Källbo skola ligger i Godby.Yger (diskussion) 30 januari 2019 kl. 11.26 (CET)

Vad en ministub kan ge inspiration till

År 2007 skapade jag en ynklig ministub om arkitekten Johan Erik Stenberg, som jag ursprungligen inte kände till något alls om, annat än att han nämndes som arkitekt till ett antal byggnadsverk i Sverige och Finland. Mina ansträngningar att hitta information om honom gav till en början inget resultat alls och även Arkitekturmuseet i Stockholm svarade vid ett tillfälle att de inte kunde tillhandahålla någon dylik. Detta inspirerade f.d. departementssekreteraren Monica Dillner-Thorsson till att skriva en hel bok om sin mormors far - Arkitekten Johan Erik Stenberg (Libris). I bokens förord sägs Idén till denna bok (…) väcktes, när jag läste på Wikipedia att närmare uppgifter om hans levnadsbana verkade saknas. /Annika (diskussion) 28 januari 2019 kl. 22.18 (CET)

Jätte roligt!! Martinogk (diskussion) 28 januari 2019 kl. 23.05 (CET)

 Gillar.--LittleGun (diskussion) 28 januari 2019 kl. 23.15 (CET)

wow. Kul. Adville (diskussion) 29 januari 2019 kl. 00.18 (CET)

Åh. Informationens växelverkan. Roligt. /Julle (disk.) 29 januari 2019 kl. 00.45 (CET)

Läckert! :) Matanb (diskussion) 29 januari 2019 kl. 09.22 (CET)

Väldigt bra reklam för Wikipedia. / Ternarius_D 29 januari 2019 kl. 16.11 (CET)

Dito. --Per W (diskussion) 29 januari 2019 kl. 16.25 (CET)

/Vostok (disk.) 29 januari 2019 kl. 16.27 (CET)

Häftigt! /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 29 januari 2019 kl. 17.26 (CET)

Wow! :-) // Zquid (diskussion) 30 januari 2019 kl. 15.57 (CET)

Fletting av to små artikler

Hei,

Jeg kommer fra no-wiki og skriver derfor på norsk. Hos oss fikk vi nettopp en artikkel som manglet en instans av (P31) på Wikidata og ville legge det til. Jeg fant noe som passet, men som viste seg å ha Gravgods som eneste artikkel. Jeg fant videre at det fantes et alternativ som jeg vurderte flette (merge) på wikidata, men dere har alt en Gravgåva fra den. Ettersom jeg bare er gjest her vil jeg overlate til dere å flette her og gjerne også på Wikidata. Mvh, Haros (diskussion) 30 januari 2019 kl. 01.09 (CET)

Jag har lagt in en mall för eventuell sammanslagning. Välkommen att göra sådant! Per W (diskussion) 30 januari 2019 kl. 14.16 (CET)

Vet inte om skillnaden är betydelsefull här och om en sammanslagning ändå är möjlig, men gravgåva och gravgods är inte rikigt samma sak. Svepning och kläder räknas som gravgods. En fibula eller ett bältesspänne från en grav är gravgods men behöver inte vara gravgåvor. Man behöver ju inte ha artiklar om varje betydelseskillnad men på wikidata kan det vara viktigt att hålla koll på betydelseskillnader.FBQ (diskussion) 31 januari 2019 kl. 11.22 (CET)

Jag har inga synpunkter. Det borde framgå bättre skillnaden. --Per W (diskussion) 31 januari 2019 kl. 13.10 (CET)

Statusklassning för kustvatten på Wikidata och Wikipedia

Sveriges vattenmyndigheter klassar Sveriges vattenförekomster efter deras ekologiska och kemiska status. Klassningen ger information om till exempel en sjös eller en fjords tillstånd till exempel med avseende på övergödning och föroreningar. Statusklassningen är tillgänglig på VISS. Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt drev projektet WFD-data till Wikidata för att tillgängliggöra informationen om Sveriges sjöars statusklassning på Wikidata. SMHI vill nu gå i det projektets fotspår för att tillgängliggöra Sveriges kustvattens statusklassning på Wikidata och Wikipedia. Det finns en projektsida på Kustvatten och vi uppmuntrar nyfikna att följa, kommentera och involvera sig i arbetet. Josefina Algotsson (diskussion) 31 januari 2019 kl. 15.13 (CET)

Kul att ni valde att släppa datan fri och att göra det med Wikimedia Sverige!--LittleGun (diskussion) 31 januari 2019 kl. 15.18 (CET)

Kvalitetsmätningen februari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

En bra minskning av POV och stor ökning av ej uppdaterade, i övrigt mest oförändrat (=lika många tillkommit som åtgärdats).Yger (diskussion) 1 februari 2019 kl. 06.36 (CET)

idrottsplats.se

En användare har lagt ner mycket energi på att lägga in externlänkar i olika ortsartiklar, till en webbsida med namnet idrottsplats.se. Ett exempel på detta kan man se i denna diff: [5] När jag försökte gå in på denna sida från min arbetsplats dator, blockerades sidan på grund av misstänkt skadligt innehåll. En snabb kontroll via en mobiltelefon visade att sidan var full med reklam. Jag påbörjade därför en återställning av dessa redigeringar efter att ha lagt ett meddelande på användarens diskussionssida, men jag kroknade snabbt på grund av omfattningen. Innan jag fortsätter, vill jag få gemenskapens syn på detta. Ska vi tolerera dessa externlänkar eller ska de bort? Stigfinnare (diskussion) 29 januari 2019 kl. 08.26 (CET)

De skall bort. Och jag har tidigare, med andra, gjort så, men de har tydligen återkommit med kraft.Yger (diskussion) 29 januari 2019 kl. 08.43 (CET)

Ja, ska bort. Jag kan hjälpa till så småningom. /NH 29 januari 2019 kl. 08.46 (CET)

Nu borttagna (utom två).Yger (diskussion) 29 januari 2019 kl. 09.06 (CET)

Bra gjort! Jag känner mig litet bekymrad av att en av författarna av de böcker som idrottsplats.se säljer, och uppenbarligen personen bakom nicket Matst76, har hållit på att göra reklam för sina produkter på Wikipedia i många år. Jag hade inte sagt så mycket om Matst76 hade gjort andra editeringar emellanåt, men länkar till den egna affärssajten verkar vara det enda som användaren lagt in (förutom, i några få fall, litet kompositionsmässigt socker kring länkinläggningen). Någon åtgärd? / Ternarius_D 29 januari 2019 kl. 09.31 (CET)

Med tanke på vad du skriver, är frågan om en blockering skulle vara motiverad i detta fall? Stigfinnare (diskussion) 29 januari 2019 kl. 11.31 (CET)

Behöver väl varnas först? Jag har lagt in en rad om att det inte är OK lägga in länkar av denna karaktär.Yger (diskussion) 29 januari 2019 kl. 11.32 (CET)

Är inte Matst76 samma användare som Kermit76 och Mats76 som varnats här redan år 2009 och diskuterats här år 2011 (hittade via denna sökning). Se även diskussionen här. --Treetear (diskussion) 29 januari 2019 kl. 11.51 (CET)

@Yger: Kermit76 lade ut länkar till den famösa idrottsplatsen under juli 2008. Mats76, gjorde samma sak mellan december 2008 och oktober 2009. Mats76 erkänner här att idrottsplats.se är hans sida. Han fick också flera råd av MagnusA om vad som gäller för länkar, råd som användaren uppenbarligen inte följt. MagnusA skriver också "Ojoj, det här har pågått länge! I åratal har länkar lagts in av oinloggade [...] och inloggade (Kermit76, Mats76). En svartlistning ligger mycket nära nu om du fortsätter" (även om omdömmet mildrats något i den följande diskussionen). Som jag ser det har användaren, i en tidigare skepnad, redan blivit varnad 2011, men fortsatt med nytt nick. Användaren har aldrig använt Wikipedia till någonting annat än reklam för sin kommersiella webbplats (med bokförsäljning!) Skall vi verkligen behöva varna vederbörande ännu en gång innan vi blockerar en användare som använt oss som sin personliga reklamkanal i nästan 10 år? / Ternarius_D 29 januari 2019 kl. 12.30 (CET)

Nej. Blockera, men lämna öppen hans diskussionssida för eventuell diskussion. Lägg sedan in sidan på svarta listan så den inte kan läggas in på Wikipedia. Någo. som kollat enwp? Adville (diskussion) 29 januari 2019 kl. 12.39 (CET)

Instämmer, det är ett långt straffregister och bara slå till.Yger (diskussion) 29 januari 2019 kl. 12.49 (CET)

Matst76 är nu blockerad. Det verkar som om länken redan har svartlistats. Några globala länkinläggningar har jag inte kunnat hitta, åtminstone inte för Matst76; böckerna är ju bara på svenska, så jag antar att någon global reklamkampanj inte är aktuell. Matst76 har förresten svarat på sin användarsida; dels medger han att han är författaren ifråga, dels vill han att vi ska ta bort hans namn från den här diskussionen. Iofs en rimlig begäran, kan vi göra det nu när frågan om blockering har avgjorts? Att han är författare till böckerna som saluförs (noga räknat en av författarna) är ju inte längre någon central fråga i sammanhanget. Emellertid ska vi komma ihåg att användaren även lkagt in länkar under andra namn och oinloggad, men det bör väl kunna hanteras utan att vi avslöjar det riktiga namnet? / Ternarius_D 29 januari 2019 kl. 13.14 (CET)

Mycket av det jag skrev ovan utgår nu när länken redan har blivit svartlistad. Jag har en tid att passa, och hinner inte diskutera mer nu. Återkommer om ett par timmar. / Ternarius_D 29 januari 2019 kl. 13.18 (CET)

Ternarius: Varför ska vi gå en vandal/spammer till mötes? Användaren bör få stå sitt kast eftersom den ansåg att det var OK att använda Wikipedia för att göra reklam om saker som gagnar användarens intressen. DIEXEL (diskussion) 29 januari 2019 kl. 13.36 (CET)

@DIEXEL: Dels därför att det inte var Matst76 som avslöjade sitt riktiga namn, det var jag (att sedan Matst76 svarade jakande på en direkt fråga från mig var en annan sak, min fråga hade en rätt så "officiell" prägel med hänsyftning till WP:IK), dels för att vi brukar dölja användarnas riktiga namn, något som en del etablerade medarbetare uttalat sig rätt bestämt för i tidigare diskussioner (det har t.o.m. hänt att det har gjorts utan att den drabbade användaren bett om saken), och dels för att jag inte ser att det kan försvåra någonting – länken är svartlistad och kan inte läggas in igen, någon diskussion med referens till användarens rätta namn lär inte behövas. Förvägrar vi användaren en så pass obetydlig tjänst för att vederbörande är en spammare får våra åtgärder lätt karaktären av bestraffning, och det sysslar vi väl inte med? (Tja, iofs håller jag inte riktigt med i alla lägen, i vissa situationer tycker jag att våra åtgärder lutar en aning åt bestraffningshållet, utan att det bekymrar mig alltför mycket. Men det är inte applicerbart på den här situationen, så låt oss inte komplicera diskussionen i onödan.) / Ternarius_D 29 januari 2019 kl. 15.26 (CET)

Eftersom inga fler har opponerat sig mot mitt förslag, och eftersom användaren majlledes upprepat sin begäran om döljande av vederbörandes namn, har jag nu tagit bort informationen. Det är mlm praxis att vi gör så, och ingen väsentlig information döljs för användarna. Jag väntar emellertid med att dölja namnet i de tidigare versionerna tills fler synpunkter kommer in. / Ternarius_D 30 januari 2019 kl. 08.53 (CET)

(Redigeringskonflikt) Ok för mig. Vill man veta vem det är så kan man nog lista ut de ändå... men att namnet försvinner gör inget. Dock undrar jag om det är nödvändigt att dölja typ 20 versioner, eftersom namnet nu är borta och historiken inte syns i sökningar. Man kan ju ändå lätt lista ut vem denna tråden handlar om genom att kolla vad det är för sida vi diskuterar. Adville (diskussion) 30 januari 2019 kl. 09.01 (CET)

Det har jag väl inte så mycket att invända mot. Användaren har ju faktiskt bara skrivit "jag vill inte ha mitt namn uthängt i något forum, så jag ber er att radera mitt namn", så rimligtvis borde ett enkelt borttag räcka – då går det rimligtvis inte att hitta namnet vid någon sökning. Dessutom kommer ju den här sidan så småningom att arkiveras, och då kommer det att bli ännu svårare att se något. Den enda möjligheten att hindra någon att se någonting vore att radera all information om reklamsidans namn, och det tror jag Matst76 själv inser är uteslutet – vi kan inte censurera en hel Bybrunnen-tråd för att dölja en deltagares namn, speciellt inte när deltagaren själv är skyldig till att tråden startades. / Ternarius_D 30 januari 2019 kl. 09.27 (CET)

Helt rätt att ta bort namnet. Ternauris har skrivit väl. Tyvärr, Diexel, "stå sitt kast" och bli straffad, håller inte. Han kan stämma den som låter namnet vara kvar, det finns nog något om kränkning som kan användas. Diexel, man kan inte ha total anonymitet för WP-användare, men ingen anonymitet för vanliga personer. Speciellt inte med den (kränkande) motiveringen "stå sitt kast". Janwikifoto (diskussion) 1 februari 2019 kl. 20.28 (CET)

Kvalitetsmätningen februari för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 % 2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 % 2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 % 2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 % 2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 % 2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 % 2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 % 2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 % 2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 % 2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 % 2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 % 2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 % 2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 % 2018-06-01 0 0 1 1 1 530 0,07 % 2018-07-01 0 0 3 3 1 533 0,20 % 2018-08-01 1 3 3 7 1 530 0,46 % 2018-09-01 0 3 0 3 1 525 0,20 % 2018-10-01 1 1 3 5 1 527 0,33 % 2018-11-01 0 0 0 0 1 520 0,00 % 2018-12-01 0 0 2 2 1 515 0,13 % 2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 % 2019-02-01 0 2 0 2 1 516 0,13 % Nu A + B C + D E + F 1 782

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

För tillfället är det två artiklar, Utbildning och Indoariska språk, som har kvar sin flaggning som Bra artikel i Wikidata trots att de i början av januari förlorade motsvarande kategorisering i Wikipedia. --Larske (diskussion) 1 februari 2019 kl. 05.32 (CET)

 Fixat Thoasp (diskussion) 2 februari 2019 kl. 19.29 (CET)

Januari rekord i antalet läsare

statistiken] visar vi hade mer läsare i januari än någon tidigare månad och 8% fler än för ett år sedan.Yger (diskussion) 2 februari 2019 kl. 17.38 (CET)

Januari 2017 hade vi aningen mer än nu dock. 106,560,441 (2017-01) mot 106,262,335 (2019-01) Skottniss (diskussion) 2 februari 2019 kl. 19.21 (CET)

Tider Bidrag/Contributions?

Flyttat till Wikipedia:Wikipediafrågor#Tider Bidrag/Contributions?. 30 januari 2019 kl. 20.19 (CET)

Fråga om inledande versal i Decemberöverenskommelsen och Januariavtalet

Är inte Decemberöverenskommelsen och Januariavtalet att betrakta som egennamn, på samma sätt som Förintelsen, som i löpande text ska stavas med inledande versal till skillnad från till exempel decembervädret och januaritemperaturen som "bara" är sammansatta ord. Just nu är det en stor röra i svwp där dessa benämningar förekommer med såväl som utan versalisering, se denna sökning. Jag förmodar att det är regeln att månaders namn, som december, inte versaliseras på svenska som spökar. --Larske (diskussion) 1 februari 2019 kl. 08.47 (CET)

Jovisst.Yger (diskussion) 1 februari 2019 kl. 08.52 (CET)

Angående versalisering kan man också påminna inte bara om månadernas utan även veckodagarnas namn, där det engelska bruket av initial versal felaktigt men tyvärr allt oftare smyger sig in även i svenskan. Givetvis ska dessa ord stavas med versal när de inleder ett egennamn (som exempelvis Fredag, följeslagaren till Robinson Crusoe i romanen med samma namn), men när man bara avser själva veckodagen eller i sammansättningar som fredagsmys och måndagsbarn ska de förstås stavas med gemener. –Tommy Kronkvist (diskussion), 1 februari 2019 kl. 09.34 (CET).

Det är inte bara ifråga om månaderna som svenskan är mer återhållsam med versalisering än engelskan, utan det finns fler grupper substantiv som på svenska inte brukar anses ha egennamn. Händelser hör till dem. Tittar man på bruket i dagstidningarna är det vacklande [6], [7]. För januariavtalet finns det ju dessutom alternativa namn, så att säga att det skulle ha ett egennamn är tveksamt.

andejons (diskussion) 1 februari 2019 kl. 11.24 (CET)

Det är ett knepigt fall, eftersom det faktiskt handlar om etablerade beteckningar på enskilda företeelser, i det här fallet ord i bestämd form med en otvetydiga, i tid och rum avgränsade referenter. I den bemärkelsen är de namn, men det betyder inte att de måste betraktas som egennamn i text för det. Om de t.ex. hade varit knutna till dokument eller publikationer med de uttryckliga titlarna Decemberöverenskommelsen och Januariavtalet så hade det varit en annan sak. Att det finns alternativa benämningar har ingen direkt betydelse; en företeelse kan ha flera alternativa egennamn på samma språk.

Eventuellt kan jämföra med brexit,^[8] andra världskriget och andra namn på händelser som inte ska behandlas som egennamn i skriven svenska, medan bruket i praktiken varierar (och förvirrar). $Genomlysning$ (disk. bidr.) 1 februari 2019 kl. 15.28 (CET)

Stor bokstav. Jag stödjer mig inte på en regel, men det blir lättare att läsa, dvs mer begripligt, med Decemberöverenskommelsen. Men jag är inte konsekvent, skriver man en längre text, där ordet förekommer ofta, kan det nog bli lättare att läsa, om decemberöverenskommelsen nämns med gemena. Och samma för Brexit. Det blir helt enkelt lättare att hitta brexit:en, om den är versaliserad. I alla fall ibland. Janwikifoto (diskussion) 1 februari 2019 kl. 19.46 (CET)

Det vore olämpligt att frångå normerat skrivsätt och principen om att tillämpa skrivsätt konsekvent. Textkvaliteten blir sämre om Wikipedia kör sitt eget race. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 1 februari 2019 kl. 22.34 (CET)

Jag är själv lite obestämd när det gäller vad som är bäst i ett sådant fall. Historiska händelser brukar man oftast se utan versalisering. Kollade lite för att se om det är så och hittade en artikel i "Polulär historia" om "slaget vid Oravais", där det skrevs gement inne i texten. "Förintelsen" (versaliserat) verkar snarare vara något av ett "undantag som bekräftar regeln", vet ej när det uppstod. --Andhanq (diskussion) 2 februari 2019 kl. 00.38 (CET)

Uppslagsordet decemberöverenskommelsen finns i NE:s nätupplaga, med liten bokstav. (I SAOL finns oktoberrevolutionen, med liten bokstav.) /NH 2 februari 2019 kl. 16.15 (CET)

Ja, decemberöverenskommelsen ses där inte som en namn, utan ett begrepp. Precis som andra världskriget och brexit bör det därför stavas med gemen inledningsbokstav och överlåta versaliseringen till engelskan. Deryni (diskussion) 2 februari 2019 kl. 17.13 (CET)

Förintelsen har fått stor bokstav av tydlighetsskäl eftersom det inte framkommer av ordet att det rör sig om en period eller händelse.^[9] På så sätt framgår det lättare om det är ordet förintelsen eller namnet Förintelsen som används. Ordleden -avtalet och -överenskommelsen går kanske att se som tillräckligt preciserande på ett sätt som motsvarar exv kriget. (Något som ytterligare befäster namnstatusen hos flera av exemplen som ges i Språkrådets frågelåda är att bestämd artikel försvinner i namnet; det är bara trettioåriga kriget som kallas just trettioåriga kriget, medan andra trettioåriga krig som omtalas som sådana blir det trettioåriga kriget.)

Det finns för övrigt ingen uppenbar motsättning mellan egennamn och "begrepp" (eller "term"). Egennamn är ju en sorts särkategori till konkreta substantiv som snarare står i motsatsförhållande till artnamn, och det är hur som helst inte begynnelsebokstaven som avgör om något är ett namn, utan det är namnkaraktären som föranleder frågor om egennamnsstatusen och därmed begynnelsebokstaven. Händelser behandlas som sagt normalt inte som egennamn, men det gäller oftast också namn bestående av böjningsbara substantiv, t.ex. jorden och månen. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 3 februari 2019 kl. 11.49 (CET)

Bilder från Stockholmskällan

Flyttat till Wikipedia:Bildfrågor#Bilder från Stockholmskällan. 1 februari 2019 kl. 17.10 (CET)

Månadens artiklar

"Slaget om Helsingfors" och "Samlag".

Det blev europeiskt 1900-tal och mänskligt beteende som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under december månad. Slaget om Helsingfors (av Lantgård) utsågs till bästa nya artikel, medan Samlag (av Hannibal) utsågs till den bästa utökningen.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (72 stycken) respektive utökningar (58 stycken) under januari. Totalt listades under förra månaden 193 utökade artiklar i projektet, vilket är rekord i det här projektet som pågått sedan 2013; tidigare toppnotering var 179 stycken.

Nu är det februari, och vi kan rösta på januari månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 22 nya och 24 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. —Paracel63 (diskussion) 2 februari 2019 kl. 22.11 (CET)

Illustreringsrace XVI

Vinnarens rosett

Nu vid midnatt startar den sextonde upplagan av Illustreringsrace. Under de 15 tidigare veckorna har vi sett till att sammanlagt drygt 11 000 artiklar fått sin första bild (eller motsvarande). Hur går det den här gången? Välkommen att vara med eller surfa dit för att se vad som händer. —Paracel63 (diskussion) 3 februari 2019 kl. 22.11 (CET)

Wikimedia Hackathon

17-19 maj är det dags för Wikimedia Hackathon 2019, och i år är det i Prag utvecklare från gemenskap, chapters och WMF kommer att träffas och uträtta stordåd. Om någon härifrån, både fullfjädrade utvecklare eller Developers new to Wikimedia and tech-curious editors är intresserad av att åka dit kan jag tipsa om möjligheten att söka bidrag från Wikimedia Sverige för resa och uppehälle. Anmälan till själva hackathonet sker här. Från WMSE kommer minst Alicia att åka, och troligtvis Sebastian och André också. För den som inte vill åka själv, men vill bidra eller följa vad som sker finns det en arbetsyta i Phabricator för samordning. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 7 februari 2019 kl. 12.36 (CET)

Det är kul. Åk, om det är relevant och rimligt. /Julle (disk.) 8 februari 2019 kl. 12.47 (CET)

Medicinskt förbehåll

Ska vi ha en särskild mall för detta på vissa artiklars diskussionssidor? Kolla mall och diskussionen här: Malldiskussion:Ingen medicinsk rådgivning.--LittleGun (diskussion) 8 februari 2019 kl. 15.51 (CET)

I desktop-versionen av varje sida finns en länk benämnd "Förbehåll". Borde inte den sidan byggas ut? -- IP 62.20.170.74 (diskussion) 8 februari 2019 kl. 18.24 (CET)

Det är den jag menar räcker, men hellre bygga ut den och ha centralt än att malla ett urval eller alla sidor separat.--LittleGun (diskussion) 8 februari 2019 kl. 18.44 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Vulkaner

Ge artikeln om lava fler källor, skriv mer om Ludger Sylbaris som överlevde vulkanen Pelées stora utbrott 1902, uppdatera artikeln om Kilauea eller skapa artikeln om Hawaiis vulkanobservatorium. Kanske något annat inom temat? Det finns mycket att välja på.

Nu är veckans tävling med tema vulkaner i full gång. Välkomna!

Mer information finns på tävlingssidan. // Zquid (diskussion) 12 februari 2019 kl. 12.41 (CET)

Ugglanspråk

Med mycket stor energi och med början sedan många år lägger Användare:Tostarpadius in artiklar som Jean-Frédéric Phélypeaux de Maurepas i Svenska Wikipedia. Hen kämpar också emot med mycket stor energi när jag försöker modernisera dem. Även mycket mindre energi skulle räcka för att i stort sett förhindra modernisering. Det är ju mycket lättare att kopiera än att bearbeta. Jag tror inte att hen bryter mot någon regel. Men jag tycker att vi behöver hitta ett sätt att stoppa det agerandet. Har någon något förslag? --Ettrig (diskussion) 10 februari 2019 kl. 21.18 (CET)

På Bybrunnen skall diskussionerna föras i sak och inte i person. Problemet är att texter kopieras in rakt av från fria källor och det är det fler som ägnar sig åt. /Ascilto (diskussion) 10 februari 2019 kl. 21.35 (CET)

Jag talar här om ett mycket stort antal handlingar utförda av en person på Wikipedia. Att diskutera varje sådan handling för sig blir helt ohanterligt. Problemet är ohanterligt om vi inte hittar en metod som åtgärdar källan. Den källan är en person. Nej, det problem jag pratar om är inte kopieringen i sig, utan kopieringen av otidsenliga formuleringar. Kopiering i allmänhet tycker jag är OK. Den som tycker att det är ett problem som behöver diskuteras bör inte kidnappa den här diskussionen. --Ettrig (diskussion) 10 februari 2019 kl. 22.07 (CET)

Jag är nog trött, för jag tyckte den artikeln var förvirrande. Men den är skapad för några år sedan. Dock ligger det kvar. Ugglan i sig var bra för många artiklar som saknas i moderna uppslagsverk, men språket behöver bearbetas en del och även mindre pov "han var förträfflig". Dessutom skulle jag gärna se fler källor. Kommer det så många ugglanartiklar nu? Adville (diskussion) 11 februari 2019 kl. 00.17 (CET)

Artiklarna behöver diskuteras var för sig. Det skadar givetvis inte med fler källor men det är inget självändamål. Jag kommer inte att avstå från att delta här om man försöker kuppa igenom förändringar under min frånvaro. Jag motsätter mig inte bearbetningar som gör språket tydligare för nutida läsare, endast sådana som är direkta försämringar. Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2019 kl. 01.14 (CET)

Ugglanartiklar behöver ofta en hel del handpåläggning. Meningsbyggnad behöver ofta förenklas och infällda värderingar rensas undan. Att göra det kräver mer kunskap än man kan tro. Att helt förbjuda inkopiering från Ugglan verkar olämpligt, för städar man bara upp lite i texterna är innehållet fortfarande ganska bra, och eftersom språkvård är en bedömningssport går det inte att enkelt att avgöra när en text är tillräckligt moderniserad.

Jag förstår inte varför Tostarpadius skall klä skott här. Jag kan inte se att han nyligen skall ha motsatt sig moderniseringar på annat sätt än att kommentera på diskussionssidorna. Det kan han knappast lastas för. Och om "moderniseringen" tar sig uttryck som den här redigeringen förstår jag att det kommer reaktioner (den artikeln har för övrigt ursprungligen lagts in av en annan användare). Den gamla meningsbyggnaden var måhända tungrodd, men den nya har en mening utan predikat, en felsyftning och en betydelseglidning.

andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 08.44 (CET)

Jag behöver modifiera min ståndpunkt. Jag tycker det är OK att lägga in lätt modifierade ugglantexter. Det jag vänder mig mot är motståndet mot modernisering. Vi är överens om att det är svårt att modernisera ugglantexter. Eftersom det är OK att lägga in ugglantexter samtidigt som vi anser att de behöver moderniseras, så behöver vi ha fungerande processer för att åstadkomma denna modernisering. Om vi skulle ha principen att de som ger sig på modernisering alltid måste göra rätt, så skulle vi inte kunna etablera en fungerande process. Vi bör här göra som i alla andra situationer på Wikipedia: Den som ser att en formulering är felaktig eller dålig formulerar om den. Jag tycker att andejons hanterade bristerna som refereras ovan på ett föredömligt sätt. Det som inte är OK är att skönsmässigt återställa till ugglanspråket, som Tostarpadius gjorde med många ändringar för 2 veckor sedan. --Ettrig (diskussion) 11 februari 2019 kl. 09.40 (CET)

Sedan är ju frågan också vad man tycker är "ugglanspråk". Jag noterar att Ettrig precis har mallat artikeln Bernhard Meijer (skriftställare) med denna anmärkning. Som det var jag som ursprungligen skapade den artikeln kan jag intyga att den då var nyskriven från grunden av mig och att inte så mycket som en bit av en mening är klipp- och klistrad från Ugglan (även om Ugglan är en av flera nyttjade källor). Jag har också själv svårt att se att artikeln i nuvarande skick skulle vara speciellt ålderdomlig i sitt språkbruk. /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 10.05 (CET)

Vi kanske kan använda Bernhard Meijer (skriftställare) som ett Lackmustest. Min åsikt kanske är i minoritet. Jag tycker att den artikeln är delvis klart ålderdomligt formulerad. Redan titeln (med skriftställare) är föråldrad. Skriftställare är ett av de många ord som kan användas i modern svenska, men en mycket stor majoritet av de förekomster som finns i Wikipedia finns här just för att det har kopierats från Ugglan eller dylikt. Ordet skriftställare är dåligt också för att det är så oklart vad det står för. Det finns många och mycket olika former som skrivandet kan ta. Vår artikel om det ordet säger också att dess betydelse har växlat med tiden. Det gör att direkt överföring från en 100 år gammal text riskerar att bli missvisande. --Ettrig (diskussion) 11 februari 2019 kl. 10.32 (CET)

Jag kollade källorna. Skriftställare är INTE ugglanspråk i det här fallet. Ugglan skriver författare. Skriftställare kommer från Biografiskt handlexikon, som är ungefär 15 år äldre. Indicierna pekar alltså på att ordet är för ålderdomligt för Ugglan i det här fallet. --Ettrig (diskussion) 11 februari 2019 kl. 10.39 (CET)

"Författare" förknippar nog många med primärt skönlitterärt författarskap, och även om Meijer i vis utsträckning ägnade sig åt det också så var hans dominerande verk som skribent mera knutet till lexikografiskt och redaktionellt arbete snarare än renodlat litterärt, och då tycker jag personligen att "skriftställare" passar bättre. /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 11.36 (CET)

PS Notera vår egen definition av skriftställare: "personer som arbetar mer eller mindre professionellt med skrivande eller inom litteraturen, men inte nödvändigtvis är vare sig journalister eller skönlitterära författare". Tycker jag passar utmärkt på Meijer. /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 11.39 (CET)

Skriftställare finns med i såväl SAOL och SO [10], utan några markeringar om att det skulle ha en speciell stilnivå som gör det olämpligt. Det används också i SBL:s artikel i bandet från 1985. De stora problemet med Ugglanspråk sitter också endast undantagsvis i ordvalen (förutom när de förmedlar värderingar av ämnet), utan snarare i meningsbyggnad. Där finns ingen som helst anledning att anmärka på Bernhard Meijer (skriftställare). Att ha inställningen att ett ord som "skriftställare" skulle skämma en i övrigt välskriven artikel kommer bara leda till inflation i användandet av Ugglan-mallen.

andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 11.58 (CET)

Problemet med skriftställare är väl inte att det är ålderdomligt, utan att det är så vagt att det omfattar majoriteten av alla med penna i hand på jobbet och därmed inte säger någonting. Parentesen i rubriken är ju till för att vara särskiljande, men Meijer d.ä. var också skriftställare i egenskap av riksdagsman. Den mer specifika yrkesroll som utmärker Meijer d.y. är ju att han var redaktör för uppslagsverk och andra publikationer. Det är alltså ingen modernisering, utan den titel som användes redan på hans egen tid, se t.ex. [11]. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 12.42 (CET)

Fast kallar man artikeln för Bernhard Meijer för redaktör så kommer nog de flesta läsare primärt att associera till dags- eller veckopress, plus att man missar hans många andra typer av författarskap. Om folk nu verkligen stör sig på "skriftställare" är "skribent" kanske bättre? /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 12.46 (CET)

Artikeln är skriven på god, korrekt svenska med huvudsatser och bisatser men naturligtvis kan man stycka upp meningarna i mindre avhuggna satser om man vill ha en sämre flytande text. Ett och annat ord i texten kan dock möjligen bytas ut. Skriftställare är i det här fallet alldeles utmärkt. Jag anser att Ugglan- mallen här är malplacerad.-Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 12.48 (CET)

Det är säkert så att man normalt förknippar redaktör med tidningsvärlden, men det ska väl inte innebära att titeln inte kan förekomma i sammanhang där den också används? Mitt förslag var ett försök att utforma en särskiljande och informativ rubrik och handlar inte om vad jag personligen "stör mig på". $Genomlysning$ (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 13.01 (CET)

@Andejons: Jag beslöt att pröva ditt påstående om att problemet med Ugglan var meningsbyggnaden, inte ordvalen. För att undvika anklagelser om att jag skulle ha sökt i Ugglan efter en lämplig artikel, beslöt jag mig redan från början att ta ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen humlor. Och se vad jag fann! Formuleringar som "genom tillvaron av frömjölskorg [...] avvikande från det närstående släktet snylthumlor", "de är oundgängliga [...] enär inga andra bin", "under det stammodern merendels stannar hemma", "de tomma [cellerna] pläga användas till kärl". Alltså: "genom tillvaron" i stället för det enkla "då den har" (ok, här kan man visserligen tala om meningsbyggnad, men vem använder "tillvaron" i den betydelsen idag?), "oundgängliga", "enär", "stammodern", "merendels", "pläga".

Jag kan hålla med om att motiveringen för att förse artikeln Bernhard Meijer (skriftställare) med en "föråldrad"-mall var svag, även om jag nog också upplever att "skriftställare" känns litet väl gammaldags (att ett ord står med i SAOL innebär inte med nödvändighet att det är pinfärskt i alla avseenden) – varför inte använda "skribent" som "skriftställare" omdirigerar till? Resten av artikeln tycker jag emellertid har ett fullt modernt språk. Rätt så formellt, visserligen, men det är väl inget fel i en encyklopedi? Däremot ser jag alltså Ugglanspråket som alldeles för gammaldags, både i vokabulär och meningsbyggnad. Det verkar som om vissa (fler än bara Tostarpadius, som nog litet orättvist inledde den här tråden) ser det faktum att det är tillåtet, rent juridiskt, att använda Ugglan, som en rekommendation att också använda den, ordagrant. / Ternarius_D 11 februari 2019 kl. 13.10 (CET)

Men skribent skulle ge slagsida åt det som inte utgör det redaktionella/lexikografiska arbetet, vilket jag (i alla fall hittills?) har uppfattat som det mest relevansgrundande. Åtminstone är det det artikeln handlar om. (Skribent omfattar inte redaktör. De är två skilda roller i arbetet med en publikation.) $Genomlysning$ (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 13.22 (CET)

Ugglan kan med fördel anlitas därför att där finns en uppsjö av viktiga fakta hämta men det går inte att ordagrant plagiera – det har redan framkommit av tidigigare diskussioner. Det verkar dock som om Ettrig vill införa barnspråk i encyklopedin. Barnen bör i stället här få exempel på välskriven svenska.Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 13.35 (CET)

Ett väldigt onödigt inlägg, Wvs. Du vet mycket väl att det inte rimligtvis kan vara Ettrigs avsikt. Inga fler grundlösa påståenden om andra användares bevekelsegrunder. Försök att motivera och förstå diskussionens olika ståndpunkter istället. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 13.41 (CET)

Ettrigs inledande inlägg var kanske väl personcentrerat, men ditt senaste inlägg var ett lågvattensmärke, Wvs. En elakhet förblir en elakhet, även om den är elegant formulerad. / Ternarius_D 11 februari 2019 kl. 14.07 (CET)

Jag instämmer att i att språket i många fall behöver moderniseras i ugglan-artiklar. Jag är inte heller motståndare till att detta sker i även i de artiklar som jag själv skapat med denna källa, eftersom jag erkänner att jag i vissa fall slarvat på denna punkt. Ordet "skriftställare" är dock vanligt även i moderna källor som t.ex. NE, där det även används om nämnde Meijer,[12], så det ordet anser jag inte att det finns någon anledning att byta ut. /Annika (diskussion) 11 februari 2019 kl. 14.10 (CET)

Ok - jag ville bara belysa trenden som pågår.-Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 14.12 (CET)

Jag uppfattade tidigare den moderna användningen av "skriftställare" som rätt så kåseriartad, just på grund av det jag ansåg som dess ålderdomlighet. Nationalencyklopedin, som Annika använder som exempel, är emellertid en rejält tung källa, så jag medger oreserverat att jag hade fel. Nu var mitt påpekande om "skriftställare" en närmast parentetisk reflexion i ett inlägg som handlade om Ugglanspråket, och där framhärdar jag – Ugglanspråket är ålderdomligt, både till vokabulär och meningsbyggnad. Det faktum att det numera är juridiskt fritt är inget giltigt argument för att använda det okorrigerat. / Ternarius_D 11 februari 2019 kl. 14.32 (CET)

Ternarius: Ja, de flesta av de orden du tar upp går och bör kanske att bytas ut mot modernare varianter. Men låt oss titta på en av meningarna du citerat ur:

"Sedan de första individerna i samhället, hvilka alla äro små honor, s. k. arbetare, utvecklats, öfvertaga de alla arbeten, under det stammodern merendels stannar hemma och ej sysslar med annat än äggläggning.".

"Merendels" har väl fallit ur språket, men det finns fullgoda alternativ. "Stammodern" kan vara föråldrad terminologi, det tror jag du är bättre på att avgöra, men kan lätt bytas mot "drottningen". Låt oss se på resultatet av dessa byten samt varsamma moderniseringar av ordformer:

"Sedan de första individerna i samhället, vilka alla är små honor, s.k. arbetare, utvecklats, övertar de alla arbeten, under det drottningen huvudsakligen stannar hemma och ej sysslar med annat än äggläggning."

Meningen är lite lättare att läsa, men den är fortfarande krånglig jämfört med samtida normalprosa, och man kan fortfarande förstå att det är en uggla som putsats upp lite. Skall man verkligen få bort uggligheten måste man nästan börja om från början:

"De första humlorna som utvecklas är små honor, s.k. arbetare. Dessa tar över alla arbeten, medan drottningen huvudsakligen stannar hemma och ej sysslar med annat än äggläggning."

Du kan stoppa tillbaka "stammodern" och "merendels" igen, och resultatet kommer ändå vara betydligt enklare än originalet. Jag hoppas att detta illustrerar att problemen med uggletexterna ofta går djupare än enskilda ordval - och ändrar man meningsbyggnaden kommer man troligen även gör något åt ordvalen.

andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 15.05 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Meningsbyggnaden är inte en "djupare" fråga än ordval, utan en helt annan, ytterligare fråga. Ordval och meningsbyggnad utesluter inte varandra och ingendera är nödvändigtvis viktigare än den andra. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 15.27 (CET)

Jodå, meningsbyggnad är ett betydligt djupare problem. Vi kan gå till WP:RH och få bort alla "merendels", "skriftställare" och "enär" på ett par timmar om vi skulle få för oss att det vore lämpligt. Att få bort det tidiga 1900-talets invecklade satsbyggnader kräver dock att varje artikel skrivs om, utan att vi ens har något rimligt sätt att upptäcka vilka artiklar som är påverkade.

andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 15.40 (CET)

(Redigeringskonflikt)

@Andejons: Jag har aldrig påstått att vi bara behöver ändra vokabulären, och att meningsbyggnaden inte skulle utgöra något problem. Däremot påstod du att "Det stora problemet med Ugglanspråk sitter endast undantagsvis i ordvalen utan snarare i meningsbyggnad". Jag hävdar nog att en kan få en fullt förståelig mening av ovanstående genom att endast byta ut ålderdomliga ord: "Sedan de första individerna i samhället, som alla är små honor, s.k. arbetare, utvecklats, övertar de alla arbeten medan deras mor för det mesta stannar hemma och inte sysslar med annat än äggläggning." Om vi dessutom ändrar på den ålderdomliga lusten till överkommatering och ersätter den med ett par parenteser får vi (utan att egentligen ändra på meningsbyggnaden): "Sedan de första individerna i samhället som alla är små honor (även kallade arbetare) utvecklats, övertar de alla arbeten medan deras mor för det mesta stannar hemma och inte sysslar med annat än äggläggning." och det tycker jag, med all respekt, är en fullt hyfsad, modern mening. / Ternarius_D 11 februari 2019 kl. 15.47 (CET)

Jag tycker snarast vi landat i att vi har talat förbi varandra. Du menar att ovanstående är väsentligen samma meningsbyggnad som tidigare, men jag tycker snarast du gjort ganska omfattande ingrepp i den, och inte alls bara bytt ut ålderdomliga ord (varken "under" eller "det" har ju gått ur språket, möjligen kombinationen av dem).

Prova följande: "Sedan de första individerna i samhället som alla är små honor (även kallade arbetare) utvecklats, övertar de alla arbeten medan deras mor merendels stannar hemma och inte sysslar med annat än äggläggning". Visst, "merendels" bryter av lite, men jag tycker vi är fortfarande långt från orginalet i krångel. Håller du med? i så fall tycker jag vi har nått fram till att satskommatering, inskjutna bisatser, och underskott på pronomen kan vara minst lika problematiska som enstaka ord som "merendels" eller "skriftställare".

andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 16.26 (CET)

Apropå "skriftställare" vill jag dra mig till minnes (om uttrycket tillåts (om uttrycket tillåts)) att författare som Jan Myrdal, Lars Gustafsson och P.O. Enquist kallat sig så emedan (om uttrycket tillåts) de som en del av sitt författarskap deltagit i det dagliga kultursamtalet och den dagliga samhällskritiken. En skriftställare i denna mening skulle alltså vara en författare som även ägnar sig åt olika slags debatt och kritik. - För övrigt anser jag att artiklarna skall skrivas på ett klart och levande språk, men att vara precis skall inte förväxlas med att uttrycka sig ålderdomligt. Ugglantexter skall skrivas om med egna ord, alltså inte bara moderniseras, men om man ger sig på att modernisera befintliga texter måste man verkligen förhålla sig självkritiskt till den egna språkkänslan. Som andra redan påpekat, svårare än man kanske tror. /Ascilto (diskussion) 11 februari 2019 kl. 16.35 (CET)

Jag finner att det är ganska många som tycker att formuleringar som jag tycker är för ålderdomliga är helt acceptabla. Det måste jag helt enkelt acceptera. En ytterligare kommentar om skrifställare dock: Jag räknade artiklar om skriftställare efter när de dött: -1649 8; 1650-1749 8; 1750-1849 23; 1850-1949 50; 1950- 13. Jag tolkar detta som att Wikipedias skribenter kan använda ordet spontant, men att den stora majoriteten av förekomsterna beror på inflytande från ålderdomligt formulerade källor.--Ettrig (diskussion) 11 februari 2019 kl. 16.50 (CET)

Skriftställare omdirigeras till Skribent. Jag räknade personer som är eller var skribenter på samma sätt. -1649 1; 1650-1749 0; 1750-1849 2; 1850-1949 7; 1950- 90. Ja, skriftställare används i modern svenska. Men uppenbarligen används det ordet inte på samma sätt nu som i Ugglan. Den rimligaste förklaringen till det ymniga användandet i svenska Wikipedia måste tolkas som att skribenterna har avstått från att modernisera ugglantexter i detta avseende. --Ettrig (diskussion) 13 februari 2019 kl. 10.10 (CET)

PS. Minnet sviker mig tydligen inte - "skriftställare*" + "Jan Myrdal" / "Lars Gustafsson" / "P O Enquist" ger 446 respektive 41 respektive 22 träffar i Mediearkivet Retriever. Inte överväldigande, men det visar att ordet förekommer i modern medieprosa. Därför bör även vi kunna använda det. Och då skall vi minnas att dessa författares medverkan i dagsdebatten var som störst innan 1995. /Ascilto (diskussion) 11 februari 2019 kl. 17.03 (CET)

Andejons: Ordval är måhända ett "ytligare" problem om man enbart ser till vilken arbetsinsats som skulle krävas för att åtgärda det, ja, men språkligt sett är och förblir det ett annat problem än meningsbyggnad. Det är helt ologiskt att över- och underordna dem varandra bara för att de förekommer i samma text. Har man "bara" åtgärdat de ålderdomliga ordvalen så är den aspekten av texten åtgärdad, även om det andra problemet kvarstår och hur önskvärt det än är att åtgärda även det. Dessutom går det inte alls att räkna med att ordvalsproblemet blir löst "på köpet" bara man fokuserar på meningsbyggnaden. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 18.09 (CET)

Ascilto: Det är mycket riktigt så att många författare som även skriver i andra sammanhang ofta kallar sig skriftställare. Det gäller än idag och det behöver inte nödvändigtvis vara så att man också skriver debatt och kritik, utan att man överhuvudtaget skriver något annat än den litterära genre eller verksamhet man vanligtvis är förknippad med. Det är väldigt behändigt för denna yrkesgrupp att ha paraplytermen skriftställare och slippa välja en yrkestitel eller rabbla flera, men det innebär inte att den är gångbar som yrkestitel i ett uppslagsverk. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 18.16 (CET)

Gångbart eller inte kan även ha med läsarens ålder att göra.Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 18.27 (CET)

Absolut, det gäller kanske stilmässigt, men det universella problemet är att det säger väldigt lite om vad personen faktiskt ägnar/ägnade sitt yrkesliv åt. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 18.34 (CET)

(Redigeringskonflikt) Jag menar att ett ord som "skriftställare" visst kan vara gångbart som precision, just eftersom uttrycket ingår i det levande språket. För övrigt är min poäng att såväl Tostarpadius som Ettrig är helt fel ute, från var sin ringhörna. För att uppnå största möjliga precision måste man ibland använda ovanliga men högst levande ord, men fördenskull skall man inte kopiera Ugglan rakt av, bättre måste man kunna prestera. Vi har ett pedagogiskt uppdrag och då måste man kunna skriva med egna ord. /Ascilto (diskussion) 11 februari 2019 kl. 18.38 (CET)

(Redigeringskonflikt) Detta är exempel på personer födda under 1900-talet som NE presenterar som skriftställare: Carl Olov Sommar, Folke Ricklund, Lars O. Lagerqvist, Alvar Alsterdal, Leif Aare, Erik Rosenberg, Herman Stolpe, Ulf Hård af Segerstad, Eric Wennerholm, Jörgen Elgström, Per-Erik Lindorm, Gunnar Bucht, Perry Anderson, Erik Zetterström, Ester Boserup, Isaac Deutscher. /Annika (diskussion) 11 februari 2019 kl. 18.39 (CET)

Erik Zetterström (Kar de Mumma) använde i hög grad titeln själv också. /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 18.46 (CET)

(Redigeringskonflikt) På vilket sätt är skriftställare preciserande?

Varför inte beskriva ovan nämnda personer utifrån vad de faktiskt var, t.ex. kritiker, essäist, översättare, levnadstecknare osv? $Genomlysning$ (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 18.52 (CET)

Vart och ett av de epitet Du nämner är förstås mer preciserande, men om vi har att göra med en person som ägnat sig åt flera av dessa genrer (vilket t ex Meijer - eller Myrdal - gjort) så kan det bli en väldigt lång artikelingress (för att inte tala om artikelsärskiljningsparentes), och då är "skriftställare" enligt mitt (och uppenbarligen flera andras) förmenande en bättre samlingsbenämning än det mer skönlitterärt associerande "författare". /FredrikT (diskussion) 11 februari 2019 kl. 19.07 (CET)

Ingressen måste väl få lov att innehålla alla titlar, även om de blir en fyra, fem till antalet i vissa fall. Vad gäller parentesen finns det som sagt sannolikt ett enskilt yrke som i sig är det mest relevansgrundande, och då kan man använda det. För min del spelar det egentligen ingen roll om man använder skriftställare eller inte. Det betyder ju trots allt att personen ägnar sig yrkesmässigt åt någon form av skrivande, så helt tomt är det ju inte. Men jag har svårt att förstå varför det skulle vara så fördelaktigt. Lösningen är kort sagt mer bekväm än informativ. Och de påstådda nackdelarna med de alternativ vi diskuterat hittills (redaktör respektive författare) är ju inte i sig avgörande utan måste ställas mot vagheten i skriftställare. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 19.19 (CET)

Då kan det ju vara bra att i ingressen ha ett sammanfattande ord för allt som vederbörande sysslar med. Detaljerna kommer i brödtexten.Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 19.28 (CET)

Varför diskuterar vi fortfarande "skriftställare"? Jag kan bara komma på två rimliga skäl att ha diskussionen: att man vill frångå råd från språkvårdare (ingen har anfört sådana, mer än avsaknaden av råd i SAOL och SO), eller för att man vill standardisera kategorinamn och särskiljningar. Där är enda tillfället jag kan se att det finns anledning att avråda från termen till förmån för "författare", eftersom det är till en hjälp att använda en term konsekvent, och den nyansskillnad som finns inte är tillräcklig för att man enkelt skall förstå vem av "Svea Svensson (författare)" och "Svea Svensson (skriftställare)" som är vilken.

andejons (diskussion) 11 februari 2019 kl. 20.15 (CET)

De flesta språkdiskussioner på Wikipedia går ungefär såhär. På många områden finns det expertis bland användarna, men språk är inte ett av dem. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 11 februari 2019 kl. 20.54 (CET)

Då utgår vi också från att även du inte tillhör språkexpertisen och att alla är amatörer. Det var en grov generalisering.Wvs (diskussion) 11 februari 2019 kl. 21.25 (CET)

Som gammal utlandssvensk befinner jag mig utanför centrum för utvecklingen av svenska språket. Jag har dock tagit mig före att lösa upp det av Ettrig påtalade Ugglansproket i Jean-Frédéric Phélypeaux de Maurepas. Till Ugglans egenheter hörde att författarna, som ju signerade sina alster, stort sett fick skriva som de själva ville. Här är det uppenbart fråga om en dålig översättning av en fransk text. Min erfarenhet, som delvis omfattar tidigare yrkesverksamhet, är att man inte kan skriva om Ugglans texter i ett steg. Jag vill gärna vrida och vända på meningarna, innan jag är nöjd. Jag ser därför gärna halvdana och delvis misslyckade moderniseringar som steg på vägen till en modern, korrekt och fullt begriplig text. De bör därför inte reflexmässigt tillbakarullas. Detta enligt den filosofi, som även i övrigt präglar Wikipedia. Roufu (diskussion) 12 februari 2019 kl. 09.15 (CET)

Nominera någon till Wikimediapriset 2019

På Wikipedia-dagen den 27 april delas det tredje Wikimediapriset ut. Priset går till en person som gjort en särskilt stor insats för att sprida fri kunskap under det senaste året, och Wikimedia Sveriges styrelse utser vinnaren. Det första Wikimediapriset delades ut år 2017 till Holger Ellgaard med motiveringen "För hans stora volym av Stockholmsrelaterade Wikipedia-artiklar, som utgör inspiration för både läsare och skribenter, och hans stora villighet att hjälpa andra inom sitt intresseområde". År 2018 vann användaren Tegel med motiveringen "För sitt outtröttliga arbete med klottersanering utan drama och idoga arbete som byråkrat, vilket bidrar till att bygga Wikipedias trovärdighet, demokratifunktion och trovärdighet".

Vem bör få priset i år? Nu vill vi ha din hjälp med att nominera lämpliga personer genom att skicka namn och motivering till WMSE:s ordförande mattias.blomgrenwikimedia.se. Vi önskar få in nomineringarna senast den 14 mars. Wikipediadagen hålls på Riksarkivet i Stockholm. Samma dag och plats äger även Wikimedia Sveriges årsmöte rum.--Historiker (diskussion) 12 februari 2019 kl. 19.49 (CET)

Finns det någon nomineringssida eller måste man avslöja sin mejladress genom att mejla styrelsen? /Ascilto (diskussion) 12 februari 2019 kl. 20.07 (CET)

Du mejlar till föreningens ordförande enligt den adress som finns ovan.--Historiker (diskussion) 12 februari 2019 kl. 20.44 (CET)

Om det går bra för Historiker borde ett sätt att hålla sin egen e-post hemlig och ändå kunna nominera vara att wikimaila, för då syns väl inte avsändarens e-post. Kan det vara en lösning för dig Ascilto? (Säg gärna ifrån om jag har missförstått vad wikimail avslöjar.) /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 februari 2019 kl. 22.29 (CET)

@Axel Pettersson (WMSE): Gå in på din mail och kolla - jag skickade nyss ett meddelande. // Zquid (diskussion) 12 februari 2019 kl. 22.34 (CET)

Glöm vad jag sa ovan, avsändarens adress syns ju där. Tack Zquid för wikimailet. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 februari 2019 kl. 22.43 (CET)

En sak personer som vill hålla sin mejladress hemlig men på olika sätt delta i de delar av Wikimediavärlden som kräver mejladress ofta gör är att registrera en specifik mejladress just för det ändamålet och sedan använda den. Till exempel Gmail tar två minuter att sätta upp en ny mejladress, och så kan man direkt när man gör det ställa in att vidarebefordra all mejl till sin vanliga mejladress så att man ser eventuella svar lika snabbt som vanligt. /Julle (disk.) 13 februari 2019 kl. 08.22 (CET)

Är WP:Raderingar riktlinje?

Det finns ett litet antal metasidor som ör föreslagna att få högre status. En av dem är WP:Raderingar, som har varit föreslagen som riktlinje sedan 2010. Är det gemenskapens åsikt att den speglar praxis och bör bli märkt som riktlinje?

andejons (diskussion) 14 februari 2019 kl. 12.27 (CET)

Jag förstår inte riktigt vad poängen att göra den till riktlinje skulle vara. Det känns som att bygga ett regelverk, som vi uppenbarligen klarat oss utan. Även en riktlinje är ändå informell.--LittleGun (diskussion) 14 februari 2019 kl. 12.33 (CET)

Ja, det finns ett ganska starkt konsensus om när artiklar får raderas. Samtidigt är raderingsverktyget det enda administratörsverktyg som inte har en övergripande riktlinje, vilket är lite udda. Med tanke på att det är det verktyg som vanliga användare har svårast att kontrollera hur det används, så är det extra viktigt att vi är tydliga med hur det får användas.

Jag noterade nu att vi redan har WP:Snabba raderingar märkt som riktlinje. Kanske bästa lösningen är att foga in den i WP:raderingar och markera den senare som riktlinje istället.

andejons (diskussion) 14 februari 2019 kl. 18.35 (CET)

Ja det skulle kännas bättre om våra admåtgärder backas upp av en riktlinje.Yger (diskussion) 14 februari 2019 kl. 18.40 (CET)

Jag instämmer. Även jag tycker det känns rätt konstigt att raderingsverktyget är det enda adminverktyg som saknar riktlinje. / Ternarius_D 14 februari 2019 kl. 18.47 (CET)

Jag hoppas ingen låter sig hindras pga mitt inlägg.––LittleGun (diskussion) 14 februari 2019 kl. 19.44 (CET)

Sidan länkas från riktlinjen Wikipedia:Manual för administratörer. Övriga undersidor, förutom Wikipedia:Flytta sida, är riktlinjer. Borde även den vara en riktlinje, eller är den en instruktion?--Historiker (diskussion) 14 februari 2019 kl. 19.53 (CET)